Ny varning gällande Europas största kärnkraftverk

2023 03 28

Säkerheten för kärnkraftverket i Zaporizhzhia kan inte garanteras.

Det konstaterar Ukrainas president Volodymyr Zelensky, rapporterar Sky News idag.

Anledningen är att ryska trupper fortsätter att hålla kärnkraftverken som “gisslan”.

– Att hålla ett kärnkraftverk som gisslan i mer än ett år, det här är säkert det värsta som någonsin har hänt i historien kring europeisk eller världsomspännande kärnkraft, säger Zelensky.

"Dömt att misslyckas"

Enligt den ukrainska ledaren utövar ryssarna “strålningsutpressning”.

Han säger vidare att initiativ för att återställa säkerheten på kärnkraftverket är “dömt att misslyckas” utan ett omedelbart tillbakadragande av ryska trupper från anläggningen.

– Anläggningen har förlorat flera av sina överföringskablar under kriget har och vid flera tillfällen varit tvungen att byta till nöddielselgeneratorer, framhåller Sky News i sin rapportering.

IAEA på plats i Ukraina

Under gårdagen träffades Zelensky och Rafael Grossi, generaldirektören för Internationella atomenergiorganet, IAEA.

– Jag upprepar mitt fullständiga stöd från IAEA för Ukrainas kärnkraftverk framhöll han på Twitter efter besöker och tillägger:

– Dnipros hydroelektriska station är en viktig del av systemet vidhåller kärnkraftverkets säkerhet.

Oroas över katastrof

Ryssland och Ukraina har vid upprepade tillfällen anklagat varandra för beskjutning kring kärnkraftsanläggningen, som är den största i hela Europa.

Striderna runt verket, samt oron för att kylsystem skulle förlora ström på grund av attacker mot infrastruktur, har orsakat en rädsla för en kärnkraftskatastrof.

Senast för tre veckor sedan gick atommyndigheten Energoatom ut med en skarp varning efter att en massiv robotvåg orsakat bortkoppling från det ukrainska elnätet.

– Den sista länken mellan det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja har brutits. Bränsle återstår för tio dagar, skriver myndigheten på Telegram och varnar för att en stor olycka kan komma att ske, framhöll myndigheten på Telegram.

Erövrades tidigt

Ryska styrkor erövrade kärnkraftverket tidigt under invasionen och kontrollerar fortfarande anläggningen.

Kärnkraftverket ses som strategiskt avgörande för båda sidor, men utdragna strider har lett till en ökad oro för säkerheten.

I augusti och september 2022 besköts anläggningen upprepade gånger. Anklagelserna kom från både Ryssland och Ukraina om att motparten låg bakom attackerna.

Fruktan för en ny stor kärnkraftsolycka ökade, men olyckan uteblev den gången. 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen