Ny slutsats om kontanternas framtid i Sverige

2023 03 31

Och det krävs lagstiftning för att försäkra att så blir fallet.

Det är Anna Kinberg Batras nya slutsats efter att ha tittat närmare på frågan i en ny utredning, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi behöver både digital och kontant säkerhet. 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, säger hon.

Uppmanar regeringen

Den tidigare partiledaren för Moderaterna inledde redan 2021 den så kallade Betalningsutredningen, som bland annat avser statens roll på betalningsmarknaden.

Om Sverige kan bli det första kontantlösa landet i världen var också en fråga som undersöktes.

Nu uppmanar Anna Kinberg Batra regeringen att lagstifta om att exempelvis apotek ska kunna ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel.

Samma sak ska gälla statliga, kommunala och regionala myndigheter. 

– Det är viktigt att man ska kunna betala kontant för till exempel mat och drivmedel men vi är rädda för att en för stark lagstiftning för butiker och affärer riskerar att leda till att företag går omkull. Då blir servicen i längden ännu sämre, säger Anna Kinberg Batra till DN. 

Kontantanvändningen rasar 

Under en längre period har kontantbetalningar blivit alltmer sällsynta i Sverige, och används framför allt för små betalningar och av äldre personer.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som betalar med kontanter från 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.

Pandemin har därefter skyndat på den utvecklingen. 

– Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Stora framgångar för Swish 

De senaste åren har också den digitala betalappen Swish ökat med raketfart.

I somras nådde företaget en historisk milstolpe då det kunde konstateras att åtta miljoner personer använder appen för att genomföra betalningar.

– Det motsvarar 77 procent av hela Sveriges befolkning. På mindre än tio år har Swish blivit en självklar del av svenskarnas vardag och användningen av tjänsten ökar stadigt, meddelade Swish i ett pressmeddelande i juni.

2 000 kr för kris 

Om det dock skulle bränna till i Sverige och krisen slår till kommer dock kontanterna att vara helt avgörande.

Det slog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fast förra året då man uppmanade folk att ta ut pengar för att vara förberedda.

2 000 kronor rekommenderades alla att ha redo om det skulle behövas. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio vid tillfället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda 

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:  

• Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
• Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
• Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen