SVERIGE: Nya besked om insatser för ekonomin – både för hushåll och företag

2023 01 23

Under 2022 ökade matpriserna med nästan 20 procent och idag har det hittills högsta elpriset uppnåtts i södra Sverige.

Det är de dåliga nyheterna för hushållen, vilket finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterade på en pressträff idag.

– Sverige befinner sig i en ekonomisk vinter som riskerar att bli värre innan den blir bättre, säger hon på en pressträff.

"Stora behov"

Finansdepartementets prognoser visar också att den kommande lågkonjunkturen kan bli långvarig.

Till råga på allt befinner sig inflationen på sin högsta nivå på över 20 år och arbetslösheten är fortsatt hög, i synnerhet för utrikes födda.

– Vi ser stora behov av reformer för att öka tillväxten och få fler jobb och få fler i jobb, men också att stötta hushållen framöver, säger Elisabeth Svantesson.

Garanterar insatser

Dagens besked är dock att finansministern garanterar hushållen att det jobbas mycket hårt med att underlätta hushållsekonomin framöver.

Hon pekar bland annat på det elstöd som kommer att börja utbetalas om en vecka, men också en stor bidragsreform samt planer på att sänka skatt på arbete och pension.

Stora nyheten

Den stora nyheten för dagen var dock ett tilläggsdirektiv för 3:12-reglerna, som förväntas förenkla för företagare.

Bland annat tar man bort justerad skattesats.

– Här tycker jag att man ska läsa höjd skatt. I de senaste åren har Socialdemokraterna vid ett flertal tillfällen lyft de här frågorna om att höja kapitalinkomstskatten i 3:12-reglerna. Men det menar vi är fel väg att gå, säger Svantesson på pressträffen.

"I början av lågkonjunkturen"

Att Sverige har gått in i en lågkonjunktur konstaterades redan igår av konjunkturinstitutet.

– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, säger institutets generaldirektör Albin Kainelainen till SVT:s Ekonomibyrån.

“Väldigt kostsam”

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, säger Kainelainen enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Ner med tsaren” – ryssar tar till gatorna i Moskva

2026 10 05

Ryssar har tagit till gatorna i huvudstaden.

En stor demonstration i Rysslands huvudstad urartade under gårdagen.

Slagrop med ”Ner med tsaren” hördes på gatorna – omkring 60 personer greps efter demonstrationen, rapporterar Kyiv Post.

Godkänd demonstration

Demonstrationen arrangerades av Rysslands kommunistparti, KPRF, och hade godkänts av Moskvas myndigheter.

Den hölls på söndagen nära monumentet över hjältarna från 1905 års revolution på Krasnopresnenskaja Zastava-torget. Enligt olika uppskattningar deltog mellan flera hundra och omkring 2 000 personer.

Demonstrationen hölls för att uppmärksamma årsdagen av den politiska krisen i Ryssland 1993, då landets parlament besköts.

Demonstrationen tog dock en oväntad vändning och urartade.

”Ner med tsaren”

Mot slutet av demonstrationen började deltagarna ropa flera regimkritiska slagord.

– Bland annat hördes ”Ner med tsaren”, ”För rättvisa val”, ”Vi vill ha frihet”, ”Ner med Roskomnadzor”, ”Nej till politiskt förtryck” och ”Frihet åt politiska fångar”, enligt ryska Telegramkanaler och organisationen OVD-Info.

Det var efter att slagorden började ropas som polisen började ingripa.

– När manifestationen avslutades genomförde polisen gripanden. Omkring 60 personer, huvudsakligen ungdomar, fördes in i fångtransportfordon, säger Dmitrij Novikovs, vice ordförande i centralkommittén för Rysslands kommunistparti (KPRF), i ett inlägg på Telegram.

Enligt uppgifter fanns 26 KPRF-medlemmar och omkring 30 medlemmar från partiet Jabloko bland de gripna, tillsammans med flera andra aktivister.

De fördes till flera polisstationer runt om i Moskva.

Ögonvittnen uppger samtidigt att polisen gick in i folkmassan och grep demonstranter med våld. OVD-Info rapporterade även anklagelser om att en polis sparkade en person som hade fallit till marken och att en annan deltagare drogs bort i håret.

Vissa av de gripna uppges senare ha släppts, medan andra fortfarande befann sig på polisstationer i väntan på domstolsförhandlingar, enligt ryska medier.

Krävde frihet för politiska fångar

Demonstranterna krävde också att politiska fångar skulle släppas.

Bland annat uttrycktes stöd för aktivisten Dmitry Morozov från Izjevsk, som greps av den ryska säkerhetstjänsten FSB den 2 oktober efter att ha kampanjat för en demonstration mot påstått valfusk.

Demonstranterna visade även stöd för KPRF-medlemmen Nikolai Bondarenko, som stoppades från att kandidera i valet till den ryska statsduman.

KPRF uppgav att partiet arbetade för att få de gripna frigivna och ge dem juridisk hjälp.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen