Ny uppmaning till pressade hushåll

2023 03 28

Det uppger Finansinspektionen, FI, i sin årliga bolånerapport.

Nu riktar förvaltningsmyndigheten en särskild uppmaning till de mest utsatta hushållen.

Ekonomiskt pressade hushåll uppmanas att ansöka om ett undantag från amorteringskravet.

– För hushåll som får svårt att få ekonomin att gå ihop finns det möjlighet för banker att medge undantag från amorteringskravet, en så kallad ventil, framhåller FI i ett pressmeddelande.

Tusentals har beviljats undantag

Vidare skriver FI att de just nu kartlägger hur bankerna tillämpar ventilen. En slutrapport från myndigheten väntas i juni 2023.

Redan nu kan dock FI konstatera att den övergripande bilden indikerar att ventilen i dag används i betydligt högre grad än de senaste åren.

– Från september 2022 till slutet av februari 2023 har ungefär 15 000 bolånekunder fått ett tillfälligt undantag från amorteringskravet, framhåller myndigheten.

Så mycket går till räntebetalningar

Många hushåll pressas av stigande räntor.

– För många hushåll har räntorna blivit en allt större utgift och för nya bolånetagare går nu i genomsnitt 12 procent av den disponibla inkomsten till räntebetalningar, uppger FI.

Det är nästan en tredubbling från 2021 och det är den högsta andel som FI någonsin har uppmätt.

Utifrån nuvarande prognoser förutspår myndigheten att räntebetalningarna kan öka till närmare 16 procent av den disponibla inkomsten i slutet av 2023.

Nya bolånetagare har goda marginaler

Trots ett svårt ekonomiskt läge har majoriteten av nya bolånetagare goda marginaler i sin privatekonomi.

Finansinspektionen pekar på att införda åtgärder, som till exempel amorteringskrav och bolånetak, har haft en positiv effekt och minskat riskerna för de som tagit bolån under 2022.   

Nya bolånetagare har lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars hade gjort. 

– Trots att allt fler får betala alltmer för sina bolån kan vi se att nya bolånetagare generellt sett har goda marginaler. Men hög inflation och höga räntor pressar samtidigt bolånetagarna. Det tvingar många att dra ner på sin konsumtion och sitt sparande, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

Foto: T. Barbhuiya resp D. Nepriakhina

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen