JUST NU: Nya flyktingströmmar oroar EU

2022 05 31

Kriget i Ukraina är förödande för den globala livsmedelssituationen.

Ukraina och Ryssland är i vanliga fall två av världens största exportörer av till exempel vete och majs.

Men Rysslands krig har hindrat exporten.

Drygt 20 000 ton vete har stoppats från att exporteras från Ukraina till framför allt fattiga länder i Afrika.

Hungersnöd i delar av Afrika kan leda till massiva flyktingströmmar till EU. Ett scenario som oroar den Europeiska unionen. 

Stort fokus     

Det framgick på tisdagens EU-toppmötet i Bryssel där diskussionerna kretsade kring hur en sådan global kris kan lösas. 

– Att Ukraina inte kan exportera spannmål kan få väldigt stora effekter, särskilt för fattigare länder som är starkt beroende av den ukrainska exporten. Det handlar helt enkelt om att undvika en livsmedelskris och en hungersnöd i fattiga länder, säger Sveriges Radios Brysselkorrespondent Anders Liljehed till SR.

Han betonar även att det finns en annan oro från EU:s sida. En hungersnöd skulle leda till att fler människor tvingas lämna sina länder och söker sig till EU.

– Man är helt enkelt orolig för nya flyktingströmmar i ett läge där vi redan på kort tid tagit emot flera miljoner ukrainska flyktingar som redan sätter press på de europeiska systemen, säger Anders Liljehed.

För samtal

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kommer nästa vecka att besöka sin turkiske motsvarighet Mevlüt Cavusoglu i Ankara för att diskutera blockaden av spannmål från Ukraina, rapporterar AFP.

Enligt Cavusoglu ska parterna diskutera om det är möjligt att häva blockaden av spannmålsexport från det krigsdrabbade landet, uppger nyhetsbyrån.

EU har tidigare föreslagit att ”solidariska korridorer”  kan inrättas för att möjliggöra en export av spannmål från Ukraina via land med lastbil och tåg. Den stora mängden spannmål som finns i Ukraina kan dock bli väldigt svårt att exportera via landvägen.

Foto: R. Rychetsky resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02feb26

”Aldrig sett något liknande” – folk paniksäljer på börsen

2026 02 02

Ädelmetallmarknaden fortsätter att rasa på börsen.

Efter fredagens historiska ras fortsätter guld- och silverpriserna nedåt.

Guldpriset sjönk med ytterligare fyra procent under måndagen till 4 770 dollar per uns efter att ha öppnat på 5 600 dollar per uns på fredagsmorgonen. 

Samtidigt sjönk silverpriset med 9 procent efter fredagens ras på som mest 37 procent.

Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer överraskas av de kraftiga svängningarna, rapporterar Di.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det flög upp till månen förra veckan, och nu åker det ned till jorden igen, säger han till tidningen.

– Det var exceptionella rörelser uppåt, och nu är det rakt ned i källan. Det är allt från tvångsförsäljningar till totala panikförsäljningar till följd av fredagens utveckling, fortsätter Kopfer.

”Var inte oväntat”

Maria Landerborn, sparekonom och seniorstrateg på Danske Bank Sverige, anser att nedgången är ganska väntad.

– Att det förr eller senare skulle komma ett bakslag för guldet var inte oväntat efter den kraftiga uppgången, skriver hon i sitt veckobrev.

LÄS MER: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa 

Experten: Se det som ett komplement

Samtidigt betonar Maria Landerborn att de långsiktiga drivkrafterna för ädelmetallmarknaden är intakta.

– Centralbanker, inte minst den kinesiska, väntas fortsätta öka sina guldreserver som en följd av den ökade geopolitiska risken, och det finns en solid efterfrågan från den globala smyckesindustrin.

Vidare skriver experten att investerare som adderar guld till portföljen bör se det som ett långsiktigt komplement till sin portfölj.  

– Guld har en låg korrelation med både aktier och obligationer, och kan därför bidra till att öka den riskjusterade avkastningen. På kort sikt kan dock kursrörelserna åt båda håll bli stora när något stigit kraftigt på kort tid, oavsett om det handlar om en aktie eller en råvara.

LÄS OCKSÅ: “Oacceptabelt” – Lavrov fördömer USA

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen