Nya ministern står fast vid SD-kritiken

2022 10 18

Romina Pourmokhtari (L) har utsetts till miljö- och klimatminister i den borgerliga regeringen.

Det innebär att 26-årigen blir Sveriges yngsta minister någonsin.

– Jag ser fram emot att jobba med miljöfrågorna. Det är absolut inga sänkta ambitioner, det ska man inte oroa sig. Det handlar om att göra ett kraftigt kliv framåt och jobba med klimatpolitik som är vetenskapligt förankrad, säger hon till SVT Nyheter efter utnämningen.

SD-kritiken finns kvar

Pourmokhtari, avgående ordförande för Liberala ungdomsförbundet, Luf, har genom åren profilerat sig som en kritiker till Liberalernas sidbyte i SD-frågan.

I juni 2021 krävde hon och två andra Luf-medlemmar att moderpartiet skulle anta röda linjer mot SD inför valet 2022 för att räkna med ungdomsförbundet stöd i valkampanjen.

– Anta röda linjer mot Sverigedemokraterna nu – eller gå till val utan oss, skrev Romina Pourmokhtari tillsammans med Linnéa Bjärum och Erik Berg, i en debattartikel som publicerades i Expressen.

Trots att hon nu tar plats i en regering som tar stöd av SD betonar Romina Pourmokhtari att hennes inställning till SD är oförändrad.

– Jag har inte ändrat mig på någonting. Jag tycker det jag alltid har tyckt. Jag ser en möjlighet att göra skillnad i miljö- och klimatpolitiken som drivs i den här regeringen, säger hon till Aftonbladet.

Fick inte igenom viktiga frågor

Sveriges nya klimatminister har varit drivande i införandet av ett internt stopp för visitationszoner, anonyma vittnen och indragna medborgarskap vid terrorbrott.

Hon har argumenterat för att Liberalerna i stället ska verka för permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

Men Tidöavtalet mellan Liberalerna och övriga högerpartier innehåller flera förslag som Pourmokhtari velat stoppa.

I intervjun med SVT konstaterar hon att det ”inte är en hemlighet” att hon inte fick sin vilja igenom angående SD.

– Men då ställde jag mig själv frågan: vad ska jag göra nu? Ska jag tjura eller ta ansvar för Sverige. Det senaste är vad jag beslutade mig för att göra.

Foto: Hamid Ershad Sarabi

Text: Redaktionen

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen