Nya kravet – kan tvingas lämna

2023 03 31

Märta Stenevi eller Per Bolund kan tvingas avsäga sig rollen som språkrör för Miljöpartiet.

Missnöjet mot upplägget med två språkrör växer inom MP.

Både Gröna studenter och Grön ungdom har de senaste veckorna tagit ställning för att frångå modellen med två språkrör och övergå till en ensam ledare för partiet.

– Det vi märker är att politik mer och mer handlar om personer, vilket är olyckligt egentligen. Hela idén med två språkrör var att politiken skulle stå i fokus, inte personerna, säger Rebecka Forsberg, språkrör för Grön Ungdom, till Expressen.

”Mindre värt än en partiledare”

I en debattartikel i SvD utvecklar Rebecka Forsberg sitt resonemang tillsammans med tio andra tongivande miljöpartister.

– Ett huvudbudskap är bättre än två, ett fåtal prioriterade frågor är bättre än många, och en stark företrädare är bättre än två. Ett språkrör betraktas helt enkelt som lite mindre värt än en partiledare, just därför att det finns två.

– Det blir dessutom mycket svårare för väljarna att hinna lära känna våra företrädare när de hela tiden måste turas om att medverka i debatter och utfrågningar, framhåller MP-profilerna.

Nytt krav

Den tidigare riksdagsledamoten Lorentz Tovatt är en av dem som vill se ett skifte till en partiledare.

Han lämnar nu in en motion med kravet på en övergång till ett språkrör, rapporterar Expressen.

– Förankringen innebär dubbelarbete och ibland ger både nuvarande och tidigare språkrör helt olika besked. Det gör det omöjligt att vara effektiv i att kommunicera politiken, säger Tovatt till tidningen.

Uppfattningen delas av flera MP-tjänstemän i språkrörsstaben, erfar Expressen med hänvisning till källor med insyn.

Enligt källorna finns det en stark frustration över att alla beslut måste förankras hos två personer i stället för hos en.

– Med åren har det blivit mer och mer uppenbart för oss att det delade ledarskapet skapar ett enormt merarbete. För att nå förhandlingsvinster behövs en organisation med tydlig delegation och ett rakt ledarskap. För att nå ut i dagens medielandskap krävs snabba och tydliga beslut. Att allt ska förankras dubbelt försvårar, saktar ner och tunnar ut budskapet, framhåller miljöpartisterna i artikeln i SvD.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen