Ny slutsats om kontanternas framtid i Sverige

2023 03 31

Och det krävs lagstiftning för att försäkra att så blir fallet.

Det är Anna Kinberg Batras nya slutsats efter att ha tittat närmare på frågan i en ny utredning, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi behöver både digital och kontant säkerhet. 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, säger hon.

Uppmanar regeringen

Den tidigare partiledaren för Moderaterna inledde redan 2021 den så kallade Betalningsutredningen, som bland annat avser statens roll på betalningsmarknaden.

Om Sverige kan bli det första kontantlösa landet i världen var också en fråga som undersöktes.

Nu uppmanar Anna Kinberg Batra regeringen att lagstifta om att exempelvis apotek ska kunna ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel.

Samma sak ska gälla statliga, kommunala och regionala myndigheter. 

– Det är viktigt att man ska kunna betala kontant för till exempel mat och drivmedel men vi är rädda för att en för stark lagstiftning för butiker och affärer riskerar att leda till att företag går omkull. Då blir servicen i längden ännu sämre, säger Anna Kinberg Batra till DN. 

Kontantanvändningen rasar 

Under en längre period har kontantbetalningar blivit alltmer sällsynta i Sverige, och används framför allt för små betalningar och av äldre personer.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som betalar med kontanter från 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.

Pandemin har därefter skyndat på den utvecklingen. 

– Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Stora framgångar för Swish 

De senaste åren har också den digitala betalappen Swish ökat med raketfart.

I somras nådde företaget en historisk milstolpe då det kunde konstateras att åtta miljoner personer använder appen för att genomföra betalningar.

– Det motsvarar 77 procent av hela Sveriges befolkning. På mindre än tio år har Swish blivit en självklar del av svenskarnas vardag och användningen av tjänsten ökar stadigt, meddelade Swish i ett pressmeddelande i juni.

2 000 kr för kris 

Om det dock skulle bränna till i Sverige och krisen slår till kommer dock kontanterna att vara helt avgörande.

Det slog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fast förra året då man uppmanade folk att ta ut pengar för att vara förberedda.

2 000 kronor rekommenderades alla att ha redo om det skulle behövas. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio vid tillfället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen