Nya ministern står fast vid SD-kritiken

2022 10 18

Romina Pourmokhtari (L) har utsetts till miljö- och klimatminister i den borgerliga regeringen.  

Det innebär att 26-årigen blir Sveriges yngsta minister någonsin.

– Jag ser fram emot att jobba med miljöfrågorna. Det är absolut inga sänkta ambitioner, det ska man inte oroa sig. Det handlar om att göra ett kraftigt kliv framåt och jobba med klimatpolitik som är vetenskapligt förankrad, säger hon till SVT Nyheter efter utnämningen.

SD-kritiken finns kvar

Pourmokhtari, avgående ordförande för Liberala ungdomsförbundet, Luf, har genom åren profilerat sig som en kritiker till Liberalernas sidbyte i SD-frågan. 

I juni 2021 krävde hon och två andra Luf-medlemmar att moderpartiet skulle anta röda linjer mot SD inför valet 2022 för att räkna med ungdomsförbundet stöd i valkampanjen. 

– Anta röda linjer mot Sverigedemokraterna nu – eller gå till val utan oss, skrev Romina Pourmokhtari tillsammans med Linnéa Bjärum och Erik Berg, i en debattartikel som publicerades i Expressen. 

Trots att hon nu tar plats i en regering som tar stöd av SD betonar Romina Pourmokhtari att hennes inställning till SD är oförändrad.

– Jag har inte ändrat mig på någonting. Jag tycker det jag alltid har tyckt. Jag ser en möjlighet att göra skillnad i miljö- och klimatpolitiken som drivs i den här regeringen, säger hon till Aftonbladet. 

Fick inte igenom viktiga frågor

Sveriges nya klimatminister har varit drivande i införandet av ett internt stopp för visitationszoner, anonyma vittnen och indragna medborgarskap vid terrorbrott.

Hon har argumenterat för att Liberalerna i stället ska verka för permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening. 

Men Tidöavtalet mellan Liberalerna och övriga högerpartier innehåller flera förslag som  Pourmokhtari velat stoppa.

I intervjun med SVT konstaterar hon att det ”inte är en hemlighet” att hon inte fick sin vilja igenom angående SD.

–  Men då ställde jag mig själv frågan: vad ska jag göra nu? Ska jag tjura eller ta ansvar för Sverige. Det senaste är vad jag beslutade mig för att göra.

Foto: Hamid Ershad Sarabi

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen