Ny slutsats om kontanternas framtid i Sverige

2023 03 31

Och det krävs lagstiftning för att försäkra att så blir fallet.

Det är Anna Kinberg Batras nya slutsats efter att ha tittat närmare på frågan i en ny utredning, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi behöver både digital och kontant säkerhet. 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, säger hon.

Uppmanar regeringen

Den tidigare partiledaren för Moderaterna inledde redan 2021 den så kallade Betalningsutredningen, som bland annat avser statens roll på betalningsmarknaden.

Om Sverige kan bli det första kontantlösa landet i världen var också en fråga som undersöktes.

Nu uppmanar Anna Kinberg Batra regeringen att lagstifta om att exempelvis apotek ska kunna ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel.

Samma sak ska gälla statliga, kommunala och regionala myndigheter. 

– Det är viktigt att man ska kunna betala kontant för till exempel mat och drivmedel men vi är rädda för att en för stark lagstiftning för butiker och affärer riskerar att leda till att företag går omkull. Då blir servicen i längden ännu sämre, säger Anna Kinberg Batra till DN. 

Kontantanvändningen rasar 

Under en längre period har kontantbetalningar blivit alltmer sällsynta i Sverige, och används framför allt för små betalningar och av äldre personer.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som betalar med kontanter från 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.

Pandemin har därefter skyndat på den utvecklingen. 

– Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Stora framgångar för Swish 

De senaste åren har också den digitala betalappen Swish ökat med raketfart.

I somras nådde företaget en historisk milstolpe då det kunde konstateras att åtta miljoner personer använder appen för att genomföra betalningar.

– Det motsvarar 77 procent av hela Sveriges befolkning. På mindre än tio år har Swish blivit en självklar del av svenskarnas vardag och användningen av tjänsten ökar stadigt, meddelade Swish i ett pressmeddelande i juni.

2 000 kr för kris 

Om det dock skulle bränna till i Sverige och krisen slår till kommer dock kontanterna att vara helt avgörande.

Det slog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fast förra året då man uppmanade folk att ta ut pengar för att vara förberedda.

2 000 kronor rekommenderades alla att ha redo om det skulle behövas. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio vid tillfället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Hamburgerkedja i kris – flera restauranger går i konkurs

2025 07 12

För några år sedan började Brödernas – och flera andra nya hamburgerkedjor – att expandera kraftigt för att möta en ökande efterfrågan i Sverige.

Sedan dess har dock hamburgerboomen dragit sig tillbaka, och Brödernas är ett av de företag som har fått det svårt.

Nu kommer besked om att fem av kedjans restauranger går i konkurs, rapporterar Mitt i.

I konkurs

Fem av kedjans restauranger i Stockholm tvingas tacka för sig.

Det handlar om lokaler i Mälarhöjden, Liljeholmsgallerian, Sickla, Rosersberg och Äppelviken.

– Man bedömde att dessa bolag inte var tillräckligt lönsamma för att fortsätta bedriva verksamhet, säger Malin Sanderson, konkursförvaltare på Advokatfirman Carler, till Mitt i.

Har sagts upp

Personalen vid de berörda restaurangerna har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Tidigare i år har flera andra Brödernas-restauranger i Stockholmsområdet tvingats stänga ner.

Det rör sig bland annat om restauranger i Kista, Hornstull, Solna strand, Farsta, Odenplan och Enskede.

Är i rekonstruktion

Det var den 16 oktober förra året som Brödernas först gav besked om att de går in i rekonstruktion.

– Syftet med rekonstruktionen är att säkra koncernens långsiktiga finansiella stabilitet och hantera de ekonomiska utmaningar som har uppstått till följd av bland annat pandemi, inflation, stigande räntor och hyreshöjningar, meddelade kedjan då.

Flera problem

De senaste åren har enligt Brödernas präglats av en serie oförutsedda händelser som skapat besvärliga förutsättningar för restaurangbranschen.

– Pandemin och följder av Rysslands invasion av Ukraina har medfört kraftig inflation med substantiellt höjda kostnader för råvaror och övriga driftskostnader, menas det.

– Detta har, tillsammans med stigande räntor och konsumenternas minskade köpkraft, förändrat förutsättningarna för koncernen och restaurangbranschen i stort. Brödernas restauranger har även drabbats av betydande hyreshöjningar. 

Läs mer: Stor prischock – ryssar drabbas vid middagsbordet

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen