Ny typ av kamera i trafiken – införs efter nyår

2024 11 22

För snart fem år sedan fattade Transportstyrelsen beslut om att kommuner får lov att porta vissa fordon från särskilda områden.

Beslutet gällde miljökänsliga områden, så kallade miljözoner, och är en åtgärd för att minska biltrafiken i stadskärnor och därmed förbättra luftkvaliteten i berörda områden.

Sedan dess har totalt åtta städer i Sverige plus Mölndals kommun infört miljözoner av den första av tre nivåer.

Inför kameraövervakning

Vid årsskiftet går Stockholm stad vidare till miljözon klass 3 för en del av innerstaden – zonen med högst krav och där bensin- och dieseldrivna bilar är förbjudna.

I samma veva genomför huvudstaden ytterligare ett drag – man inför även en ny typ av trafikkameror som ska övervaka att reglerna följs.

Kamerorna ska registrera nummerplåtar och samla in teknisk information om fordonen, rapporterar Mitt i.

– Vem som kör är inte av intresse. Det här är en red statistikprodukt för att hjälpa staden att få en överblick, säger David Eskilsson, vd på företaget Edeva, till lokaltidningen.

Vill få en trevligare stadsmiljö

Det är just Edeva som fått uppdraget att samla in informationen. Ett avtal på 10 år har slutits med företaget.

Totalt har sex mätsystem med kameror installerats, varav tre stycken i den nya miljözonen i Stockholm City. Övriga sätts upp i huvudstadens lägre klassade miljözoner.

Enligt David Eskilsson ska informationen användas till att identifiera vem som påverkas mest av de nya reglerna.

– Målsättningen är inte 100 procents efterlevnad, utan att få en trevligare och hälsosammare stadsmiljö.

LÄS MER: Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

Diskuteras i flera städer

Beslutet om att förbjuda bensin- och dieselbilar i Stockholm City fattades redan i våras efter att EU-kommissionen sagt ja till förslaget.

– Miljözon klass 3 är en investering i ett city med friskare luft och mer plats för folkmyller, träd och uteserveringar, sade Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad, till SVT då.

Motsvarande förslag har diskuterats i Göteborg och I Malmö har man inte stängt dörren för en sådan åtgärd.

– Vi har ingen exakt tidsplan men processen ska starta inom den här mandatperioden och vi tittar både på områden i centrala stan innanför vallgraven och nybyggda områden, sade Karin Pleijel (MP), kommunalråd i Göteborg med ansvar för stadsmiljö, till Di förra året.

Den nya projektet i Stockholm väntas landa på cirka 1,1 miljoner kronor, enligt Mitt i.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen