Nya kravet – kan tvingas lämna

2023 03 31

Märta Stenevi eller Per Bolund kan tvingas avsäga sig rollen som språkrör för Miljöpartiet.

Missnöjet mot upplägget med två språkrör växer inom MP.

Både Gröna studenter och Grön ungdom har de senaste veckorna tagit ställning för att frångå modellen med två språkrör och övergå till en ensam ledare för partiet.

– Det vi märker är att politik mer och mer handlar om personer, vilket är olyckligt egentligen. Hela idén med två språkrör var att politiken skulle stå i fokus, inte personerna, säger Rebecka Forsberg, språkrör för Grön Ungdom, till Expressen.

”Mindre värt än en partiledare”

I en debattartikel i SvD utvecklar Rebecka Forsberg sitt resonemang tillsammans med tio andra tongivande miljöpartister.

– Ett huvudbudskap är bättre än två, ett fåtal prioriterade frågor är bättre än många, och en stark företrädare är bättre än två. Ett språkrör betraktas helt enkelt som lite mindre värt än en partiledare, just därför att det finns två.

– Det blir dessutom mycket svårare för väljarna att hinna lära känna våra företrädare när de hela tiden måste turas om att medverka i debatter och utfrågningar, framhåller MP-profilerna.

Nytt krav

Den tidigare riksdagsledamoten Lorentz Tovatt är en av dem som vill se ett skifte till en partiledare.

Han lämnar nu in en motion med kravet på en övergång till ett språkrör, rapporterar Expressen.

– Förankringen innebär dubbelarbete och ibland ger både nuvarande och tidigare språkrör helt olika besked. Det gör det omöjligt att vara effektiv i att kommunicera politiken, säger Tovatt till tidningen.

Uppfattningen delas av flera MP-tjänstemän i språkrörsstaben, erfar Expressen med hänvisning till källor med insyn.

Enligt källorna finns det en stark frustration över att alla beslut måste förankras hos två personer i stället för hos en.

– Med åren har det blivit mer och mer uppenbart för oss att det delade ledarskapet skapar ett enormt merarbete. För att nå förhandlingsvinster behövs en organisation med tydlig delegation och ett rakt ledarskap. För att nå ut i dagens medielandskap krävs snabba och tydliga beslut. Att allt ska förankras dubbelt försvårar, saktar ner och tunnar ut budskapet, framhåller miljöpartisterna i artikeln i SvD.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen