Ny slutsats om kontanternas framtid i Sverige

2023 03 31

Kontanterna måste finnas kvar som betalningsmedel även framöver.

Och det krävs lagstiftning för att försäkra att så blir fallet.

Det är Anna Kinberg Batras nya slutsats efter att ha tittat närmare på frågan i en ny utredning, rapporterar Dagens Nyheter.

Vi behöver både digital och kontant säkerhet. 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, säger hon.

Uppmanar regeringen

Den tidigare partiledaren för Moderaterna inledde redan 2021 den så kallade Betalningsutredningen, som bland annat avser statens roll på betalningsmarknaden.

Om Sverige kan bli det första kontantlösa landet i världen var också en fråga som undersöktes.

Nu uppmanar Anna Kinberg Batra regeringen att lagstifta om att exempelvis apotek ska kunna ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel.

Samma sak ska gälla statliga, kommunala och regionala myndigheter. 

– Det är viktigt att man ska kunna betala kontant för till exempel mat och drivmedel men vi är rädda för att en för stark lagstiftning för butiker och affärer riskerar att leda till att företag går omkull. Då blir servicen i längden ännu sämre, säger Anna Kinberg Batra till DN. 

Kontantanvändningen rasar 

Under en längre period har kontantbetalningar blivit alltmer sällsynta i Sverige, och används framför allt för små betalningar och av äldre personer.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som betalar med kontanter från 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.

Pandemin har därefter skyndat på den utvecklingen. 

– Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Stora framgångar för Swish 

De senaste åren har också den digitala betalappen Swish ökat med raketfart.

I somras nådde företaget en historisk milstolpe då det kunde konstateras att åtta miljoner personer använder appen för att genomföra betalningar.

– Det motsvarar 77 procent av hela Sveriges befolkning. På mindre än tio år har Swish blivit en självklar del av svenskarnas vardag och användningen av tjänsten ökar stadigt, meddelade Swish i ett pressmeddelande i juni.

2 000 kr för kris 

Om det dock skulle bränna till i Sverige och krisen slår till kommer dock kontanterna att vara helt avgörande.

Det slog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fast förra året då man uppmanade folk att ta ut pengar för att vara förberedda.

2 000 kronor rekommenderades alla att ha redo om det skulle behövas. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio vid tillfället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


1 februari 2026

EXPERTER: Köp ny mobil snabbt – blir snart rekorddyrt

2026 02 01

Mobiltelefoner kan snart rusa i pris.

Mobiltelefoner kan snart bli betydligt dyrare än vad vi är vana vid.

Detsamma gäller surfplattor och datorer, varnar experter.

”Köp hellre för tidigt än för sent”

Priserna på mobiler och annan konsumentelektronik har redan börjat stiga, och framöver kan en riktig prischock vänta.

Det beror på att priserna på minne ökar, vilket i sin tur beror på AI-utvecklingen, rapporterar TV4.

De få tillverkare som finns är fullt fokuserade på att tillverka minneskretsar åt AI-jättarna.

– Microsoft, Google, Elon Musk med sitt X, Chatgpt och några till bygger stora datacenter för att förbättra sina tjänster och det gör att alla minneskretsar går dit just nu, säger Mattias Inghe, testredaktör på PC för Alla och M3, till kanalen.

Priset på minne riskerar att dubblas.

Det kan i sin tur leda till att teknikprylar blir 10-20 procent dyrare, enligt experten.

Han uppmanar inte folk att panikhandla, men tycker ändå att man ska slå till snabbt om man ändå vet vad man vill köpa.

– Den som tänkte köpa en laptop eller mobil: Gör det hellre för tidigt än för sent. Börja nu under våren att titta på vad du kan få tag på, säger Mattias Inghe till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

”Omöjligt att inte höja priserna”

Det har kommit flera larm om att mobiler, surfplattor, datorer och andra teknikprylar riskerar att rusa i pris.

Enligt analysföretaget Trendforce har det redan blivit 8 till 10 procent dyrare att tillverka telefoner, har CNN rapporterat.

Störst kan effekten bli på billiga Android-telefoner, eftersom billiga produkter vanligtvis har mindre marginaler, enligt kanalen.

– Det kommer att vara nästan omöjligt för dem att inte höja priserna, säger Nabila Popal, forskningschef vid International Data Corporation, till kanalen.

Företag kan också komma att skjuta upp telefonlanseringar för att fokusera på dyra modeller som kan vara mer lönsamma, menar hon.

I Sverige hade priserna på ram-minne i december 2025 ökat med 220 procent under de tre senaste månaderna, visade siffror från Prisjakt, rapporterade Expressen.

LÄS OCKSÅ: Del av Storbritannien kan bli självständig - öppnar för folkomröstning

Foto: S. Buissinne

Text: Redkationen


1 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland har ”annekterat” grannland – förbereder storkrig

2026 02 01

Ryssland har ”de facto annekterat” ett grannland, enligt ISW.

Putinregimen har full kontroll över Belarus och har i praktiken redan gjort landet till en del av Ryssland.

Det menar den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) efter en allvarlig incident vid den belarusisk-polska gränsen natten mellan fredag och lördag.

Ryssland bedöms nu förbereda ett storkrig med Nato.

”Fas Noll”-insats

Natten mellan den 30 och 31 januari trängde belarusiska ballonger olagligt in i polskt luftrum.

Det var andra gången inom loppet av 72 timmar, uppger ISW.

Incidenterna kopplas till Putinregimens Ryssland, som enligt ISW har full kontroll över Belarus.

– ISW fortsätter att bedöma att Ryssland de facto har annekterat Belarus, skriver tankesmedjan.

Detta utnyttjas i förberedelserna inför ett eventuellt storkrig mot Nato.

– Ryssland använder luftrumsintrång mot Polen och Litauen från Belarus som en del av sin "Fas Noll"-insats, den informations- och psykologiska fasen, för att skapa förutsättningar – för att förbereda sig för ett möjligt Nato-Ryssland-krig i framtiden, uppger ISW.

Belarus styrs av den mycket Putinvänlige diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

Flera incidenter

De belarusiska ballongernas intrång i polskt luftrum upptäcktes av den polska försvarsmakten.

– Den polska försvarsmaktens operativa kommando rapporterade att polsk militär radar upptäckte objekt som gick in i polskt luftrum från Vitryssland under natten och att objekten med stor sannolikhet var ballonger, rapporterar tankesmedjan.

Incidenten fick det polska försvaret att agera.

– Polska myndigheter begränsade tillfälligt luftrummet över Podlaskie vojvodskap (längs Polens östra gräns mot Belarus) som svar, enligt ISW.

Även natten mellan den 28 och 29 januari flög belarusiska ballonger in i polskt luftrum.

Liknande incidenter har skett i både polskt och litauiskt luftrum sedan oktober 2025.

LÄS OCKSÅ: Del av Storbritannien kan bli självständig - öppnar för folkomröstning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen