Nya direktiv – viktigt meddelande från FHM

2024 04 10

Folkhälsomyndigheten går på onsdagen ut med ett nytt besked till alla med mindre barn i Sverige.

– Detta här är ett viktigt besked till alla småbarnsföräldrar, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Det nya direktivet gäller om barnet har lite snuva eller hosta – som från och med nu inte ska vara skäl att låta barnet vara hemma från förskolan.

Detta så länge allmäntillståndet är fortsatt gott.

"Ökar tydligheten"

– De nya riktlinjerna hjälper till att öka tydligheten kring när barnet ska vara hemma från förskolan eller inte. Bedömningsgrunderna kan nu bli mer enhetliga, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

– På så vis blir riktlinjerna ett användbart stöd både för föräldrar och för personal. Det är också välkommet med en uppdaterad vägledning om hur man förebygger olika typer av smitta i förskolemiljön. Nu kommer Folkhälsomyndigheten sprida informationen till berörda aktörer, så som huvudmän för förskolor.

"Inget hinder"

Beskedet kommer efter att Folkhälsomyndigheten sammanställt en uppdaterad vägledning för att minska risken för smittspridning på förskolor.

Bland annat handlar det om rutiner för god hygien, hur man bryter smittkedjor och alltså nya direktiv om när barnen bör stanna hemma.

– Grundregeln är att barn, och även personal, som är sjuka bör stanna hemma från förskolan tills de orkar delta i verksamheten igen. Lindriga symtom, som hosta eller snuva, utgör inget hinder för att vara på förskolan om allmäntillståndet i övrigt är gott, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Ska delta i "hög utsträckning"

Även skolminister Lotta Edholm (L)  har kommenterat de nya riktlinjerna.

Hon menar att förskolan är helt central för att barnen ska få goda förutsättningar för att lyckas i livet och “jämna ut livschanser”.

– Men för att förskolan ska kunna vara det krävs det att barnen kan delta i verksamheten i hög utsträckning, men naturligtvis inte när de är sjuka, säger Lotta Edholm och tillägger:

– Den nya kunskapsöversikten och vägledningen kan i detta sammanhang vara ett stöd för personalen och minska smittspridningen på landets förskolor.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen