Ny postlag på väg att införas – “absolut nödvändigt”

2023 11 23

Sveriges kan få en ny postlagstiftning inom den närmaste framtiden.

Det öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för, vilket skulle kunna sätta betydligt hårdare press på landets postombud.

Bakgrunden är att den förra lagen – som kom vid årsskiftet – och som möjliggör för alla som hanterar brev att larma polisen om man upptäcker misstänkta paket inte räcker.

Men redan nu uppmanar statsministern postoperatörerna, som till exempel Postnord, att ta större ansvar.

– Det är absolut nödvändigt. Om de tittar på sina rutiner så kan vi titta på om lagstiftningen är tillräckligt stark eller om den behöver förändras, säger han till Sveriges Radio.

Langaren: "Postnord pålitliga"

Tidigare i år genomförde radioprogrammet Kaliber en granskning av narkotika som levereras via brev och paket.

Och trots lagen från januari beskriver knarklangare Postnord som en "pålitlig partner”.

Än så länge så har jag ju skickat hela året och det är ingen skillnad. Det kommer fram snabbt och prydligt och utan problem, säger en langare som Kaliber talat med.

Känner inte till lagen

Men det beror sannolikt inte, åtminstone inte enbart, på en illvilja att slå larm om knarkpost.

Enligt SR, som besökt 100 postombud i Västsverige, känner knappt någon till lagen överhuvudtaget.

Ingen har heller fått någon information från Postnord om att det finns möjlighet att larma polisen, vilket postombudets säkerhetschef nu har gått ut med att man ska förtydliga.

När den lagen infördes ville polisen egentligen gå längre – att det skulle vara en skyldighet snarare än en möjlighet att larma.

– Det är ett intressant exempel på den ständigt svenska balansen av integritet å ena sidan och behov av att få fram information till brottsbekämpande myndighet, där jag tro att vi i rask takt går i en riktning där man måste få dela mer information, säger Ulf Kristersson.

En miljon knarkrev

För ungefär ett år sedan beräknade polisen att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med inrikespost varje år, vilket var anledningen till den nya lagen.

Personalen på posten och utlämningsställena får äntligen möjlighet att kontakta polis. Det har varit en frustration för dem att se misstänkta försändelser och inte få larma om det, sade Robert Janeheim, områdespolis LPO Piteå Älvdal/Älvsbyn, region Nord, i ett pressmeddelande vid det tillfället.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen