JUST NU: Ny motgång för Sveriges Natoansökan

2023 01 24

Under den senaste veckan har relationen mellan Sverige och Turkiet utmanats av såväl demonstrationer som koranbränningen i Stockholm.

I februari var det tänkt att Sverige, Turkiet och Finland skulle ha ett förhandlingsmöte angående Natoprocessen.

Turkiet har nu beslutat att ställa in mötet som skjuts fram på obestämd tid, rapporterar Reuters.

Uppmärksammad koranbränning

Under lördagen brände den högerextrema politikern Rasmus Paludan koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Koranbränningen har fått stor uppmärksamhet runt om i världen, och Turkiet har reagerat starkt på händelsen.

I helgen tog demonstrationer plats utanför det svenska konsulatet i Istanbul och utanför den svenska ambassaden i Ankara.

I staden Batman, belägen i sydöstra Turkiet, skedde kraftiga protester där tusentals personer tog till gatorna för att demonstrera sitt missnöje.

“Omöjligt att acceptera”

Under demonstrationerna har såväl bilder på Paludan som den svenska flaggan bränts i protest mot koranbränningen.

– Vi fördömer starkt denna handling. Det är omöjligt för någon muslim att acceptera, det är en attack mot alla muslimer, sade en demonstrant i staden Batman till nyhetsbyrån Reuters.

Utöver Turkiet har även Saudiarabien, Jordanien och Kuwait fördömt bränningen samtidigt som protester tagit plats i Pakistan, Irak och Afghanistan.

Status som ansökarland

Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina ansökte den dåvarande regeringen till Nato den 16 maj förra året.

Trots att Sverige inte är fullvärdiga medlemmar i Nato så för parterna tillsammans med Finland ett nära samarbete.

– 2014 blev Sverige och Finland så kallade Enhanced Opportunities Partners till Nato, mot bakgrund av Rysslands annektering av Krim. Det innebar bland annat en fördjupad säkerhetspolitisk dialog om Östersjöområdet och tätare informationsutbyte mellan Sverige, Finland och Nato, förklarar regeringen.

Kallar till pressträff

Under tisdagseftermiddagen kallade statsminister Ulf Kristersson (M) till pressträff angående processen.

Även Sveriges utrikesminister och försvarsminister kommer medverka vid pressträffen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen