Nya kravet – kan tvingas lämna

2023 03 31

Missnöjet mot upplägget med två språkrör växer inom MP.

Både Gröna studenter och Grön ungdom har de senaste veckorna tagit ställning för att frångå modellen med två språkrör och övergå till en ensam ledare för partiet.

– Det vi märker är att politik mer och mer handlar om personer, vilket är olyckligt egentligen. Hela idén med två språkrör var att politiken skulle stå i fokus, inte personerna, säger Rebecka Forsberg, språkrör för Grön Ungdom, till Expressen.

”Mindre värt än en partiledare”

I en debattartikel i SvD utvecklar Rebecka Forsberg sitt resonemang tillsammans med tio andra tongivande miljöpartister.

– Ett huvudbudskap är bättre än två, ett fåtal prioriterade frågor är bättre än många, och en stark företrädare är bättre än två. Ett språkrör betraktas helt enkelt som lite mindre värt än en partiledare, just därför att det finns två. 

– Det blir dessutom mycket svårare för väljarna att hinna lära känna våra företrädare när de hela tiden måste turas om att medverka i debatter och utfrågningar, framhåller MP-profilerna.

Nytt krav

Den tidigare riksdagsledamoten Lorentz Tovatt är en av dem som vill se ett skifte till en partiledare.

Han lämnar nu in en motion med kravet på en övergång till ett språkrör, rapporterar Expressen.

– Förankringen innebär dubbelarbete och ibland ger både nuvarande och tidigare språkrör helt olika besked. Det gör det omöjligt att vara effektiv i att kommunicera politiken, säger Tovatt till tidningen.

Uppfattningen delas av flera MP-tjänstemän i språkrörsstaben, erfar Expressen med hänvisning till källor med insyn.

Enligt källorna finns det en stark frustration över att alla beslut måste förankras hos två personer i stället för hos en.

– Med åren har det blivit mer och mer uppenbart för oss att det delade ledarskapet skapar ett enormt merarbete. För att nå förhandlingsvinster behövs en organisation med tydlig delegation och ett rakt ledarskap. För att nå ut i dagens medielandskap krävs snabba och tydliga beslut. Att allt ska förankras dubbelt försvårar, saktar ner och tunnar ut budskapet, framhåller miljöpartisterna i artikeln i SvD.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen