Det visar en färsk granskning från SVT Nyheter.

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Markradon kan ta sig in i hus genom otätheter i grunden, väggar och golv.

I dag finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Vid höga halter ökar risken för lungcancer.

Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden.

Det är därför klokt att mäta radonvärdet i huset och ansöka om radonsanering vid för höga värden.

Hushåll med höga halter av radon kommer dock tvingas öppna plånboken.  Det statliga radonbidraget till privatpersoner har tagits bort, vilket innebär att husägare tvingas stå för hela kostnaden vid radonsanering.

Ofta blir det en dyr historia.

Det kan kosta tiotusentals kronor att få ned radonhalten till under Strålskyddsmyndighetens gränsvärde, 200 becquerel per kubikmeter. 

”Slår mot ekonomi och hälsa”

Att det statliga bidraget tagits bort är olyckligt.

Det anser Kristina Stenström, som är professor i kärn- och partikelfysik vid Lunds Universitet.

– Konsekvensen kan bli att det slår mot både ekonomi och hälsa, säger hon till tv-kanalen.

–  Grundrisken för att få lungcancer om man inte är rökare är 0,3 procent. Men för varje extra 100 becquerel per kubikmeter så ökar risken med 16 procent från grundrisknivån.

50 procent

Det statliga radonbidraget återinfördes 2018, men i dag går det inte att ansöka om bidraget.

Bidraget gav möjlighet för villaägare att erhålla ekonomiskt stöd från staten för att sänka radonhalten i hus om nivån låg över Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde.

Bidraget fick högst uppgå till 50 procent av kostnaden för radonsanering, högst 25 000 kronor.

Summan skulle täcka både material och arbetskostnader.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen