Ny uppmaning till pressade hushåll

2023 03 28

Det uppger Finansinspektionen, FI, i sin årliga bolånerapport.

Nu riktar förvaltningsmyndigheten en särskild uppmaning till de mest utsatta hushållen.

Ekonomiskt pressade hushåll uppmanas att ansöka om ett undantag från amorteringskravet.

– För hushåll som får svårt att få ekonomin att gå ihop finns det möjlighet för banker att medge undantag från amorteringskravet, en så kallad ventil, framhåller FI i ett pressmeddelande.

Tusentals har beviljats undantag

Vidare skriver FI att de just nu kartlägger hur bankerna tillämpar ventilen. En slutrapport från myndigheten väntas i juni 2023.

Redan nu kan dock FI konstatera att den övergripande bilden indikerar att ventilen i dag används i betydligt högre grad än de senaste åren.

– Från september 2022 till slutet av februari 2023 har ungefär 15 000 bolånekunder fått ett tillfälligt undantag från amorteringskravet, framhåller myndigheten.

Så mycket går till räntebetalningar

Många hushåll pressas av stigande räntor.

– För många hushåll har räntorna blivit en allt större utgift och för nya bolånetagare går nu i genomsnitt 12 procent av den disponibla inkomsten till räntebetalningar, uppger FI.

Det är nästan en tredubbling från 2021 och det är den högsta andel som FI någonsin har uppmätt.

Utifrån nuvarande prognoser förutspår myndigheten att räntebetalningarna kan öka till närmare 16 procent av den disponibla inkomsten i slutet av 2023.

Nya bolånetagare har goda marginaler

Trots ett svårt ekonomiskt läge har majoriteten av nya bolånetagare goda marginaler i sin privatekonomi.

Finansinspektionen pekar på att införda åtgärder, som till exempel amorteringskrav och bolånetak, har haft en positiv effekt och minskat riskerna för de som tagit bolån under 2022.   

Nya bolånetagare har lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars hade gjort. 

– Trots att allt fler får betala alltmer för sina bolån kan vi se att nya bolånetagare generellt sett har goda marginaler. Men hög inflation och höga räntor pressar samtidigt bolånetagarna. Det tvingar många att dra ner på sin konsumtion och sitt sparande, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

Foto: T. Barbhuiya resp D. Nepriakhina

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen