Ny postlag på väg att införas – “absolut nödvändigt”

2023 11 23

Sveriges kan få en ny postlagstiftning inom den närmaste framtiden.

Det öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för, vilket skulle kunna sätta betydligt hårdare press på landets postombud.

Bakgrunden är att den förra lagen – som kom vid årsskiftet – och som möjliggör för alla som hanterar brev att larma polisen om man upptäcker misstänkta paket inte räcker.

Men redan nu uppmanar statsministern postoperatörerna, som till exempel Postnord, att ta större ansvar.

– Det är absolut nödvändigt. Om de tittar på sina rutiner så kan vi titta på om lagstiftningen är tillräckligt stark eller om den behöver förändras, säger han till Sveriges Radio.

Langaren: "Postnord pålitliga"

Tidigare i år genomförde radioprogrammet Kaliber en granskning av narkotika som levereras via brev och paket.

Och trots lagen från januari beskriver knarklangare Postnord som en "pålitlig partner”.

Än så länge så har jag ju skickat hela året och det är ingen skillnad. Det kommer fram snabbt och prydligt och utan problem, säger en langare som Kaliber talat med.

Känner inte till lagen

Men det beror sannolikt inte, åtminstone inte enbart, på en illvilja att slå larm om knarkpost.

Enligt SR, som besökt 100 postombud i Västsverige, känner knappt någon till lagen överhuvudtaget.

Ingen har heller fått någon information från Postnord om att det finns möjlighet att larma polisen, vilket postombudets säkerhetschef nu har gått ut med att man ska förtydliga.

När den lagen infördes ville polisen egentligen gå längre – att det skulle vara en skyldighet snarare än en möjlighet att larma.

– Det är ett intressant exempel på den ständigt svenska balansen av integritet å ena sidan och behov av att få fram information till brottsbekämpande myndighet, där jag tro att vi i rask takt går i en riktning där man måste få dela mer information, säger Ulf Kristersson.

En miljon knarkrev

För ungefär ett år sedan beräknade polisen att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med inrikespost varje år, vilket var anledningen till den nya lagen.

Personalen på posten och utlämningsställena får äntligen möjlighet att kontakta polis. Det har varit en frustration för dem att se misstänkta försändelser och inte få larma om det, sade Robert Janeheim, områdespolis LPO Piteå Älvdal/Älvsbyn, region Nord, i ett pressmeddelande vid det tillfället.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen