Ny utgift för många hushåll – 1 av 5 kan tvingas betala

2024 09 26

Var femte hus har för höga värden av markradon.

Det visar en färsk granskning från SVT Nyheter.

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Markradon kan ta sig in i hus genom otätheter i grunden, väggar och golv.

I dag finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Vid höga halter ökar risken för lungcancer.

Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden.

Det är därför klokt att mäta radonvärdet i huset och ansöka om radonsanering vid för höga värden.

Hushåll med höga halter av radon kommer dock tvingas öppna plånboken.  Det statliga radonbidraget till privatpersoner har tagits bort, vilket innebär att husägare tvingas stå för hela kostnaden vid radonsanering.

Ofta blir det en dyr historia.

Det kan kosta tiotusentals kronor att få ned radonhalten till under Strålskyddsmyndighetens gränsvärde, 200 becquerel per kubikmeter. 

”Slår mot ekonomi och hälsa”

Att det statliga bidraget tagits bort är olyckligt.

Det anser Kristina Stenström, som är professor i kärn- och partikelfysik vid Lunds Universitet.

– Konsekvensen kan bli att det slår mot både ekonomi och hälsa, säger hon till tv-kanalen.

–  Grundrisken för att få lungcancer om man inte är rökare är 0,3 procent. Men för varje extra 100 becquerel per kubikmeter så ökar risken med 16 procent från grundrisknivån.

50 procent

Det statliga radonbidraget återinfördes 2018, men i dag går det inte att ansöka om bidraget.

Bidraget gav möjlighet för villaägare att erhålla ekonomiskt stöd från staten för att sänka radonhalten i hus om nivån låg över Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde.

Bidraget fick högst uppgå till 50 procent av kostnaden för radonsanering, högst 25 000 kronor.

Summan skulle täcka både material och arbetskostnader.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två partier ljuger för konsumenterna

2025 06 03

Två av Sveriges politiska partier uppges ge missvisande information till konsumenter.

Matpriser är en fråga som har engagerat många svenskar de senaste åren.

Priser har stigit kraftigt på grund av inflation, samtidigt som det också talas om ”krympflation”, alltså företeelsen att förpackningarna blir mindre utan att priset sänks.

Frågan är också het i den politiska debatten – men nu kommer uppgifter om att två partier har gett konsumenterna missvisande information.

Är missvisande

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har kommit med flera felaktiga påståenden om krympflationen, rapporterar SVT i en granskning.

Partierna har satsat hårt på att vinna väljare genom att prata om matpriser, men flera av deras påståenden uppges vara missvisande.

S och V har bland annat kommit med exempel som gäller förpackningar som minskades för över fem år sedan, före de stora prisökningarna, enligt kanalen.

Partierna anklagas för att ha kommit med flera missvisande exempel.

Felaktiga exempel

I en video som Nooshi Dadgostar (V) lagt upp på Tiktok tar hon upp flera missvisande exempel på krympflation, enligt kanalen.

Det handlar bland annat om Bregott, vars paket har minskat, men enligt forskaren Fredrik Lange vid Handelshögskolan så beror det på ökade mejeripriser snarare än på krympflation.

Ett annat missvisande exempel i Dadgostars video är kaffe från Arvid Nordquist, som påstås har minskat från 500 till 450 gram. Det stämmer dock inte, eftersom det rör sig om två olika sorter där den på 450 gram är ekologisk, enligt kanalen.

V slår ifrån sig kritiken.

– Vi har använt oss av uppgifter som också funnits i nyhetsmedier och försökt göra content på det. Det är ingen nyhetsförmedling vi håller på med, säger Anna Herdy (V), kommunikationschef, till kanalen.

Även Magdalena Andersson (S) har kommit med flera missvisande exempel, bland annat exempel som är åtta år gamla, enligt granskningen.

Kilopriset ökar

Flera fall som tas upp som exempel på krympflation anses alltså vara missvisande, bland annat enligt forskning från Handelshögskolan.

Krympflation är dock ett verkligt problem, vilket bland annat Matpriskollen har varnat för.

– Att göra en förpackning mindre är inget konstigt, men krympflation innebär dessutom att styckpriset eller kilopriset ökar. Jämförpriset ökar för mig som konsument, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, till TV4.

Enligt Matpriskollen finns det en rad exempel på krympflation. Det handlar bland annat om riven mozzarellaost, smörgåsskinka, blöjor Up & Go, tandtråd och tuggummi, enligt kanalen.

Foto: M. Blan

Text: Redaktionen

JUST NU: Mardröm för Putin – får folket emot sig

2025 06 03

Vladimir Putin ser ut att få en allt större del av det ryska folket emot sig.

Den ryske diktatorn Vladimir Putin har råkat ut för flera motgångar den senaste tiden.

Den ukrainska attacken mot ryska flygbaser har väckt stort uppseende i världen och beskrivit som ett ”ryskt Pearl Harbor”.

Samtidigt tycks Rysslands befolkning i allt högre utsträckning ha tröttnat på Putins krig.

Jobbiga siffror för Putin

Allt fler ryssar vill nu se fredssamtal och ett slut på kriget i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

En ny opinionsmätning från mätinstitutet Levada Center visar att den ryska opinionen blir mer och mer inriktad på att man vill ha slut på kriget.

I den nya mätningen, som genomfördes den 22-28 maj, svarar 64 procent att de är för fredssamtal, vilket är en ökning med 6 procentenheter sedan i mars, enligt tidningen.

Andelen ryssar som stödjer en fortsättning på kriget har samtidigt minskat från 34 procent i mars till 28 procent i maj.

Det är också en stor skillnad jämfört med maj 2023, då 48 procent ville att kriget skulle fortsätta. Det är alltså en minskning med 20 procentenheter på två år.

Vill se fred

Många ryssar vill alltså se fredssamtal. Ryssland och Ukraina träffades i Istanbul på måndagen för en andra omgång av de samtal som pågår, men dessa avslutades utan något större genombrott.

Länderna kom dock överens om ett utbyte av krigsfångar, särskilt sådana som är svårt skadade och unga.

Men den nya opinionsmätningen tyder alltså på att en majoritet av ryska folket vill se seriösa fredssamtal och ett slut på kriget.

Mätningen visar att stödet för fredsförhandlingar är extra stort bland kvinnor (73 procent), personer under 24 år (77 procent) samt invånare i byar och städer med färre än 100 000 invånare (67 procent).

Många män stödjer kriget

Stödet för fortsatt krigande är störst bland män (39 procent), invånare i Moskva (40 procent) och bland personer som anser att Ryssland utvecklas i rätt riktning (32 procent).

73 procent av de svarande tycker dock att man måste ta itu med ”bakomliggande orsaker” innan man kommer överens om en vapenvila.

Dessutom är det fler av de svarande (14 procent) som anser att USA står i vägen för fred, än att Ryssland gör det (3 procent), enligt tidningen.

Men undersökningen bekräftar ändå att de flesta ryssar vill se ett slut på kriget, vilket är besvärande uppgifter för Vladimir Putin, som inte har visat något intresse för att avsluta kriget.

 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen