Ny slutsats om kontanternas framtid i Sverige

2023 03 31

Kontanterna måste finnas kvar som betalningsmedel även framöver.

Och det krävs lagstiftning för att försäkra att så blir fallet.

Det är Anna Kinberg Batras nya slutsats efter att ha tittat närmare på frågan i en ny utredning, rapporterar Dagens Nyheter.

Vi behöver både digital och kontant säkerhet. 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, säger hon.

Uppmanar regeringen

Den tidigare partiledaren för Moderaterna inledde redan 2021 den så kallade Betalningsutredningen, som bland annat avser statens roll på betalningsmarknaden.

Om Sverige kan bli det första kontantlösa landet i världen var också en fråga som undersöktes.

Nu uppmanar Anna Kinberg Batra regeringen att lagstifta om att exempelvis apotek ska kunna ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel.

Samma sak ska gälla statliga, kommunala och regionala myndigheter. 

– Det är viktigt att man ska kunna betala kontant för till exempel mat och drivmedel men vi är rädda för att en för stark lagstiftning för butiker och affärer riskerar att leda till att företag går omkull. Då blir servicen i längden ännu sämre, säger Anna Kinberg Batra till DN. 

Kontantanvändningen rasar 

Under en längre period har kontantbetalningar blivit alltmer sällsynta i Sverige, och används framför allt för små betalningar och av äldre personer.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som betalar med kontanter från 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.

Pandemin har därefter skyndat på den utvecklingen. 

– Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Stora framgångar för Swish 

De senaste åren har också den digitala betalappen Swish ökat med raketfart.

I somras nådde företaget en historisk milstolpe då det kunde konstateras att åtta miljoner personer använder appen för att genomföra betalningar.

– Det motsvarar 77 procent av hela Sveriges befolkning. På mindre än tio år har Swish blivit en självklar del av svenskarnas vardag och användningen av tjänsten ökar stadigt, meddelade Swish i ett pressmeddelande i juni.

2 000 kr för kris 

Om det dock skulle bränna till i Sverige och krisen slår till kommer dock kontanterna att vara helt avgörande.

Det slog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fast förra året då man uppmanade folk att ta ut pengar för att vara förberedda.

2 000 kronor rekommenderades alla att ha redo om det skulle behövas. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio vid tillfället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


14 november 2025

JUST NU: Riksbanken varnar – högre kostnader för vanliga hushåll

2025 11 14

Riksbanken går ut med en varning till hushåll.

Många svenska hushåll har tyngts av högre kostnader de senaste åren.

Nu går Riksbankens vicechef Anna Seim ut och varnar för att det kan bli ännu värre.

Varnar för smyghöjda priser

Vice riksbankschefen Anna Seim varnar för att livsmedel kan bli permanent dyrare, rapporterar DN.

Anna Seim varnar för att priserna kan höjas omotiverat mycket – inför halveringen av matmomsen i april nästa år.

Maten har fortsatt att bli dyrare den senaste tiden, bland annat har köttpriserna stigit med runt 6 procent förra månaden jämfört med för ett år sedan.

Och nu fruktar vice riksbankschefen att leverantörer och butiker kan passa på att smyghöja priserna inför sänkningen av matmomsen.

– Det skulle kunna vara så att livsmedelsföretagen höjer priserna innan den här sänkningen, säger Anna Seim, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

”Så snart som möjligt”

Vice riksbankschefen är också bekymrad över att regeringens utlovade Matpriskommission inte har kommit igång med sitt arbete ännu.

Kommissionen ska övervaka att momssänkningen slår igenom i butikerna.

– Jag tror att det vore bra om man gjorde det så snart som möjligt, så att man inte får den här typen av beteendeeffekter, säger Anna Seim, enligt tidningen.

Riksbanken varnar alltså för vad som kan beskrivas som en Black Friday-effekt, alltså smyghöjning av priserna inför en sänkning, rapporterar DI.

Hon oroar sig också för de inflationsrisker som den tillfälliga sänkningen av matmomsen medför, enligt tidningen.

”Hålla koll på matjättarna”

Regeringens sänkning av matmomsen syftar till att få ner kostnaderna för hushållen, som de senaste åren har drabbats hårt av inflationen.

– Vi gör det för att underlätta för svenska familjer, det kommer vara en central del av den här budgeten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i samband med att förslaget presenterades, enligt SVT.

Regeringen har också lovat att man ska hålla koll på dagligvaruhandeln och se till att sänkningen verkligen får genomslag.

– Vi kommer att ha koll på matjättarna, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att förslaget presenterades.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

Foto: S Bughdaryan

Text: Redaktionen


14 november 2025

Anmälningar om mediciner väller in – ”kan leda till döden”

2025 11 14

Hundratals anmälningar om mediciner har inkommit.

Läkemedelsverket har fått in hundratals anmälningar det senaste året.

Anmälningarna handlar om påstådda mirakelmediciner som påstås kunna bota bland annat diabetes, artros och andra sjukdomar.

Hundratals anmälningar

Läkemedelsverket uppger att hundratals människor har anmält AI-filmer och falska annonser om påstådda mirakelmediciner, rapporterar TV4.

Det har tidigare rapporterats att flera forskare har utnyttjats i AI-filmerna.

Forskaren Johnny Ludvigsson, som forskar inom typ 1-diabetes, är en av dem som har utnyttjats i falska annonser.

Han hoppas att de flesta förstår att filmerna är falska, men varnar för fruktansvärda konsekvenser om människor låter sig luras av annonserna.

– Det vore förfärligt, för det skulle kunna leda till döden, säger han till kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

”Jättestort hot mot konsumenter”

De påstådda mirakelmedicinerna sägs alltså kunna bota bland annat diabetes, artros och andra sjukdomar, vilket är helt falskt.

Filmerna saknar ofta en tydlig avsändare.

– Vi ser att det är ett jättestort hot mot konsumenter i Europa och mot folks hälsa, säger Martin Burman, utredare på Läkemedelsverket, till kanalen.

Men hundratals människor har alltså reagerat på de falska filmerna och annonserna, och valt att anmäla dem.

Den anonyma försäljningen på nätet är olagligt, men trots det är det svårt att stoppa bluffmedicinerna.

Anders Tegnell drabbad

Falsk marknadsföring och falska filmer i sociala medier, där bland annat forskare och kända personer utnyttjas, är ett allvarligt problem som det tidigare har varnats för.

I somras gick Folkhälsomyndigheten ut och varnade för just detta.

– Bedragare utnyttjar Folkhälsomyndigheten och tidigare statsepidemiologen Anders Tegnell för att lura folk att köpa olika produkter, via Facebook. Filmerna är falska, och har polisanmälts, meddelade Folkhälsomyndigheten.

Anders Tegnell var bestört över de falska filmerna.

– Det känns hemskt tråkigt att mitt och myndighetens namn utnyttjas på det här viset, och att bedragare försöker sko sig på utsatta människor som vill ha hjälp med sina hälsoproblem, sade, Anders Tegnell, senior rådgivare och tidigare statsepidemiolog, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: SAAB får jätteorder

Foto: Roberto Sorin

Text: Redaktionen