Ny postlag på väg att införas – “absolut nödvändigt”

2023 11 23

Sveriges kan få en ny postlagstiftning inom den närmaste framtiden.

Det öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för, vilket skulle kunna sätta betydligt hårdare press på landets postombud.

Bakgrunden är att den förra lagen – som kom vid årsskiftet – och som möjliggör för alla som hanterar brev att larma polisen om man upptäcker misstänkta paket inte räcker.

Men redan nu uppmanar statsministern postoperatörerna, som till exempel Postnord, att ta större ansvar.

– Det är absolut nödvändigt. Om de tittar på sina rutiner så kan vi titta på om lagstiftningen är tillräckligt stark eller om den behöver förändras, säger han till Sveriges Radio.

Langaren: "Postnord pålitliga"

Tidigare i år genomförde radioprogrammet Kaliber en granskning av narkotika som levereras via brev och paket.

Och trots lagen från januari beskriver knarklangare Postnord som en "pålitlig partner”.

– Än så länge så har jag ju skickat hela året och det är ingen skillnad. Det kommer fram snabbt och prydligt och utan problem, säger en langare som Kaliber talat med.

Känner inte till lagen

Men det beror sannolikt inte, åtminstone inte enbart, på en illvilja att slå larm om knarkpost.

Enligt SR, som besökt 100 postombud i Västsverige, känner knappt någon till lagen överhuvudtaget.

Ingen har heller fått någon information från Postnord om att det finns möjlighet att larma polisen, vilket postombudets säkerhetschef nu har gått ut med att man ska förtydliga.

När den lagen infördes ville polisen egentligen gå längre – att det skulle vara en skyldighet snarare än en möjlighet att larma.

– Det är ett intressant exempel på den ständigt svenska balansen av integritet å ena sidan och behov av att få fram information till brottsbekämpande myndighet, där jag tro att vi i rask takt går i en riktning där man måste få dela mer information, säger Ulf Kristersson.

En miljon knarkrev

För ungefär ett år sedan beräknade polisen att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med inrikespost varje år, vilket var anledningen till den nya lagen.

– Personalen på posten och utlämningsställena får äntligen möjlighet att kontakta polis. Det har varit en frustration för dem att se misstänkta försändelser och inte få larma om det, sade Robert Janeheim, områdespolis LPO Piteå Älvdal/Älvsbyn, region Nord, i ett pressmeddelande vid det tillfället.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen