Nya åtgärder mot organiserad brottslighet

2022 12 20

Regeringen och SD ska utreda möjligheterna att införa visitationszoner och anonyma vittnen.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) samt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff under tisdagsmorgonen.

Åtgärderna syftar till att bekämpa den organiserade brottsligheten i Sverige och ingår i ett nytt åtgärdspaket som regering och SD beskriver som ”den största offensiven mot organiserad brottslighet i modern tid”.

– Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Ulf Kristersson på pressträffen.

Visitationszoner

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson berättar att en plan på tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner kommer att tas fram.

– Farliga människor och våldsverkare ska få klart för sig att det kommer bli svårt att vara kriminell i Sverige, säger SD-ledaren.

Karin Erlingsson, rättschef på Tullverket, får i uppgift att utreda förslaget. Uppdraget ska redovisas den 22 januari 2024.

Anonyma vittnen  

Vidare berättar Ebba Busch att regeringen  ger i uppdrag att utreda möjligheten att införa anonyma vittnen i svenska rättsprocesser.

– Den som har blivit vittne till ett brott måste kunna känna sig trygg med att lämna uppgifter i brottsutredningar och domstol, säger Ebba Busch enligt SVT Nyheter.

Regering och SD framhåller att två andra viktiga delar i arbetet med att bryta tystnads­kulturen är kron­vittnes­systemet och möjligheten att kunna använda tidiga förhör som bevis i domstol.

– Utredningen ska därför även analy­sera tillämp­ningen av dessa reformer och överväga om regler­ingarna behöver ändras i något avseende, uppger Tidöpartierna.

Före detta hovrättspresidenten Fredrik Wersäll får i uppdrag att utreda förslagen.

Utredningen ska redovisa sitt arbete i fråga om anonyma vittnen i oktober 2023 och i övriga delar under våren 2024. 

Sänker åldersgränsen

Avslutningsvis  meddelar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att regeringen och SD vill stärka det brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

Därför föreslår Tidöpartierna att  kommunernas ansvar ska regleras i en ny lag.

– Enligt förslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brotts­ligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brotts­före­byggande arbetet och inrätta en samord­nings­funktion, framhåller regeringen och SD.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och kommunerna kan förvänta sig en höjning av de generella statsbidragen.

Johan Pehrson nämner även att regeringen vill sänka åldersgränsen för när Socialtjänsten kan besluta om  öppna insatser till barn.

I dag måste barnen fyllt 15 år. Regeringen och SD föreslår att åldersgränsen sänks till 12 år.  

– Det räcker inte med att vi går fram med nödvändiga åtgärder genom att med hårda tag se till att de som springer runt och skjuter ihjäl andra stoppas. Man måste också göra saker tidigare, säger Johan Pehrson enligt Aftonbladet.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen