Nya besked om plastpåseskatten

2023 03 15

Sverigedemokraterna ställer krav på att plastpåseskatten ska slopas, då partiet inte anser att den fyller någon funktion, rapporterar Sveriges Radio.

– Jag vill ta bort den, så att vi slipper den. Det är en odåga, säger Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson.

SD vill slopa skatten direkt

Det var för tre år sedan som platspåseskatten infördes med förhoppningen att konsumtionen av plastpåsar skulle minska. Då kostade en plastpåse tre kronor, efter höjningen kostade den runt sju kronor.  

Tidigare har regeringspartierna tillsammans med SD ställs sig kritiska till skatten, men det är först nu som det är på tal att faktiskt slopa den. Huruvida skatten ska tas bort eller inte är något som hittills inte dykt upp i några förhandlingar.

– Min bedömning och förhoppning är att det ska kunna göras i samband med vårbudgetförhandlingen, säger Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson, till SR.

Vänder från höstens besked

Vid förhandlingar kring höstbudgeten ställde sig både Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna kritiskt till skatten.

Men när budgeten väl presenterades visade det sig att den fanns kvar. Liberalerna, som tidigare ställt sig bakom skatten, tog inför förhandlingen bort den i sitt eget budgetförslag.

– Nu ser vi effekten av skatten. Den är negativ. Den fyller inte sin funktion, sa Jakob Olofsgård (L), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till Altinget.

MP motsätter sig förslaget

Emma Norhén (MP), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, tycker att skatten ska vara kvar. Hon menar att platspåseskatten har varit en positiv åtgärd.

– Den har fyllt sin funktion och fått flera att använda flergångsplatspåsar, säger Emma Norhén (MP), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, till SR.

83 procent färre plastpåsar

För ett år sedan utvärderades försäljningseffekterna av just plastpåseskatten, som infördes i maj 2020. Syftet var glasklart: användningen av plastpåsar skulle ned.

– Resultatet visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och en kraftigt ökad försäljning av papperskassar., framhåller Naturvårdsverket på sin hemsida.

– Styrkan i effekten kan utryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. Analysen visar även att konsumenternas preferens till att köpa papperskassar ökade markant vid införandet av plastpåseskatten.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen