Ny uppmaning till pressade hushåll

2023 03 28

Stigande räntekostnader pressar bolånetagare.

Det uppger Finansinspektionen, FI, i sin årliga bolånerapport.

Nu riktar förvaltningsmyndigheten en särskild uppmaning till de mest utsatta hushållen.

Ekonomiskt pressade hushåll uppmanas att ansöka om ett undantag från amorteringskravet.

– För hushåll som får svårt att få ekonomin att gå ihop finns det möjlighet för banker att medge undantag från amorteringskravet, en så kallad ventil, framhåller FI i ett pressmeddelande.

Tusentals har beviljats undantag

Vidare skriver FI att de just nu kartlägger hur bankerna tillämpar ventilen. En slutrapport från myndigheten väntas i juni 2023.

Redan nu kan dock FI konstatera att den övergripande bilden indikerar att ventilen i dag används i betydligt högre grad än de senaste åren.

– Från september 2022 till slutet av februari 2023 har ungefär 15 000 bolånekunder fått ett tillfälligt undantag från amorteringskravet, framhåller myndigheten.

Så mycket går till räntebetalningar

Många hushåll pressas av stigande räntor.

– För många hushåll har räntorna blivit en allt större utgift och för nya bolånetagare går nu i genomsnitt 12 procent av den disponibla inkomsten till räntebetalningar, uppger FI.

Det är nästan en tredubbling från 2021 och det är den högsta andel som FI någonsin har uppmätt.

Utifrån nuvarande prognoser förutspår myndigheten att räntebetalningarna kan öka till närmare 16 procent av den disponibla inkomsten i slutet av 2023.

Nya bolånetagare har goda marginaler

Trots ett svårt ekonomiskt läge har majoriteten av nya bolånetagare goda marginaler i sin privatekonomi.

Finansinspektionen pekar på att införda åtgärder, som till exempel amorteringskrav och bolånetak, har haft en positiv effekt och minskat riskerna för de som tagit bolån under 2022.

Nya bolånetagare har lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars hade gjort.

– Trots att allt fler får betala alltmer för sina bolån kan vi se att nya bolånetagare generellt sett har goda marginaler. Men hög inflation och höga räntor pressar samtidigt bolånetagarna. Det tvingar många att dra ner på sin konsumtion och sitt sparande, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

Foto: T. Barbhuiya resp D. Nepriakhina

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen