SVERIGE: Nya besked om insatser för ekonomin – både för hushåll och företag
2023 01 23
Under 2022 ökade matpriserna med nästan 20 procent och idag har det hittills högsta elpriset uppnåtts i södra Sverige.
Det är de dåliga nyheterna för hushållen, vilket finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterade på en pressträff idag.
– Sverige befinner sig i en ekonomisk vinter som riskerar att bli värre innan den blir bättre, säger hon på en pressträff.
"Stora behov"
Finansdepartementets prognoser visar också att den kommande lågkonjunkturen kan bli långvarig.
Till råga på allt befinner sig inflationen på sin högsta nivå på över 20 år och arbetslösheten är fortsatt hög, i synnerhet för utrikes födda.
– Vi ser stora behov av reformer för att öka tillväxten och få fler jobb och få fler i jobb, men också att stötta hushållen framöver, säger Elisabeth Svantesson.
Garanterar insatser
Dagens besked är dock att finansministern garanterar hushållen att det jobbas mycket hårt med att underlätta hushållsekonomin framöver.
Hon pekar bland annat på det elstöd som kommer att börja utbetalas om en vecka, men också en stor bidragsreform samt planer på att sänka skatt på arbete och pension.
Stora nyheten
Den stora nyheten för dagen var dock ett tilläggsdirektiv för 3:12-reglerna, som förväntas förenkla för företagare.
Bland annat tar man bort justerad skattesats.
– Här tycker jag att man ska läsa höjd skatt. I de senaste åren har Socialdemokraterna vid ett flertal tillfällen lyft de här frågorna om att höja kapitalinkomstskatten i 3:12-reglerna. Men det menar vi är fel väg att gå, säger Svantesson på pressträffen.
"I början av lågkonjunkturen"
Att Sverige har gått in i en lågkonjunktur konstaterades redan igår av konjunkturinstitutet.
– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, säger institutets generaldirektör Albin Kainelainen till SVT:s Ekonomibyrån.
“Väldigt kostsam”
Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.
Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.
– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, säger Kainelainen enligt SVT.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
