JUST NU: Ny mätning – tydliga konsekvenser efter misstroendet

2022 06 17

Den samlade oppositionen “straffas” efter den kaosartade turbulensen i svensk inrikespolitik de senaste veckorna.

Moderaterna tappar flest väljare i en ny opinionsmätning av Sifo och landar på 19,3 procent, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Nedgången kom i huvudsakligen i samband med misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till tidningen.

Svängiga veckor

De senaste två veckorna har varit svängiga i svensk inrikespolitik. Inte minst efter att Sverigedemokraterna lade fram en misstroendeförklaring mot regeringens justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).

Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna hängde på tåget med anledning av att man var missnöjd med hur ministern skött sitt jobb, medan statsminister Magdalena Andersson riktade stark kritik mot framför allt moderatledaren Ulf Kristersson för att sätta hela Natoprocessen på spel.

“Blev ett misslyckande”

Enligt den senaste mätningen vann statsministern striden om väljarna i frågan.

– Misstroendeförklaringen blev ett misslyckande för oppositionen, säger Toivo Sjörén till SvD.

Liberalerna vinnarna

Undantaget är Liberalerna, som kravlar upp över riksdagsspärren efter att länge ha legat under siffrorna som krävs för att stanna i riksdagen.

Partiet mäter nu 4,4 procent, och de flesta väljarna kommer från Moderaterna.

– Det är svårt att veta exakt om det är Johan Pehrsons förtjänst eller om det var Nyamko Sabuni som var misslyckad som partiledare. Men något har skett, säger Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitet, till SvD.

Moderaterna måste fundera

En annan statsvetare, professor Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet, menar att Moderaterna nu måste ta sig en rejäl funderare på hur man ska sälja in sina budskap till väljarna framöver.

– Det som hörs mest är deras syn på brott och straff och migration och det är det man hela tiden kommer tillbaka till. Man har försökt hamra in det under lång tid, men det lockar inte väljare, säger han till Göteborgs-Posten.

MP kan locka stödröster

Utöver Liberalerna är det framför allt Miljöpartiet som kämpar för att behålla sin riksdagsplats. Partiet ökar – men har fortfarande en bit kvar då man parkerar på 3,4 procent. Siffran kan dock tyda på att MP kan attrahera många stödröster till valet.

– När man går in i en valrörelse så ställs väljare inför den hårda verkligheten om var man ska lägga sin röst och i det perspektivet är Miljöpartiet nu ett rödgrönt parti och då kan få vissa stödröster, säger Johan Hinnfors till GP.

Hela mätningen

Underlaget består av 8 996 intervjuer genomförda 6-16 juni 2022. Inom parantes anges partiernas förändring jämfört med väljarbarometern fredag 13 maj 2022.

  • Socialdemokraterna 33,7 % (+1,1)
  • Moderaterna 19,3 % (-1,5)
  • Sverigedemokraterna 17,4 % (-0,7)
  • Vänsterpartiet 7,9 % (-0,3)
  • Kristdemokraterna 6,3 % (+0,7)
  • Centerpartiet 6,0 % (-0,3)
  • Liberalerna 4,4 % (+0,8)
  • Miljöpartiet 3,4 % (+0,7)
  • Övriga partier 1,7 % (-0,4)

Möjliga regeringsunderlag (majoritet på 175 mandat)

  • Anderssons underlag (S, MP*, C, V): 175 mandat
  • Kristerssons underlag (M, KD, L, SD): 174 mandat
  • Alliansen (M, KD, C, L): 132 mandat
  • Rödgröna (S, MP*, V): 153 mandat

*MP under riksdagsspärren i aktuell mätning.

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen