Ny press på regeringen om elstödet

2022 12 19

Elstödet måste betalas ut till hela landet oavsett elområde.

Det budskapet upprepar nu Socialdemokraterna på en presskonferens på förmiddagen, rapporterar Aftonbladet.

– Vi kommer idag klockan 11 att lägga ett utskottsinitiativ i riksdagens finansutskott om att elstödet ska komma hela Sverige till del, säger partiledaren Magdalena Andersson (S).

Finns pengar "i systemet"

Enligt S-ledaren finns det ekonomiskt utrymme för regeringen att justera beslutet om vilka områden som ska få ta del av det omdiskuterade elstödet, då det finns pengar kvar “i systemet” för ändamålet.

– Det finns ett Sverige också norr om Dalälven, säger Magdalena Andersson.

Kritiseras från egna led

Från just norra Sverige riktades det nyligen hård kritik mot energiminister Ebba Busch (KD) – från de egna leden.

Dels för att elområde 1 och 2 inte får ta del av pengarna, men också för att man inte lyckades leva upp till det datum (1 november) som regeringen i september betonade att elstödet skulle vara på plats.

–  Jag är besviken på det också. Lovar man något så ska man hålla det, tycker jag, även för mitt parti, säger Stig Törya från Kristdemokraterna i Norrbotten, till Svenska Dagbladet.

"Gäller att leverera"

Andra inom samma parti stämmer in i kritiken, men menar samtidigt att det är bra att Ebba Busch inte har uteslutit tanken på att norra Sverige ska omfattas av ersättningen.

– Men då gäller det också att leverera nu. Situationen är ju nu ungefär samma mellan norra och södra Sverige, säger Henrik Sendelbach (KD), gruppledare i region Västernorrland, till tidningen.

– Det kommer alltid att finnas någon som inte är nöjd, men i grund och botten tycker jag att man borde ha utformat systemet mer rättvist gentemot oss i norra Sverige. Just nu är det väldigt kallt, så det känns inte riktigt bra.

Ytterligare krav

Utöver kravet om att inkludera norra Sverige i utbetalningen av elstödet formulerar Socialdemokraterna ytterligare punkter som man anser att regeringen måste uppfylla.

Dels vill man införa en el- och gasräkningsakut för att hushåll ska kunna få hjälp med att betala höga elärkningar när andra kostnader skenar samtidigt.

Men man vill också att ett tak införs för att stoppa elbolagens övervinster, någonting som EU redan är överens om.

Regeringen har tidigare uppgett att ett sådant tak kan vara på plats först i mars då ett antal regeländringar behöver drivas genom för att möjliggöra beslutet.

Foto: Ninni Andersson resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen