Nya åtgärder mot organiserad brottslighet

2022 12 20

Regeringen och SD ska utreda möjligheterna att införa visitationszoner och anonyma vittnen.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) samt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff under tisdagsmorgonen.

Åtgärderna syftar till att bekämpa den organiserade brottsligheten i Sverige och ingår i ett nytt åtgärdspaket som regering och SD beskriver som ”den största offensiven mot organiserad brottslighet i modern tid”.

– Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Ulf Kristersson på pressträffen.

Visitationszoner

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson berättar att en plan på tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner kommer att tas fram.

– Farliga människor och våldsverkare ska få klart för sig att det kommer bli svårt att vara kriminell i Sverige, säger SD-ledaren.

Karin Erlingsson, rättschef på Tullverket, får i uppgift att utreda förslaget. Uppdraget ska redovisas den 22 januari 2024.

Anonyma vittnen  

Vidare berättar Ebba Busch att regeringen  ger i uppdrag att utreda möjligheten att införa anonyma vittnen i svenska rättsprocesser.

– Den som har blivit vittne till ett brott måste kunna känna sig trygg med att lämna uppgifter i brottsutredningar och domstol, säger Ebba Busch enligt SVT Nyheter.

Regering och SD framhåller att två andra viktiga delar i arbetet med att bryta tystnads­kulturen är kron­vittnes­systemet och möjligheten att kunna använda tidiga förhör som bevis i domstol.

– Utredningen ska därför även analy­sera tillämp­ningen av dessa reformer och överväga om regler­ingarna behöver ändras i något avseende, uppger Tidöpartierna.

Före detta hovrättspresidenten Fredrik Wersäll får i uppdrag att utreda förslagen.

Utredningen ska redovisa sitt arbete i fråga om anonyma vittnen i oktober 2023 och i övriga delar under våren 2024. 

Sänker åldersgränsen

Avslutningsvis  meddelar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att regeringen och SD vill stärka det brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

Därför föreslår Tidöpartierna att  kommunernas ansvar ska regleras i en ny lag.

– Enligt förslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brotts­ligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brotts­före­byggande arbetet och inrätta en samord­nings­funktion, framhåller regeringen och SD.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och kommunerna kan förvänta sig en höjning av de generella statsbidragen.

Johan Pehrson nämner även att regeringen vill sänka åldersgränsen för när Socialtjänsten kan besluta om  öppna insatser till barn.

I dag måste barnen fyllt 15 år. Regeringen och SD föreslår att åldersgränsen sänks till 12 år.  

– Det räcker inte med att vi går fram med nödvändiga åtgärder genom att med hårda tag se till att de som springer runt och skjuter ihjäl andra stoppas. Man måste också göra saker tidigare, säger Johan Pehrson enligt Aftonbladet.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen