Nya åtgärder mot organiserad brottslighet

2022 12 20

Regeringen och SD ska utreda möjligheterna att införa visitationszoner och anonyma vittnen.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) samt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff under tisdagsmorgonen.

Åtgärderna syftar till att bekämpa den organiserade brottsligheten i Sverige och ingår i ett nytt åtgärdspaket som regering och SD beskriver som ”den största offensiven mot organiserad brottslighet i modern tid”.

– Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Ulf Kristersson på pressträffen.

Visitationszoner

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson berättar att en plan på tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner kommer att tas fram.

– Farliga människor och våldsverkare ska få klart för sig att det kommer bli svårt att vara kriminell i Sverige, säger SD-ledaren.

Karin Erlingsson, rättschef på Tullverket, får i uppgift att utreda förslaget. Uppdraget ska redovisas den 22 januari 2024.

Anonyma vittnen

Vidare berättar Ebba Busch att regeringen ger i uppdrag att utreda möjligheten att införa anonyma vittnen i svenska rättsprocesser.

– Den som har blivit vittne till ett brott måste kunna känna sig trygg med att lämna uppgifter i brottsutredningar och domstol, säger Ebba Busch enligt SVT Nyheter.

Regering och SD framhåller att två andra viktiga delar i arbetet med att bryta tystnadskulturen är kronvittnessystemet och möjligheten att kunna använda tidiga förhör som bevis i domstol.

– Utredningen ska därför även analysera tillämpningen av dessa reformer och överväga om regleringarna behöver ändras i något avseende, uppger Tidöpartierna.

Före detta hovrättspresidenten Fredrik Wersäll får i uppdrag att utreda förslagen.

Utredningen ska redovisa sitt arbete i fråga om anonyma vittnen i oktober 2023 och i övriga delar under våren 2024.

Sänker åldersgränsen

Avslutningsvis meddelar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att regeringen och SD vill stärka det brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

Därför föreslår Tidöpartierna att kommunernas ansvar ska regleras i en ny lag.

– Enligt förslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion, framhåller regeringen och SD.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och kommunerna kan förvänta sig en höjning av de generella statsbidragen.

Johan Pehrson nämner även att regeringen vill sänka åldersgränsen för när Socialtjänsten kan besluta om öppna insatser till barn.

I dag måste barnen fyllt 15 år. Regeringen och SD föreslår att åldersgränsen sänks till 12 år.

– Det räcker inte med att vi går fram med nödvändiga åtgärder genom att med hårda tag se till att de som springer runt och skjuter ihjäl andra stoppas. Man måste också göra saker tidigare, säger Johan Pehrson enligt Aftonbladet.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen