Ny utgift för många hushåll – 1 av 5 kan tvingas betala

2024 09 26

Var femte hus har för höga värden av markradon.

Det visar en färsk granskning från SVT Nyheter.

Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Markradon kan ta sig in i hus genom otätheter i grunden, väggar och golv.

I dag finns radon i mer eller mindre höga halter i alla hus. Vid höga halter ökar risken för lungcancer.

Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer på grund av radon i bostaden.

Det är därför klokt att mäta radonvärdet i huset och ansöka om radonsanering vid för höga värden.

Hushåll med höga halter av radon kommer dock tvingas öppna plånboken. Det statliga radonbidraget till privatpersoner har tagits bort, vilket innebär att husägare tvingas stå för hela kostnaden vid radonsanering.

Ofta blir det en dyr historia.

Det kan kosta tiotusentals kronor att få ned radonhalten till under Strålskyddsmyndighetens gränsvärde, 200 becquerel per kubikmeter.

”Slår mot ekonomi och hälsa”

Att det statliga bidraget tagits bort är olyckligt.

Det anser Kristina Stenström, som är professor i kärn- och partikelfysik vid Lunds Universitet.

– Konsekvensen kan bli att det slår mot både ekonomi och hälsa, säger hon till tv-kanalen.

– Grundrisken för att få lungcancer om man inte är rökare är 0,3 procent. Men för varje extra 100 becquerel per kubikmeter så ökar risken med 16 procent från grundrisknivån.

50 procent

Det statliga radonbidraget återinfördes 2018, men i dag går det inte att ansöka om bidraget.

Bidraget gav möjlighet för villaägare att erhålla ekonomiskt stöd från staten för att sänka radonhalten i hus om nivån låg över Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde.

Bidraget fick högst uppgå till 50 procent av kostnaden för radonsanering, högst 25 000 kronor.

Summan skulle täcka både material och arbetskostnader.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Priset för resor ökar med 65 procent

2025 10 19

Priset för resor väntas öka rejält.

Planer på att bygga ut Arlanda flygplats ifrågasätts nu av experter från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH.

Skälet är att flygresor enligt experterna kan bli 65 procent dyrare – vilket kan få en stor påverkan på efterfrågan.

Resor kan bli 65 procent dyrare

Det är kraven på minskade utsläpp som kommer att leda till att flygresor blir mycket dyrare än de är idag, skriver experterna från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH i en debattartikel i SvD.

Regerings Arlandautredning föreslår en utbyggnad baserad på ett antagande om kraftigt ökat flygande.

– Men när flyget ska nå nettonollutsläpp 2050 kan det bli upp till 65 procent dyrare att flyga, vilket skulle påverka efterfrågan. Därför behövs en uppdaterad analys av hur kostnader och efterfrågan på flygresor kan utvecklas innan beslut fattas, skriver experterna i debattartikeln.

För att nå målet om nettoutsläpp antas en övergång till bioflygbränsle och elektrobränsle vara lösningen.

– Men biobränsle är cirka fyra gånger dyrare än fossilt bränsle, vilket sannolikt är en orsak till att inblandning av biobränsle i dag sker i mycket begränsad omfattning, skriver debattörerna.

Tveksamma till billigt biobränsle

EU:s krav kommer att leda till högre kostnader för flygbolagen, vilket påverkar biljettpriserna.

– Sammantaget kommer utsläppshandeln och reduktionsplikten innebära ökade kostnader för flyget, vilket håller tillbaka efterfrågan, skriver experterna i debattartikeln.

De ställer sig också tveksamma till att biobränsle kommer att bli billigare.

– En viktig råvara för framtidens bioflygbränsle förväntas vara rester från skogsindustrin. Den råvaran kommer sannolikt i stor utsträckning efterfrågas av fler sektorer, bland annat sjöfarten och kemiindustrin. Dessutom innebär EU:s regelverk att dagens avverkningsnivåer behöver minska i skogen, menar debattörerna.

Utbyggnaden av Arlanda riskerar därför att ske i onödan, anser de.

”Stärka Arlandas konkurrenskraft”

Regeringens Arlandasamordnare Peter Norman överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i somras.

– Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson då.

I uppdraget ingick bland annat att föreslå åtgärder för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats. Utredningen föreslog flera åtgärder som skulle innebära att Arlanda byggs ut.

Foto: Philippe Murray-Pietsch

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins krav i telefon med Trump – ge oss full kontroll

2025 10 19

Putin har ställt ett stenhårt krav i ett telefonsamtal med Trump.

Tidigare i veckan hade Rysslands diktator Vladimir Putin ett långt telefonsamtal med Donald Trump.

Putin ska då ha framfört ett skarpt krav för fred, enligt en tjänsteman med kännedom om samtalet.

Putin kräver full kontroll

I samtalet krävde Putin att Ukraina helt måste ge upp kontrollen över Donetsk, uppger tjänstemannen, rapporterar Washington Post.

Donetsk är en strategiskt mycket viktig region i Ukraina, och för ukrainsk del anses det viktigt att ha kontroll över området för att förhindra en rysk framryckning västerut, mot Kyiv.

Men Putin kräver alltså full kontroll över området, som ett villkor för fred.

Ryssland har försökt erövra territoriet i 11 år, men misslyckats.

Putins krav har gjort att konflikten har hamnat i ett låst läge, trots Donald Trumps försök att få till en fredsuppgörelse.

Den ryske diktatorn uppges vara beredd att göra andra eftergifter – men utbytet skulle inte gynna Ukraina.

Ryssland erbjuder utbyte

Enligt tjänstemannen sade Putin i samtalet att han var villig att ge upp delar av två andra regioner som han delvis erövrat – Zaporizjzja och Cherson. Men då kräver han alltså full kontroll över Donetsk.

I Vita huset anser vissa att detta är ett framsteg, men enligt tjänstemannen är det osannolikt att Ukraina ser det på det sättet.

– Det är som att sälja dem deras eget ben i utbyte mot ingenting, säger källan till tidningen.

Donald Trump har inte kommenterat det ryska kravet och inte sagt sig stödja det.

LÄS OCKSÅ: Kraftig explosion i Ryssland - flera döda och skadade

Witkoff pressar Ukraina

Källan uppger dock att Trumps sändebud Steve Witkoff ska ha pressat den ukrainska sidan om att ge upp Donetsk i samband med mötet i Vita huset på fredagen.

Witkoff ska bland annat ha påpekat att befolkningen i Donetsk mestadels är rysktalande.

Steve Witkoff har fått hård kritik för sina insatser i förhandlingarna, och inför Trumps kommande möte med Putin i Ungern kommer utrikesminister Marco Rubio få en mer central roll än Witkoff, enligt uppgifter.

Trots det hårda ryska kraven hoppas Trump fortfarande på att snart nå fram till en fredsuppgörelse.

– Det är dags att stoppa dödandet och göra en DEAL! Tillräckligt med blod har spillts, skrev Trump i sociala medier på fredagen efter mötet med Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen