22 juli 2026

JUST NU: Ny mätning – tydliga konsekvenser efter misstroendet

2022 06 17

Den samlade oppositionen “straffas” efter den kaosartade turbulensen i svensk inrikespolitik de senaste veckorna.

Moderaterna tappar flest väljare i en ny opinionsmätning av Sifo och landar på 19,3 procent, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Nedgången kom i huvudsakligen i samband med misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till tidningen.

Svängiga veckor

De senaste två veckorna har varit svängiga i svensk inrikespolitik. Inte minst efter att Sverigedemokraterna lade fram en misstroendeförklaring mot regeringens justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).

Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna hängde på tåget med anledning av att man var missnöjd med hur ministern skött sitt jobb, medan statsminister Magdalena Andersson riktade stark kritik mot framför allt moderatledaren Ulf Kristersson för att sätta hela Natoprocessen på spel.

“Blev ett misslyckande”

Enligt den senaste mätningen vann statsministern striden om väljarna i frågan.

– Misstroendeförklaringen blev ett misslyckande för oppositionen, säger Toivo Sjörén till SvD.

Liberalerna vinnarna

Undantaget är Liberalerna, som kravlar upp över riksdagsspärren efter att länge ha legat under siffrorna som krävs för att stanna i riksdagen.

Partiet mäter nu 4,4 procent, och de flesta väljarna kommer från Moderaterna.

– Det är svårt att veta exakt om det är Johan Pehrsons förtjänst eller om det var Nyamko Sabuni som var misslyckad som partiledare. Men något har skett, säger Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitet, till SvD.

Moderaterna måste fundera

En annan statsvetare, professor Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet, menar att Moderaterna nu måste ta sig en rejäl funderare på hur man ska sälja in sina budskap till väljarna framöver.

– Det som hörs mest är deras syn på brott och straff och migration och det är det man hela tiden kommer tillbaka till. Man har försökt hamra in det under lång tid, men det lockar inte väljare, säger han till Göteborgs-Posten.

MP kan locka stödröster

Utöver Liberalerna är det framför allt Miljöpartiet som kämpar för att behålla sin riksdagsplats. Partiet ökar – men har fortfarande en bit kvar då man parkerar på 3,4 procent. Siffran kan dock tyda på att MP kan attrahera många stödröster till valet.

– När man går in i en valrörelse så ställs väljare inför den hårda verkligheten om var man ska lägga sin röst och i det perspektivet är Miljöpartiet nu ett rödgrönt parti och då kan få vissa stödröster, säger Johan Hinnfors till GP.

Hela mätningen

Underlaget består av 8 996 intervjuer genomförda 6-16 juni 2022. Inom parantes anges partiernas förändring jämfört med väljarbarometern fredag 13 maj 2022.

  • Socialdemokraterna 33,7 % (+1,1)
  • Moderaterna 19,3 % (-1,5)
  • Sverigedemokraterna 17,4 % (-0,7)
  • Vänsterpartiet 7,9 % (-0,3)
  • Kristdemokraterna 6,3 % (+0,7)
  • Centerpartiet 6,0 % (-0,3)
  • Liberalerna 4,4 % (+0,8)
  • Miljöpartiet 3,4 % (+0,7)
  • Övriga partier 1,7 % (-0,4)

Möjliga regeringsunderlag (majoritet på 175 mandat)

  • Anderssons underlag (S, MP*, C, V): 175 mandat
  • Kristerssons underlag (M, KD, L, SD): 174 mandat
  • Alliansen (M, KD, C, L): 132 mandat
  • Rödgröna (S, MP*, V): 153 mandat

*MP under riksdagsspärren i aktuell mätning.

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen