Nya åtgärder mot organiserad brottslighet

2022 12 20

Regeringen och SD ska utreda möjligheterna att införa visitationszoner och anonyma vittnen.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) samt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff under tisdagsmorgonen.

Åtgärderna syftar till att bekämpa den organiserade brottsligheten i Sverige och ingår i ett nytt åtgärdspaket som regering och SD beskriver som ”den största offensiven mot organiserad brottslighet i modern tid”.

– Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Ulf Kristersson på pressträffen.

Visitationszoner

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson berättar att en plan på tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner kommer att tas fram.

– Farliga människor och våldsverkare ska få klart för sig att det kommer bli svårt att vara kriminell i Sverige, säger SD-ledaren.

Karin Erlingsson, rättschef på Tullverket, får i uppgift att utreda förslaget. Uppdraget ska redovisas den 22 januari 2024.

Anonyma vittnen  

Vidare berättar Ebba Busch att regeringen  ger i uppdrag att utreda möjligheten att införa anonyma vittnen i svenska rättsprocesser.

– Den som har blivit vittne till ett brott måste kunna känna sig trygg med att lämna uppgifter i brottsutredningar och domstol, säger Ebba Busch enligt SVT Nyheter.

Regering och SD framhåller att två andra viktiga delar i arbetet med att bryta tystnads­kulturen är kron­vittnes­systemet och möjligheten att kunna använda tidiga förhör som bevis i domstol.

– Utredningen ska därför även analy­sera tillämp­ningen av dessa reformer och överväga om regler­ingarna behöver ändras i något avseende, uppger Tidöpartierna.

Före detta hovrättspresidenten Fredrik Wersäll får i uppdrag att utreda förslagen.

Utredningen ska redovisa sitt arbete i fråga om anonyma vittnen i oktober 2023 och i övriga delar under våren 2024. 

Sänker åldersgränsen

Avslutningsvis  meddelar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att regeringen och SD vill stärka det brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

Därför föreslår Tidöpartierna att  kommunernas ansvar ska regleras i en ny lag.

– Enligt förslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brotts­ligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brotts­före­byggande arbetet och inrätta en samord­nings­funktion, framhåller regeringen och SD.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och kommunerna kan förvänta sig en höjning av de generella statsbidragen.

Johan Pehrson nämner även att regeringen vill sänka åldersgränsen för när Socialtjänsten kan besluta om  öppna insatser till barn.

I dag måste barnen fyllt 15 år. Regeringen och SD föreslår att åldersgränsen sänks till 12 år.  

– Det räcker inte med att vi går fram med nödvändiga åtgärder genom att med hårda tag se till att de som springer runt och skjuter ihjäl andra stoppas. Man måste också göra saker tidigare, säger Johan Pehrson enligt Aftonbladet.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen