Ny utgift för många hushåll – 1 av 5 kan tvingas betala

2024 09 26

Var femte hus har för höga värden av markradon.

Det visar en färsk granskning från SVT Nyheter.

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Markradon kan ta sig in i hus genom otätheter i grunden, väggar och golv.

I dag finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Vid höga halter ökar risken för lungcancer.

Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden.

Det är därför klokt att mäta radonvärdet i huset och ansöka om radonsanering vid för höga värden.

Hushåll med höga halter av radon kommer dock tvingas öppna plånboken.  Det statliga radonbidraget till privatpersoner har tagits bort, vilket innebär att husägare tvingas stå för hela kostnaden vid radonsanering.

Ofta blir det en dyr historia.

Det kan kosta tiotusentals kronor att få ned radonhalten till under Strålskyddsmyndighetens gränsvärde, 200 becquerel per kubikmeter. 

”Slår mot ekonomi och hälsa”

Att det statliga bidraget tagits bort är olyckligt.

Det anser Kristina Stenström, som är professor i kärn- och partikelfysik vid Lunds Universitet.

– Konsekvensen kan bli att det slår mot både ekonomi och hälsa, säger hon till tv-kanalen.

–  Grundrisken för att få lungcancer om man inte är rökare är 0,3 procent. Men för varje extra 100 becquerel per kubikmeter så ökar risken med 16 procent från grundrisknivån.

50 procent

Det statliga radonbidraget återinfördes 2018, men i dag går det inte att ansöka om bidraget.

Bidraget gav möjlighet för villaägare att erhålla ekonomiskt stöd från staten för att sänka radonhalten i hus om nivån låg över Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde.

Bidraget fick högst uppgå till 50 procent av kostnaden för radonsanering, högst 25 000 kronor.

Summan skulle täcka både material och arbetskostnader.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen