Nya kravet – kan tvingas lämna

2023 03 31

Märta Stenevi eller Per Bolund kan tvingas avsäga sig rollen som språkrör för Miljöpartiet.

Missnöjet mot upplägget med två språkrör växer inom MP.

Både Gröna studenter och Grön ungdom har de senaste veckorna tagit ställning för att frångå modellen med två språkrör och övergå till en ensam ledare för partiet.

– Det vi märker är att politik mer och mer handlar om personer, vilket är olyckligt egentligen. Hela idén med två språkrör var att politiken skulle stå i fokus, inte personerna, säger Rebecka Forsberg, språkrör för Grön Ungdom, till Expressen.

”Mindre värt än en partiledare”

I en debattartikel i SvD utvecklar Rebecka Forsberg sitt resonemang tillsammans med tio andra tongivande miljöpartister.

– Ett huvudbudskap är bättre än två, ett fåtal prioriterade frågor är bättre än många, och en stark företrädare är bättre än två. Ett språkrör betraktas helt enkelt som lite mindre värt än en partiledare, just därför att det finns två.

– Det blir dessutom mycket svårare för väljarna att hinna lära känna våra företrädare när de hela tiden måste turas om att medverka i debatter och utfrågningar, framhåller MP-profilerna.

Nytt krav

Den tidigare riksdagsledamoten Lorentz Tovatt är en av dem som vill se ett skifte till en partiledare.

Han lämnar nu in en motion med kravet på en övergång till ett språkrör, rapporterar Expressen.

– Förankringen innebär dubbelarbete och ibland ger både nuvarande och tidigare språkrör helt olika besked. Det gör det omöjligt att vara effektiv i att kommunicera politiken, säger Tovatt till tidningen.

Uppfattningen delas av flera MP-tjänstemän i språkrörsstaben, erfar Expressen med hänvisning till källor med insyn.

Enligt källorna finns det en stark frustration över att alla beslut måste förankras hos två personer i stället för hos en.

– Med åren har det blivit mer och mer uppenbart för oss att det delade ledarskapet skapar ett enormt merarbete. För att nå förhandlingsvinster behövs en organisation med tydlig delegation och ett rakt ledarskap. För att nå ut i dagens medielandskap krävs snabba och tydliga beslut. Att allt ska förankras dubbelt försvårar, saktar ner och tunnar ut budskapet, framhåller miljöpartisterna i artikeln i SvD.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen