Nya åtgärder mot organiserad brottslighet

2022 12 20

Regeringen och SD ska utreda möjligheterna att införa visitationszoner och anonyma vittnen.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) samt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff under tisdagsmorgonen.

Åtgärderna syftar till att bekämpa den organiserade brottsligheten i Sverige och ingår i ett nytt åtgärdspaket som regering och SD beskriver som ”den största offensiven mot organiserad brottslighet i modern tid”.

– Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Ulf Kristersson på pressträffen.

Visitationszoner

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson berättar att en plan på tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner kommer att tas fram.

– Farliga människor och våldsverkare ska få klart för sig att det kommer bli svårt att vara kriminell i Sverige, säger SD-ledaren.

Karin Erlingsson, rättschef på Tullverket, får i uppgift att utreda förslaget. Uppdraget ska redovisas den 22 januari 2024.

Anonyma vittnen  

Vidare berättar Ebba Busch att regeringen  ger i uppdrag att utreda möjligheten att införa anonyma vittnen i svenska rättsprocesser.

– Den som har blivit vittne till ett brott måste kunna känna sig trygg med att lämna uppgifter i brottsutredningar och domstol, säger Ebba Busch enligt SVT Nyheter.

Regering och SD framhåller att två andra viktiga delar i arbetet med att bryta tystnads­kulturen är kron­vittnes­systemet och möjligheten att kunna använda tidiga förhör som bevis i domstol.

– Utredningen ska därför även analy­sera tillämp­ningen av dessa reformer och överväga om regler­ingarna behöver ändras i något avseende, uppger Tidöpartierna.

Före detta hovrättspresidenten Fredrik Wersäll får i uppdrag att utreda förslagen.

Utredningen ska redovisa sitt arbete i fråga om anonyma vittnen i oktober 2023 och i övriga delar under våren 2024. 

Sänker åldersgränsen

Avslutningsvis  meddelar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att regeringen och SD vill stärka det brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

Därför föreslår Tidöpartierna att  kommunernas ansvar ska regleras i en ny lag.

– Enligt förslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brotts­ligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brotts­före­byggande arbetet och inrätta en samord­nings­funktion, framhåller regeringen och SD.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och kommunerna kan förvänta sig en höjning av de generella statsbidragen.

Johan Pehrson nämner även att regeringen vill sänka åldersgränsen för när Socialtjänsten kan besluta om  öppna insatser till barn.

I dag måste barnen fyllt 15 år. Regeringen och SD föreslår att åldersgränsen sänks till 12 år.  

– Det räcker inte med att vi går fram med nödvändiga åtgärder genom att med hårda tag se till att de som springer runt och skjuter ihjäl andra stoppas. Man måste också göra saker tidigare, säger Johan Pehrson enligt Aftonbladet.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen