Nya dramatiska Estoniabilder – Detonation kan inte uteslutas

2021 09 29

– Det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande med vad jag hade väntat mig.

Det säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers, till SR Ekot efter att han fått ta del av helt nytagna filmer på Estonias hål.

Böjts utåt

Efter att dokumentärfilmaren Henrik Evertsson i Kanal 5 och Discoverys uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” hösten 2020 avslöjade hittills okända skador på Estonia beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget. Och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Slitits upp inifrån

Ekot rapporterar hur filmerna visar hur själva fartygskonstruktionen tycks ha slitits upp inifrån. Stålet är bitvis svart och böjt och ser nästan ut som sönderbränt trä vridet utåt från fartyget.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas.

Detonation kan ej uteslutas

– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Med tanke på att det är både svärtat och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger Lars Ångström till Ekot.

Mänskliga kvarlevor

Filmsekvenserna från sommarens dykningar är fortfarande sekretessbelagda och SVT avslöjar att orsaken är att man kan se mänskliga kvarlevor på vissa av bilderna.

– Det pågår ett arbete med att ta bort dessa bilder så att materialet kan presenteras inom några dagar eller högst en vecka, klargör haverikommissionens talesperson Jonas Bäckstrand till SVT.

ANALYS

Det är av yttersta vikt för många anhöriga och överlevande – och för hela svenska folket – att man verkligen gör sitt yttersta för att klarlägga vad som faktiskt skedde med Estonia. Svenska staten har inte levererat när det gäller Estoniafrågan.

Tack vare dokumentärfilmaren Henrik Evertsson är vi nu förhoppningsvis på väg att komma betydligt närmare ett slutligt svar. För det är han värd ett enormt stort tack.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="678"]

28 augusti 2026

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland. 

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55. 

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Projektet misslyckades – nu vänder sig Natojätten till Sverige

2026 08 28

Frankrike flörtar med Sverige om ett nytt stridsflygplanssamarbete.

Frankrike, Tyskland och Spanien arbetade under en längre tid med nästa generations stridsflygprojekt.

Men projektet kollapsade på grund av meningsskiljaktigheter mellan franska Dassault Aviation och tyska Airbus Defence and Space.

Nu flörtar Frankrike med Sverige gällande ett nytt stridsflygplanssamarbete, rapporterar Politico.

Flörtar med Sverige

Sverige har med Gripen-planen upprättat ett gott rykte i Europa när det kommer till tillverkning av stridsflygplan.

En fransk tjänsteman säger nu att Paris är öppet för att samarbeta med Sverige för nästa generations stridsflygplan.

– Vi letar båda två efter flygplan som är ganska lika, ganska små, säger tjänstemannen.

“Såklart”

Tjänstemannen svarar på frågan om det finns några möjligheter för samarbete framöver.

– Självklart finns det många: vi har tillverkningskapacitet för flygmotorer som Sverige inte har — det är något vi skulle kunna samarbeta kring.

Även Tyskland ska tidigare ha varit i kontakt med Sverige om ämnet.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Macron på besök

Uppgifterna om ett potentiellt samarbete kommer inför att Frankrikes president Emmanuel Macron besöker Sverige på måndag.

Det rör sig då om ett bilateralt möte med fokus på Sveriges och Frankrikes fördjupade försvarspolitiska samarbete, enligt regeringen.

Signerar ramavtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) och president Macron deltar på måndagen i en signeringsceremoni för Sveriges anskaffning av fyra fregatter.

Under ceremonin signerar även försvarsminister Pål Jonson (M) och Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin ett ramavtal för att “stärka det svensk-franska samarbetet inom operativa frågor, försvarsförmåga och industriell utveckling”. 

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Foto: Nato

Text: Redaktionen