Ny postlag på väg att införas – “absolut nödvändigt”

2023 11 23

Sveriges kan få en ny postlagstiftning inom den närmaste framtiden.

Det öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för, vilket skulle kunna sätta betydligt hårdare press på landets postombud.

Bakgrunden är att den förra lagen – som kom vid årsskiftet – och som möjliggör för alla som hanterar brev att larma polisen om man upptäcker misstänkta paket inte räcker.

Men redan nu uppmanar statsministern postoperatörerna, som till exempel Postnord, att ta större ansvar.

– Det är absolut nödvändigt. Om de tittar på sina rutiner så kan vi titta på om lagstiftningen är tillräckligt stark eller om den behöver förändras, säger han till Sveriges Radio.

Langaren: "Postnord pålitliga"

Tidigare i år genomförde radioprogrammet Kaliber en granskning av narkotika som levereras via brev och paket.

Och trots lagen från januari beskriver knarklangare Postnord som en "pålitlig partner”.

– Än så länge så har jag ju skickat hela året och det är ingen skillnad. Det kommer fram snabbt och prydligt och utan problem, säger en langare som Kaliber talat med.

Känner inte till lagen

Men det beror sannolikt inte, åtminstone inte enbart, på en illvilja att slå larm om knarkpost.

Enligt SR, som besökt 100 postombud i Västsverige, känner knappt någon till lagen överhuvudtaget.

Ingen har heller fått någon information från Postnord om att det finns möjlighet att larma polisen, vilket postombudets säkerhetschef nu har gått ut med att man ska förtydliga.

När den lagen infördes ville polisen egentligen gå längre – att det skulle vara en skyldighet snarare än en möjlighet att larma.

– Det är ett intressant exempel på den ständigt svenska balansen av integritet å ena sidan och behov av att få fram information till brottsbekämpande myndighet, där jag tro att vi i rask takt går i en riktning där man måste få dela mer information, säger Ulf Kristersson.

En miljon knarkrev

För ungefär ett år sedan beräknade polisen att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med inrikespost varje år, vilket var anledningen till den nya lagen.

– Personalen på posten och utlämningsställena får äntligen möjlighet att kontakta polis. Det har varit en frustration för dem att se misstänkta försändelser och inte få larma om det, sade Robert Janeheim, områdespolis LPO Piteå Älvdal/Älvsbyn, region Nord, i ett pressmeddelande vid det tillfället.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen