Nya ministern står fast vid SD-kritiken

2022 10 18

Romina Pourmokhtari (L) har utsetts till miljö- och klimatminister i den borgerliga regeringen.  

Det innebär att 26-årigen blir Sveriges yngsta minister någonsin.

– Jag ser fram emot att jobba med miljöfrågorna. Det är absolut inga sänkta ambitioner, det ska man inte oroa sig. Det handlar om att göra ett kraftigt kliv framåt och jobba med klimatpolitik som är vetenskapligt förankrad, säger hon till SVT Nyheter efter utnämningen.

SD-kritiken finns kvar

Pourmokhtari, avgående ordförande för Liberala ungdomsförbundet, Luf, har genom åren profilerat sig som en kritiker till Liberalernas sidbyte i SD-frågan. 

I juni 2021 krävde hon och två andra Luf-medlemmar att moderpartiet skulle anta röda linjer mot SD inför valet 2022 för att räkna med ungdomsförbundet stöd i valkampanjen. 

– Anta röda linjer mot Sverigedemokraterna nu – eller gå till val utan oss, skrev Romina Pourmokhtari tillsammans med Linnéa Bjärum och Erik Berg, i en debattartikel som publicerades i Expressen. 

Trots att hon nu tar plats i en regering som tar stöd av SD betonar Romina Pourmokhtari att hennes inställning till SD är oförändrad.

– Jag har inte ändrat mig på någonting. Jag tycker det jag alltid har tyckt. Jag ser en möjlighet att göra skillnad i miljö- och klimatpolitiken som drivs i den här regeringen, säger hon till Aftonbladet. 

Fick inte igenom viktiga frågor

Sveriges nya klimatminister har varit drivande i införandet av ett internt stopp för visitationszoner, anonyma vittnen och indragna medborgarskap vid terrorbrott.

Hon har argumenterat för att Liberalerna i stället ska verka för permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening. 

Men Tidöavtalet mellan Liberalerna och övriga högerpartier innehåller flera förslag som  Pourmokhtari velat stoppa.

I intervjun med SVT konstaterar hon att det ”inte är en hemlighet” att hon inte fick sin vilja igenom angående SD.

–  Men då ställde jag mig själv frågan: vad ska jag göra nu? Ska jag tjura eller ta ansvar för Sverige. Det senaste är vad jag beslutade mig för att göra.

Foto: Hamid Ershad Sarabi

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen