Ny upptäckt om covid-19 – kan utlösa fruktad sjukdom

2024 12 02

Covid-19 kan vara en utlösande faktor för multipel skleros, MS, – en neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet.

Den nya upptäckten fastslås av ny forskning från Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro.

– Vi ser en ökning av MS hos personer som har haft allvarlig covid. Men det är fortfarande väldigt få personer som drabbas, säger Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi vid universiteten.

Dubbelt så stor risk

Montgomery har gått igenom samtliga covid-patienter som blev inlagda på sjukhus i Sverige mellan 2020 och 2022.

Resultaten visar att patienter som drabbats av svår covid har dubbelt så stor risk att drabbas av MS jämfört med människor som inte smittats av viruset.

Det handlar dock fortfarande om en liten andel patienter.

– Jag vill vara tydlig med att MS är en ovanlig sjukdom och att det är väldigt få personer som får MS. Ungefär 26 personer av 100 000 blir bara 0,02 procent av de som har haft allvarlig covid, säger Montgomery.

Kommer sannolikt att öka

Enligt forskaren kan en del av förklaringen vara att allvarlig covid-19 och MS har gemensamma riskfaktorer. Han förväntar sig att antalet kopplade fall kommer öka framöver.

– Vanligtvis tar det 10 till 20 år från att hjärnan blivit utsatt för något som utlöser MS till att sjukvården sätter diagnosen. Jag förväntar mig ett ännu tydligare samband om vi gör om studien om några år.

Scott Montgomery hoppas att den nya upptäckten kommer leda till att MS upptäckts i ett tidigare stadie och att patienter kan behandlas innan symptomen blir allvarliga.

– Eftersom majoriteten av människor som var smittade inte kommer att utveckla sjukdomar som MS bör de inte oroa sig. Dock bör personer med symtom söka medicinsk rådgivning. Ju tidigare patienter med MS får tillgång till läkemedel desto bättre livskvalitet får de, eftersom det finns läkemedel som mycket effektivt kan skjuta upp sjukdomsförloppet.

Avslutningsvis uppmanar forskaren riskgrupper och äldre att fortsätta vaccinera sig mot covid-19.

– Det finns en koppling mellan hur allvarlig covid patienten har och MS. Ju allvarligare covid desto större risk för att den utlöser en latent MS.

Foto: Johan Alp Region Uppsala

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen