Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt.

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

JUST NU: Razzior mot bostäder – ryssar hamstrar

2026 07 20

Ryska bostäder genomsöks.

Ryska myndigheter har börjat söka igenom privata bostäder och garage.

Detta efter att en växande kris i landet fått invånare att börja hamstra en viktig vara, rapporterar RBC Ukraine.

Letar efter gömda lager

Ryska myndigheter i Pskovregionen har inlett inspektioner av privata hem och garageföreningar för att hitta bensin som invånare har börjat samla på sig.

Bakgrunden är den pågående bränslebristen i flera delar av landet, där oro för framtida leveranser har fått vissa ryssar att fylla på egna lager.

Enligt regionens guvernör Michail Vedernikov har kontrollerna avslöjat betydande mängder bränsle som förvarats i garage.

– Sådan lagring bryter mot brandsäkerhetsreglerna, säger Vedernikov enligt RBC Ukraine.

Myndigheterna bekräftar att de ska införa åtgärder mot de personer som brutit mot reglerna.

De riskerar böter på mellan 5 000 och 15 000 rubel, cirka 600 - 1 900 svenska kronor.

Flera regioner har rapporterat problem med leveranser, stigande priser och brist på vissa typer av bensin.

Raffinaderier under press

Rysslands bränslemarknad har under de senaste månaderna utsatts för allt större påfrestningar efter upprepade ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier och bränsleanläggningar.

Attackerna har stört produktionen vid flera anläggningar och bidragit till problem med landets inhemska drivmedelsförsörjning.

Som en följd av detta har ryska myndigheter infört ransonering i flera regioner, samtidigt som de försöker försäkra befolkningen om att situationen är under kontroll.

Flera uppgifter hävdar även att Ryssland har tvingats importera bensin för att klara av den rådande krisen i landet.

Kreml nekar

Ryska myndigheter har vid flera tillfällen hävdat att bränslemarknaden har stabiliserats, att leveranserna av oljeprodukter har ökat samt att det inte råder en akut bensinkris i landet.

– Allt pekar på att Kreml förbereder sig, inte för att lösa krisen, utan för att hantera sin långsiktiga existens. Regimens huvudmål är inte att återställa marknadsförsörjningen fullt ut, utan att undvika avbrott i strategiskt viktiga sektorer, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (SZRU), skriver RBC Ukraine.

Enligt SZRU syftar regeringens besked om en normalisering av marknaden främst till att skapa en bild av stabilitet.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen