1 jan 2026

Ny utgift för många hushåll – 1 av 5 kan tvingas betala

2024 09 26

Var femte hus har för höga värden av markradon.

Det visar en färsk granskning från SVT Nyheter.

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Markradon kan ta sig in i hus genom otätheter i grunden, väggar och golv.

I dag finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Vid höga halter ökar risken för lungcancer.

Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden.

Det är därför klokt att mäta radonvärdet i huset och ansöka om radonsanering vid för höga värden.

Hushåll med höga halter av radon kommer dock tvingas öppna plånboken.  Det statliga radonbidraget till privatpersoner har tagits bort, vilket innebär att husägare tvingas stå för hela kostnaden vid radonsanering.

Ofta blir det en dyr historia.

Det kan kosta tiotusentals kronor att få ned radonhalten till under Strålskyddsmyndighetens gränsvärde, 200 becquerel per kubikmeter. 

”Slår mot ekonomi och hälsa”

Att det statliga bidraget tagits bort är olyckligt.

Det anser Kristina Stenström, som är professor i kärn- och partikelfysik vid Lunds Universitet.

– Konsekvensen kan bli att det slår mot både ekonomi och hälsa, säger hon till tv-kanalen.

–  Grundrisken för att få lungcancer om man inte är rökare är 0,3 procent. Men för varje extra 100 becquerel per kubikmeter så ökar risken med 16 procent från grundrisknivån.

50 procent

Det statliga radonbidraget återinfördes 2018, men i dag går det inte att ansöka om bidraget.

Bidraget gav möjlighet för villaägare att erhålla ekonomiskt stöd från staten för att sänka radonhalten i hus om nivån låg över Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde.

Bidraget fick högst uppgå till 50 procent av kostnaden för radonsanering, högst 25 000 kronor.

Summan skulle täcka både material och arbetskostnader.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen


Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Sverige varnar hela Europa.

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen