Nya bolåneregler införs 1 september – gäller hos alla banker

2024 08 30

Från och med 1 september börjar nya bankregler att gälla i Sverige.

Den kund vill byta bank, till exempel för att räntan är bättre hos en annan bank, måste ha ett amorteringsunderlag för att ett byte överhuvudtaget ska vara möjligt.

Fram till nu har ett sådant underlag ofta inte kunnat erbjudas digitalt och därmed förhalat bytet för många kunder.

Det kommer nu att förändras.

Från och med månadsskiftet träder nya regler i kraft som ställer krav på att amorteringsunderlaget ska lämnas skyndsamt.

Inga onödiga dröjsmål får längre ske.

– Finansinspektionen har nu beslutat att banker och andra bolåneföretag både ska kunna ta emot en begäran om amorteringsunderlag och lämna underlaget till kunden digitalt, och på andra lämpliga sätt, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Försvårat för kunderna

Enligt Finansinspektionen, FI, handlar det om en konkret åtgärd för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden.

– Kunder upplever att det kan vara svårt att påverka sin situation och att det kan vara besvärligt att flytta sitt bolån. En orsak bedöms vara att långivarna av olika anledningar försenar eller försvårar för kunderna att få ut amorteringsunderlaget, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

Ökar konkurrensen

Digitala underlag bedöms kunna öka rörligheten och på så sätt även konkurrensen bankerna emellan.

Utrymmet för att bankerna ska kunna missbruka kundernas beroende av amorteringsunderlaget minskar också.

Den mindre banken Landshypotek Bank, som var en av de första att erbjuda en helt digitaliserad bolåneprocess, är en av aktörerna som välkomnar beskedet.

Man understryker att kunder under lång tid upplevt problem med att vissa banker “sinkar processen” med att överlämna amorteringsunderlaget och därmed försvårar bytet.

– Nu införs äntligen de nya kraven om en enhetlig digitaliserad och snabbare hantering av amorteringsunderlagen. 

– Det snabbar upp och förenklar en procedur som många gånger tagit allt för lång tid och hämmat möjligheten för kundens aktiva val. Vi och flera med oss har påpekat det här i flera år och nu äntligen ser vi införda krav för en förändring, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


JUST NU: Jättefartyg i Norden – tusentals soldater ombord

2025 09 12

Världens största hangarfartyg befinner sig i nordiskt vatten.

Tusentals soldater uppges befinna sig ombord.

Det handlar om det amerikanska fartyget USS “Gerald R. Ford” som är på väg att lägga till i yttre Oslofjorden, rapporterar norska medier.

Skeppet följs av norska kustbevakningsfartyget Nornen.

Två polisbåtar är samtidigt på väg “i relativt hög hastighet”, skriver Dagbladet.

– Vi har sagt att fartyget kommer att anlända på fredag, men kan av säkerhetsskäl inte kommentera ytterligare, säger överstelöjtnant Stine Barclay Gaasland till NTB.

Enormt fartyg

Syftet med besöket är att fördjupa relationen med Norges försvarsmakt.

USS Gerald R. Ford är 333 meter långt och som mest 78 meter bred. Två kärnreaktorer driver skeppet som har en maxhastighet på över 30 knop.

Över 90 flygplan och helikoptrar får plats liksom en besättning på 4 500 personer.

– Om vi ska fungera bra tillsammans i en eventuell kris eller krig är det avgörande att vi tränar tillsammans i fredstid, framhåller norska försvarsmakten enligt NRK.

LÄS MER: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Bevakas hårt

Det aktuella fartyget var det första av en ny typ när det sjösattes i den amerikanska flottan redan 2013.

Under tiden som skeppet är i norskt vatten måste båtägare hålla ett avstånd på 0,5 sjömil från hangarfartyget.

Dessutom får varken drönare eller flygplan operera i närheten av skeppet.

I samband med att USS Gerald R. Ford vistas i Oslo, samt när det ska segla in och ut ur Oslofjorden, kommer det att bevakas med militära fartyg och vakter.

Förra gången fartyget var på besök i Oslofjorden, 2023, var det tvunget att lotsas fram då det är strax under det maximala djupet i fjorden.

Vid det förra besöket var det många som samlades för att titta på när fartyget anlände.

En del var dock kritiska och argumenterade för att det var pålitligt att ha ett amerikanskt krigsfartyg i Oslofjorden, enligt NRK.

LÄS MER: Amerikansk snabbmatsjätte uppges komma till Sverige

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Japan agerar mot Ryssland

2025 09 12

Efter Rysslands fortsatta aggressioner mot Ukraina agerar nu Japan.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid upprepade tillfällen uppmanat omvärlden att öka det ekonomiska trycket mot Ryssland.

Ukraina och EU har också uppmanat USA att agera med ekonomiska sanktioner mot den ryska krigsmakten.

Nu agerar Japan med ett sanktionspaket mot flera ryska aktörer.

– Vi tackar Japan för dess orubbliga solidaritet med Ukraina. Tillsammans är vi starkare, säger den ukrainske presidentens stabschef Andriy Yermak, rapporterar Kyiv Independent.

Slår mot flera aktörer

Den japanska regeringen meddelar att man inför sanktioner mot 47 ryska företag.

Sanktionspaketet inkluderar också nio personer och flera andra enheter som är inblandade i den ryska krigsmaktens aggression mot Ukraina.

Japan sänker också pristaket på rysk sjöburen råolja från 60 dollar till 47,60 dollar per fat.

Det är liknande åtgärder som EU och Storbritannien infört sedan tidigare.

Läs också: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Innefattar även exportförbud

Bland de ryska aktörerna som drabbas av sanktionerna finns de som är inblandade i den ryska aggressionen i Donbass.

Men också aktörer som varit delaktiga kring ockupationen och annekteringen av Krimhalvön och de södra och östra regionerna av Ukraina.

Åtgärderna omfattar även ett exportförbud för två ryska aktörer och nio andra aktörer från andra länder som är inblandade i kringgåendet av rådande sanktioner.

– Det här är väldigt viktiga beslut. Ryssland får inte tjäna pengar på försäljningen av energiresurser och använda de pengarna för att föra krig, framhåller Andriy Yermak.

Stort lån

Japan erbjuder också ett lån på 3,3 miljarder dollar till Ukraina.

Det ska finansieras av intäkter från frysta ryska tillgångar.

USA:s president Donald Trump har upprepade gånger hotat att införa nya sanktioner mot Ryssland om landet inte går med på att upphöra med attackerna mot Ukraina.

Hans åtgärder har hittills begränsats till nya tullar mot Indien på grund av landets köp av rysk olja.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: President of Russia Office, resp D. Calma

Text: Redaktionen