1 september 2026

Vaccination mot vanlig sjukdom kan införas i Sverige

2024 10 02

Det nationella vaccinationsprogrammet kan snart utökas. 

Folkhälsomyndigheten har lämnat förslag på att vaccination mot vattkopor ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

– Eftersom så många i Sverige smittas av vattkoppor kommer det här förslaget få stor påverkan. Att minska sjukdomsbördan i samhället är kostnadseffektivt, men ger också ett viktigt skydd till dem som själva inte kan vaccinera sig, till exempel på grund av nedsatt immunförsvar, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Kan ge smärtsam sjukdom

Syftet med vattkoppsvaccination är att minska sjukdomsbördan och smittspridningen av vattkoppor i samhället. Det ska kydda särskilt sårbara individer från att smittas av viruset, som kan ge allvarliga följder i vuxen ålder.

Personer som smittas av vattkoppor har kvar viruset i kroppen. I vuxen ålder kan viruset återaktiveras och ge den smärtsamma sjukdomen bältros.

Bältros kan uppstå när som helst under livet efter att man har haft vattkoppor.

– Faktorer som utgör en ökad risk för bältros är immunbrist orsakat av ett åldrande immunsystem eller en sjukdom eller behandling som båda kan leda till immunbrist. Även stress kan påverka immunsystemet och leda till en bältrosepisod, skriver Folkhälsomyndigheten om sjukdomen.

Vaccination mot vattkoppor i dag

I dag kan vaccin mot vattkoppor ges till barn från 12 månaders ålder och till vuxna.

Enligt nuvarande regelverk ges vaccinet till medicinska riskgrupper i första hand men på senare år har privat vaccination av små barn blivit allt vanligare.

Om vaccin mot vattkoppor blir en del av det allmänna barnvaccinationsprogrammet kommer vaccinet rekommenderas till barn upp till 18 års ålder. Det innebär att cirka två miljoner svenskar kommer rekommenderas att vaccinera sig mot sjukdomen. 

Foto: M. Majnun

Text: Redaktionen


09 okt 26

”Det är inte klokt” – socialdemokrater bestörta

2026 10 09

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar och regeringsförhandlingarna står still.

Situationen väcker stor frustration inom Socialdemokraterna.

Flera tunga S-profiler riktar skarp kritik mot regeringsprocessen, rapporterar Expressen.

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, säger en högt uppsatt socialdemokrat till tidningen.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, fortsätter S-toppen.

V-ilska inför mötet

Samtidigt förbereder sig de rödgröna partierna för sitt första gemensamma möte efter valet.

Vid lunchtid  börjar företrädare för partierna anlända till mötesplatsen Högberga gård på Lidingö.

Mötet, som sker på initiativ av Centerpartiet, kritiseras på förhand. Flera V-politiker utrycker sitt missnöje på sociala medier.

– C:s möte som de arrangerar imorgon känns mest som ett skådespel. Allt liksom för att slippa sitta ned och förhandla om regering och politik. C är specialister på att måla in sig i hörn och tycka att de är politikens gåva till mänskligheten, skriver V-veteranen Ulla Andersson på X.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling kritiserar valet av mötesplats.

– Det finns många svenska landsbygder som skulle behöva hamna i politikens och medias rampljus. Rika Lidingö kommun är inte en av dem. Tragiskt att Centerpartiet valt 'ett spahotell för livsnjutare sedan 1911' som platsen för sitt seminarium, skriver han på Threads.

Läs mer: UPPGIFTER: Då ställs S inför det stora testet 

Andersson: ”Jättebra initiativ”

S-ledaren Magdalena Andersson har anlänt till Högberga gård.

– Jag tycker att det här är ett jättebra initiativ som Centerpartiet har tagit, det blir en möjlighet för alla fyra partier att få en gemensam bild av utmaningar som Sverige står inför, säger hon till SVT inför mötet.

– Jag hoppas att det här kan leda till fler samtal och fler möjligheter att träffas alla fyra partier.

Andra läser: Superlaser rullas ut – nu kommer bilister inte undan längre 

Foto: Socialdemokraterna 

Text: Redaktionen


Fullskaligt krig – hela världen kan påverkas

2026 10 09

– Nu är det verkligen fullskaligt krig.

Det säger Jo Jakobsen, expert på internationell politik och säkerhetspolitik, till Dagbladet.

Han hänvisar till konflikten i Jemen, som har eskalerat kraftigt under de senaste dagarna.

Jemenitiska regeringsstyrkor bekräftade på måndagen att de hade genomfört över tusen attacker och har inlett en offensiv mot huvudstaden Sanaa, som kontrolleras av den Iranstödda huthimilisen.

Saudiarabien attackerar

Regeringsstyrkorna stöds av Saudiarabien.  

Det saudiska flygvapnet har genomfört flera flyganfall mot rebellkontrollerade områden, samtidigt som de saudiskstödda regeringsstyrkorna försöker pressa tillbaka huthierna på marken.

Huthirebellerna har svarat med robot- och drönarattacker mot flera mål i Saudiarabien – bland annat ett stort oljeraffinaderi i södra delen av landet.

”Kommer märka av det”

Det föregående inbördeskriget i Jemen bröt ut 2014 innan en vapenvila slöts 2022.

Den här gången betraktas kriget i Jemen som mer än ett inbördeskrig.

Saudiarabien vädjar om stöd från USA, men den amerikanska militären vägrar hittills att delta i kriget. Samtidigt har både Turkiet och Pakistan skickat soldater och militära resurser till Saudiarabien för att bidra i insatsen mot huthimilisen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA kan skriva massivt avtal med Ryssland 

Huthierna är i sin tur en nära allierad med Iran.

Jo Jakobsen menar att kriget i Jemen måste ses som en större del av konflikten i Mellanöstern. Han pekar på att Iran och dess allierade har hotat att stänga Bab al-Mandebsundet utanför Jemen.

En sådan aktion skulle påverka hela världen ekonomiskt.

– För att uttrycka det rakt ut, Jemen är initialt ointressant för många länder, men den här gången tror jag att vi kommer att märka av kriget mycket mer. Inte minst på grund av den effekt det kan ha på olje- och energipriserna, säger Jakobsen till tidningen.

Andra läser Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter 

Foto: J. Kingma resp B. Barrow

Text: Redaktionen