6 juni 2026

Vaccination mot vanlig sjukdom kan införas i Sverige

2024 10 02

Det nationella vaccinationsprogrammet kan snart utökas. 

Folkhälsomyndigheten har lämnat förslag på att vaccination mot vattkopor ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

– Eftersom så många i Sverige smittas av vattkoppor kommer det här förslaget få stor påverkan. Att minska sjukdomsbördan i samhället är kostnadseffektivt, men ger också ett viktigt skydd till dem som själva inte kan vaccinera sig, till exempel på grund av nedsatt immunförsvar, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Kan ge smärtsam sjukdom

Syftet med vattkoppsvaccination är att minska sjukdomsbördan och smittspridningen av vattkoppor i samhället. Det ska kydda särskilt sårbara individer från att smittas av viruset, som kan ge allvarliga följder i vuxen ålder.

Personer som smittas av vattkoppor har kvar viruset i kroppen. I vuxen ålder kan viruset återaktiveras och ge den smärtsamma sjukdomen bältros.

Bältros kan uppstå när som helst under livet efter att man har haft vattkoppor.

– Faktorer som utgör en ökad risk för bältros är immunbrist orsakat av ett åldrande immunsystem eller en sjukdom eller behandling som båda kan leda till immunbrist. Även stress kan påverka immunsystemet och leda till en bältrosepisod, skriver Folkhälsomyndigheten om sjukdomen.

Vaccination mot vattkoppor i dag

I dag kan vaccin mot vattkoppor ges till barn från 12 månaders ålder och till vuxna.

Enligt nuvarande regelverk ges vaccinet till medicinska riskgrupper i första hand men på senare år har privat vaccination av små barn blivit allt vanligare.

Om vaccin mot vattkoppor blir en del av det allmänna barnvaccinationsprogrammet kommer vaccinet rekommenderas till barn upp till 18 års ålder. Det innebär att cirka två miljoner svenskar kommer rekommenderas att vaccinera sig mot sjukdomen. 

Foto: M. Majnun

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Plötslig kollaps – säger nej till Trump

2026 08 22

En av USA:s största handelspartners har fått nog.

Amerikanska och kanadensiska representanter har under en lång tid försökt förhandla fram ett nytt handelsavtal.

För bara tre dagar sedan menade Donald Trump att en överenskommelse i princip var klar.

– Jag har pausat tullarna på 50 procent mot Kanada, som var planerade att träda i kraft i morgon bitti, under en tredagarsperiod. Detta baseras på att Kanada och USA, med förbehåll för att dokumenten slutgiltigt färdigställs, har en överenskommelse, skrev han på Truth Social.

Men nu har förhandlingarna plötsligt kollapsat.

Plötslig kollaps

Förhandlingarna pågick sent in på natten, men nu ger Kanadas premiärminister Mark Carney besked om att han tvingas säga nej till Donald Trump.

Efter veckor av samtal meddelar Carney att även om viktiga framsteg har gjorts, "har de framstegen inte varit tillräckliga för att uppnå våra mål för kanadensarna”, uppger NBC.

– Som ett resultat av detta har jag i kväll beslutat att avbryta handelsförhandlingarna med USA och instruerat Kanadas förhandlare att återvända till Ottawa, säger han.

Tullar på gång

Nu kommer 50-procentiga tullar att införas mot kanadensiska varor.

Men Kanada väntas slå tillbaka.

Mark Carney säger att “Kanada kommer att bemöta dessa tullar dollar för dollar för att skydda våra arbetare och företag”.

Läs mer: Besked från USA – ekonomin kommer krossas

Skyller på varandra

USA och Kanada lägger skulden för kollapsen på varandra.

Så här låter det från USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer:

– Trots USA:s erbjudande till Kanada om att få den bästa behandlingen av alla större exportörer till vår marknad, har nya krav och tillbakarullningar av andra åtaganden från Kanadas sida rubbat den noggranna balans som uppnåddes under de senaste dagarna, säger han enligt CNN.

“Sådde tvivel”

Från Kanadas håll låter det annorlunda.

Premiärminister Carney menar att sista minuten-ändringar i USA:s villkor "var orättvisa, oekonomiska och sådde tvivel om tillförlitligheten hos en överenskommelse”.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21 augusti 2026

Körkortet ryker direkt – många missar vanlig trafikregel

2026 08 22

Var tredje svensk bilist gör samma misstag i trafiken.

Det visar en undersökning som polisen genomfört på E6:an utanför Helsingborg. Av 100 förare höll 34 alldeles för kort avstånd till bilen framför.

Ett stort problem.

Omkring 14 procent av alla personskador i trafiken orsakas av att ett annat fordon kör på ett annat fordon bakifrån, rapporterar SvD med hänvisning till Tranportstyrelsen.

I Stockholmstrafiken inträffar så kallade upphinnandeolyckor varje dag, uppger polisinspektör Christer Olofsson.

–  Stressen i samhället ökar och stressen i trafiken följer det ganska tydligt. Man tänker att ”trafiken framför borde förstå att jag har mer bråttom än du”, säger han till tidningen.

Reglerna

Avståndet till framförvarande fordon ska vara minst lika många meter som det antal kilometer i timmen du kör – exempelvis 50 meter om du kör i 50 kilometer i timmen.

Polisen och Nationella trafiksäkerhetsförbundet (NTF) hänvisar till tresekundersregeln som ett bra mått att förhålla sig till.

– För att du skall veta att du håller tillräckligt avstånd till fordonet framför, kan du använda följande tumregel: När fordonet framför passerar en viss punkt, t ex ett vägmärke eller ett träd, börjar du sakta räkna ”ettusen-ett, ettusen-två, ettusen-tre”, skriver NTF på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Rekordnotering för elbilar

Då ryker körkortet

Trots att de flesta känner till tresekundersregeln glöms den bort på vägarna. Polisens nya radar och kameror upptäcker dagligen bilister som bryter mot regeln.

Att ligga för nära framförvarande fordon kan straffa sig.

Är tidsavståndet kortare än en sekund riskerar föraren böter på 2 000 kronor.

Om avståndet är ännu kortare ryker körkortet direkt.

–  Är det under 0,5 sekunder i tidsavstånd så brukar det bli en återkallelse, säger Transportstyrelsens körkortsutredare Carina Engman till tidningen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen