Ny utgift för många hushåll – 1 av 5 kan tvingas betala

2024 09 26

Var femte hus har för höga värden av markradon.

Det visar en färsk granskning från SVT Nyheter.

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Markradon kan ta sig in i hus genom otätheter i grunden, väggar och golv.

I dag finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Vid höga halter ökar risken för lungcancer.

Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden.

Det är därför klokt att mäta radonvärdet i huset och ansöka om radonsanering vid för höga värden.

Hushåll med höga halter av radon kommer dock tvingas öppna plånboken.  Det statliga radonbidraget till privatpersoner har tagits bort, vilket innebär att husägare tvingas stå för hela kostnaden vid radonsanering.

Ofta blir det en dyr historia.

Det kan kosta tiotusentals kronor att få ned radonhalten till under Strålskyddsmyndighetens gränsvärde, 200 becquerel per kubikmeter. 

”Slår mot ekonomi och hälsa”

Att det statliga bidraget tagits bort är olyckligt.

Det anser Kristina Stenström, som är professor i kärn- och partikelfysik vid Lunds Universitet.

– Konsekvensen kan bli att det slår mot både ekonomi och hälsa, säger hon till tv-kanalen.

–  Grundrisken för att få lungcancer om man inte är rökare är 0,3 procent. Men för varje extra 100 becquerel per kubikmeter så ökar risken med 16 procent från grundrisknivån.

50 procent

Det statliga radonbidraget återinfördes 2018, men i dag går det inte att ansöka om bidraget.

Bidraget gav möjlighet för villaägare att erhålla ekonomiskt stöd från staten för att sänka radonhalten i hus om nivån låg över Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde.

Bidraget fick högst uppgå till 50 procent av kostnaden för radonsanering, högst 25 000 kronor.

Summan skulle täcka både material och arbetskostnader.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

JUST NU: Man spårlöst försvunnen – Försvarsmakten kopplas in

2025 07 02

En äldre man har varit saknad sedan i förmiddags.

Det är i Kungsbacka som en stor insats just nu pågår.

Detta efter att en man i 80-årsåldern försvunnit från sitt hem och inte kommit tillbaka.

Polisen vädjar till allmänheten om hjälp och har kopplat in Försvarsmakten.

Man försvunnen

Polisen söker just nu med en större resurs efter en försvunnen man i 80-årsåldern.

Mannen sågs senast under tisdag förmiddag, omkring klockan 10, i sitt hem i Åsa. 

Han anmäldes försvunnen strax efter klockan 15:30 samma dag.

– Polisen sökte initialt i närområdet kring bostaden, bland annat med hundpatrull, men utan att mannen påträffades, meddelar polisen.

Försvarsmakten inkopplad

Strax efter klockan 10 i dag onsdag fattade polisen beslut om att inleda en särskild händelse. 

Det innebär att sökinsatsen hanteras utanför den ordinarie polisverksamheten, med en anpassad organisation och ledning.

Senare på kvällen beslutade polisen att intensifiera sökarbetet.

– Sökinsatsen efter den försvunne mannen trappas upp under kvällen. Utöver en stor polisiär resurs är även Försvarsmakten och Missing people involverade i insatsen, meddelar nu polisen.

– Polis arbetar intensivt med att värdera och undersöka uppgifter från allmänheten och vi är fortsatt intresserade av ytterligare tips och möjliga observationer.

Söder om Åsa

Sökinsatsen är för närvarande koncentrerad till området kring mannens hemadress i Vassbäck, strax söder om Åsa samhälle. 

Polisen kontrollerar även sjukhus och platser där mannen, efter samtal med bland annat anhöriga, skulle kunna befinna sig. 

Ett stort antal resurser, bland annat hundpatruller, drönare och helikopter, deltar i insatsen.

Polisen vädjar

Polisen vädjar till allmänheten att ta kontakt direkt om man får syn på personen – och det finns en bild på mannen på polisens webbplats som man kan se för att identifiera personen.

– Den som tror sig ha sett den försvunne mannen, ombeds skyndsamt ta kontakt med polisen.

Foto: 

Text: Redaktionen

Brutalt område växer fram i Ukraina – större än hela Grekland

2025 07 02

Rysslands fullskaliga invasion kan ha förvandlat Ukraina till världens största minfält.

Nu sträcker sig den minerade landytan i Ukraina över uppskattningsvis 139 000 kvadratkilometer.

Det motsvarar 23 procent av landets territorium och är en större yta än hela Grekland.

Minorna utgör ett enormt hot mot civila liv och landets framtida återhämtning och utveckling, uppger Kyiv Independent.

Civila liv på spel

De stora områdena med minfält som är tänkta att bromsa framryckande trupper riskerar också att i hög grad drabba civila offer.

Årligen dödas eller skadas över 7 000 människor globalt av minor.

– Majoriteten av de som dödas eller skadas av minor är civila, uppger svenska FN-förbundet.

– Många minor placeras på åkrar, fält, längs vägar och vid skolor vilket drabbar mest civila då minor som ligger gömda i marken skadar och dödar även när kriget lämnat.

– Hälften av alla civila som drabbas av minor är barn. Barn rör sig och leker överallt - utanför bostadsområden och vägar.

Hindrar återuppbyggnad

Minor utgör också ett hinder för krigsdrabbade samhällen att återuppbyggas.

Stora områden måste spärras av och minröjas innan de kan brukas för livsmedelsförsörjning och infrastruktur.

Även biståndspersonal hindras och begränsas i sitt arbete.

Skalar upp

Minröjning i Ukraina utförs i första hand av den statliga räddningstjänsten och Försvarsmakten, men både internationella och inhemska ickestatliga organisationer bidrar till insatsen.

Världens största ickestatliga organisation för minröjning, HALO Trust, har varit verksam i Ukraina sedan 2015.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har man utökat sin verksamhet och är idag en arbetsstyrka på 1 500 personer som jobbar i åtta olika regioner i Ukraina.

– Detta är den största utmaningen med landminor sedan andra världskriget, säger organisationens vd James Cowan till Kyiv Independent.

– När det gäller territorium under ukrainsk kontroll är det fortfarande oklart om alla landminor kan röjas på 10 år – men jag tror att det är möjligt.

Foto: J. Gios

Text: Redaktionen