JUST NU: Nya besked från Turkiet om Sverige och Nato

2022 05 14

Turkiet stänger inte dörren för Sveriges möjlighet att ansluta till Nato – men det finns vissa krav.

Det framgår sedan Turkiet nu gått ut med nya uttalanden i den heta frågan om svenskt och finskt Natomedlemskap.

Turkiet kan blockera Sverige

För att Sverige och Finland ska släppas in i Nato krävs det att alla 30 Natoländer säger ja och därför fick många skrämselhicka i går när Turkiets ledare Erdogan plötsligt signalerade ett nej till Sverige och Finland.

Ett nej från Turkiet skulle kunna blockera Sverige och Finland från medlemskap.

Nya besked

Beskedet var en stor överraskning eftersom Turkiet tidigare signalerat grönt ljus då Sverige och Finland sonderat terrängen med alla 30 Natoländer.

Nu kommer nya preciseringar från en senior rådgivare till Erdogan och det gäller frågan om huruvida Sverige är en hemvist för terroraktiviteter.

Vill förhandla med Sverige

– Vi stänger inte dörren. Men vi liksom lyfter denna sak som en fråga om Turkiets nationella säkerhet, säger Erdogans rådgivare Ibrahim Kalin till Reuters.

Turkiet vill nu ha förhandlingar med i främsta hand Sverige om att de nordiska länderna ska slå ned på ”terroristers aktiviteter – speciellt i Stockholm”, enligt nyhetsbyrån.

Här är kraven

Erdogans rådgivare understryker att det handlar om organisationen PKK.

– Det som måste göras är tydligt: de måste sluta att tillåta PKK-utposter, aktiviteter, organisationer och andra typer av närvaro att…existera i dessa länder, säger Erdogans rådgivare.

Sveriges sårbara situation

Det framgår tydligt att Turkiet vill ta tillfället i akt och utnyttja Sveriges sårbara situation för att pressa igenom diverse önskemål avseende Sverige.

– Nato-medlemskap är alltid en process. Vi får se hur det går. Men detta är första gången vi vill ta upp saken med alla allierade såväl som svenska myndigheter.

– Givetvis vill vi ha en diskussion, en förhandling med svenska motsvarigheter, säger Erdogans rådgivare till Reuters.

Särskilt i Sverige

Rådgivaren betonar att den militanta organisationen Kurdiska Arbetar partiet PKK som terrorklassas, inte bara av Turkiet utan även av USA och EU, samlar in pengar och rekryterar medlemmar i Europa och att dess närvaro är ”stark, öppen och erkänd” och då särskilt i Sverige.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

JUST NU: Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten.

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland hotar grannland

2025 07 14

En provskjutning från Estland väcker rysk ilska.

Nu hotar Ryssland att svara med full kraft. Svaret kommer vara "bestämt och beslutsamt", enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Ryssland betonar att man kommer att försvara sina intressen i Östersjön efter Estlands senaste test av HIMARS-artillerisystem, som har ökat spänningarna i området, rapporterar Kyiv Independent.

Skarp kritik mot Baltikums militära upprustning

Dimitrij Peskov beskriver situationen som “spänd” och anklagar de europeiska kustländerna för aggressiva och provocerande handlingar.

— Den baltiska regionen är spänd på grund av de europeiska kuststaternas aggressiva politik. Ryssland har för avsikt att handfast försvara sina intressen i denna region, säger Peskov, enligt samma tidning.

Grannländer rustar upp

Estland genomförde nyligen sin första testskjutning med HIMARS mot mål till sjöss. Landet fick sina första sex robotsystem tidigare i år som en del av en regional upprustning, som svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Samtidigt förbereder även Litauen och Lettland sig med liknande beställningar av HIMARS och avancerade missiler.

— Faktum är att många länder bedriver provocerande handlingar i området, vilket är en uppenbar verklighet, betonar Peskov.

Spänningar mellan NATO och Ryssland

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har NATO stärkt sin militära närvaro vid östra gränsen, inklusive i Estland, Lettland och Litauen. Moskva har upprepade gånger varnat för att NATO:s ökade militära närvaro i regionen utgör ett hot mot dess säkerhet.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har tidigare i år varnat för att om Rysslands aggression inte stoppas kan det leda till direkt angrepp på NATO-territorium och en bredare konflikt i Europa.

I en intervju med Sky News uttalade sig Zelensky då kraftfullt om framtidsrisken.

— Jag tror att Putin kan attackera ett Nato-land inom fem år.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen