Nya bolåneregler införs 1 september – gäller hos alla banker

2024 08 30

Från och med 1 september börjar nya bankregler att gälla i Sverige.

Den kund vill byta bank, till exempel för att räntan är bättre hos en annan bank, måste ha ett amorteringsunderlag för att ett byte överhuvudtaget ska vara möjligt.

Fram till nu har ett sådant underlag ofta inte kunnat erbjudas digitalt och därmed förhalat bytet för många kunder.

Det kommer nu att förändras.

Från och med månadsskiftet träder nya regler i kraft som ställer krav på att amorteringsunderlaget ska lämnas skyndsamt.

Inga onödiga dröjsmål får längre ske.

– Finansinspektionen har nu beslutat att banker och andra bolåneföretag både ska kunna ta emot en begäran om amorteringsunderlag och lämna underlaget till kunden digitalt, och på andra lämpliga sätt, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Försvårat för kunderna

Enligt Finansinspektionen, FI, handlar det om en konkret åtgärd för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden.

– Kunder upplever att det kan vara svårt att påverka sin situation och att det kan vara besvärligt att flytta sitt bolån. En orsak bedöms vara att långivarna av olika anledningar försenar eller försvårar för kunderna att få ut amorteringsunderlaget, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

Ökar konkurrensen

Digitala underlag bedöms kunna öka rörligheten och på så sätt även konkurrensen bankerna emellan.

Utrymmet för att bankerna ska kunna missbruka kundernas beroende av amorteringsunderlaget minskar också.

Den mindre banken Landshypotek Bank, som var en av de första att erbjuda en helt digitaliserad bolåneprocess, är en av aktörerna som välkomnar beskedet.

Man understryker att kunder under lång tid upplevt problem med att vissa banker “sinkar processen” med att överlämna amorteringsunderlaget och därmed försvårar bytet.

– Nu införs äntligen de nya kraven om en enhetlig digitaliserad och snabbare hantering av amorteringsunderlagen.

– Det snabbar upp och förenklar en procedur som många gånger tagit allt för lång tid och hämmat möjligheten för kundens aktiva val. Vi och flera med oss har påpekat det här i flera år och nu äntligen ser vi införda krav för en förändring, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen