Ny regel på gång – för alla föräldrar som vabbar

2025 05 16

Den som är hemma för vård av barn, så kallat vab, kan få ersättning i form av tillfällig föräldrapenning.

Förutsättningen är att vederbörande ansöker om ersättningen inom 90 dagar.

Den regeln är nu på väg att justeras, rapporterar SR.

Vill förkorta tiden

En utredning, som tillsattes av den tidigare S-regeringen, bedömer 90-dagarsgränsen som riskfylld. Försäkringskassan får sämre förutsättningar att kontrollera föräldrarnas uppgifter, som i sin tur även får svårare att fylla i rätt uppgifter i sin ansökan.

Därför föreslås att förkorta “deadlinen” till 30 dagar. I årets budgetproposition från regeringen aviseras ett nytt förslag.

– Analys sker just nu på regeringskansliet, men jag tycker att 30 dagar är en bra gräns, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till Ekot.

Ska minska felen

Syftet är att minska antalet felaktiga utbetalningar. Så sent som i mars i år inledde Försäkringskassan extra kontroller av vab-ansökningar i hela landet till följd av ökat fusk i form av att man anmäler vab trots att man jobbar.

– I dag är det lätt att ansöka om vab och pengarna kommer fort. Tyvärr ser vi att det finns en grupp som begår bidragsbrott och vi gör allt vi kan för att hitta och lagföra de personerna, säger Peter Fausö, chef för myndighetens kontrollverksamhet, i ett uttalande.

Bidragsmissbruket bedöms kosta skattebetalarna cirka 800 miljoner kronor varje år.

"Mer träffsäkra"

Försäkringskassans insats har pågått under våren.

Den som avslöjas och döms för bidragsbrott riskerar fängelse i upp till fyra år. Den skyldige måste också betala tillbaka pengarna som betalats ut felaktigt.

Myndigheten använder olika metoder för att upptäcka bidragsbrott. När det gäller brottsmisstanke kopplat till vab samlar Försäkringskassan in uppgifter från till exempel arbetsgivare och förskola.

– Vi gör allt fler kontroller och blir också mer träffsäkra i kontrollarbetet tack vare ökad kunskap och bättre verktyg. Vi kontrollerar både före och efter utbetalning, framhåller Försäkringskassan.

Foto: K. Sikkema resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dramatisk förändring i Sverige – känd ekonom slår larm

2025 08 16

Nationalekonomen Klas Eklund är en av Sveriges mest kända ekonomer.

Nu slår han larm om tillståndet i svensk ekonomi – och fruktar att problemen kommer att bita sig fast och bli ett nytt normaltillstånd.

Fruktar nytt normaltillstånd

Gång på gång har ekonomer förutspått en vändning för den svenska ekonomin.

Prognoserna har länge gjort gällande att vändningen kommer ”under nästa kvartal” – men så har det låtit i flera år nu, rapporterar SvD.

Hushållen vågar inte konsumera och arbetslösheten är hög.

Ekonomen Klas Eklund tycker att situationen är allvarlig.

– Det har varit felslagna återhämtningsprognoser under en massa kvartal i fyra år, säger nationalekonomen till tidningen.

Nu fruktar han en dramatisk förändring – där lågkonjunkturen är ett nytt normaltillstånd.

– Frågan är om den här situationen är bestående eller tillfällig. Om det är det nya normala eller bara en utdragen lågkonjunktur som så småningom vänder uppåt, säger Klas Eklund till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenskar riskerar tung ekonomisk smäll

Sänker tillväxtprognos

Hushållen tycks ha noterat att positiva prognoser slår fel, och har därför blivit extra försiktiga.

Det gör att konsumtionen inte kommer igång.

Tidigare i augusti meddelade Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk tillväxt, rapporterade SVT.

Detta bland annat med anledning av den fortsatte osäkerheten kring amerikansk tullpolitik.

KI räknar därför nu med att Sveriges BNP växer med 0,7 procent under 2025, vilket är en sänkning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos.

– Tillsammans med en dämpad omvärldskonjunktur innebär tullarna att den svenska exportmarknaden växer långsamt i år och nästa år, kommenterade KI i rapporten, enligt kanalen.

För att den svenska ekonomin ska komma igång krävs bland annat att hushållen börjar konsumera i högre utsträckning igen. Konjunkturen kan påverkas extra mycket av hur benägna vi är att köpa dyra sällanköpsvaror, exempelvis bilar, kylskåp eller tvättmaskiner, har DN tidigare rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Dubbla priser - stor ilska mot svenska apotek

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen