JUST NU: Ny mätning – tydliga konsekvenser efter misstroendet

2022 06 17

Den samlade oppositionen “straffas” efter den kaosartade turbulensen i svensk inrikespolitik de senaste veckorna.

Moderaterna tappar flest väljare i en ny opinionsmätning av Sifo och landar på 19,3 procent, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Nedgången kom i huvudsakligen i samband med misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till tidningen.

Svängiga veckor

De senaste två veckorna har varit svängiga i svensk inrikespolitik. Inte minst efter att Sverigedemokraterna lade fram en misstroendeförklaring mot regeringens justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).

Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna hängde på tåget med anledning av att man var missnöjd med hur ministern skött sitt jobb, medan statsminister Magdalena Andersson riktade stark kritik mot framför allt moderatledaren Ulf Kristersson för att sätta hela Natoprocessen på spel.

“Blev ett misslyckande”

Enligt den senaste mätningen vann statsministern striden om väljarna i frågan.

– Misstroendeförklaringen blev ett misslyckande för oppositionen, säger Toivo Sjörén till SvD.

Liberalerna vinnarna

Undantaget är Liberalerna, som kravlar upp över riksdagsspärren efter att länge ha legat under siffrorna som krävs för att stanna i riksdagen.

Partiet mäter nu 4,4 procent, och de flesta väljarna kommer från Moderaterna.

– Det är svårt att veta exakt om det är Johan Pehrsons förtjänst eller om det var Nyamko Sabuni som var misslyckad som partiledare. Men något har skett, säger Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitet, till SvD.

Moderaterna måste fundera

En annan statsvetare, professor Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet, menar att Moderaterna nu måste ta sig en rejäl funderare på hur man ska sälja in sina budskap till väljarna framöver.

– Det som hörs mest är deras syn på brott och straff och migration och det är det man hela tiden kommer tillbaka till. Man har försökt hamra in det under lång tid, men det lockar inte väljare, säger han till Göteborgs-Posten.

MP kan locka stödröster

Utöver Liberalerna är det framför allt Miljöpartiet som kämpar för att behålla sin riksdagsplats. Partiet ökar – men har fortfarande en bit kvar då man parkerar på 3,4 procent. Siffran kan dock tyda på att MP kan attrahera många stödröster till valet.

– När man går in i en valrörelse så ställs väljare inför den hårda verkligheten om var man ska lägga sin röst och i det perspektivet är Miljöpartiet nu ett rödgrönt parti och då kan få vissa stödröster, säger Johan Hinnfors till GP.

Hela mätningen

Underlaget består av 8 996 intervjuer genomförda 6-16 juni 2022. Inom parantes anges partiernas förändring jämfört med väljarbarometern fredag 13 maj 2022.

  • Socialdemokraterna 33,7 % (+1,1)
  • Moderaterna 19,3 % (-1,5)
  • Sverigedemokraterna 17,4 % (-0,7)
  • Vänsterpartiet 7,9 % (-0,3)
  • Kristdemokraterna 6,3 % (+0,7)
  • Centerpartiet 6,0 % (-0,3)
  • Liberalerna 4,4 % (+0,8)
  • Miljöpartiet 3,4 % (+0,7)
  • Övriga partier 1,7 % (-0,4)

Möjliga regeringsunderlag (majoritet på 175 mandat)

  • Anderssons underlag (S, MP*, C, V): 175 mandat
  • Kristerssons underlag (M, KD, L, SD): 174 mandat
  • Alliansen (M, KD, C, L): 132 mandat
  • Rödgröna (S, MP*, V): 153 mandat

*MP under riksdagsspärren i aktuell mätning.

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen