JUST NU: Ny mätning – partiet backar i profilfrågan

2022 04 13

Förtroendet för Sverigedemokraterna i invandringsfrågan sjunker bland väljarna, visar en färsk mätning.

Det brännheta kriget i Ukraina och Rysslands aggressioner påverkar på många sätt väljarna även här i Sverige. Bland det som utmärker sig är till exempel Socialdemokraterna, som fått vind i sina segel och uppnådde ett väljarstöd på 33 procent nyligen – partiets högsta på sju år.

Tappar i huvudfrågan

Men för andra partier går det sämre. Inte minst för Sverigedemokraterna som enligt en mätning från DN/Ipsos tappar i sin absoluta profilfråga, nämligen invandringen.

Partiet tvingas nu konfronteras med det lägsta stödet i frågan under nuvarande mandatperiod, det vill säga sedan september 2018.

Fortsatt etta

Sverigedemokraterna har under en längre period prenumererat på förstaplatsen när det gäller mätningar av förtroendet för partierna vid fråga om invandring.

Partiet behåller sin ställning som nummer ett, men tappar från 32 till 27 procent bland de som tycker att de har bäst politik i frågan.

Nytt budskap

Noterbart är att SD har förändrat sitt budskap kring invandring sedan kriget i Ukraina bröt ut. Tidigare var det tvärstopp för flyktingmottagande, nu har partiet öppnat dörren för de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige.

Vi har ju en fullständigt havererad migrationspolitisk, men det är en exceptionell situation i Europa i vårt närområde och då måste vi agera därefter, sade utrikespolitiska talespersonen Aron Emilsson till Sveriges Radio i början av mars.

Miljöpartiet i kris

Ett annat parti som minst sagt är i en förtroendekris i sin huvudfråga är Miljöpartiet. Även här ligger man dock kvar på förstaplatsen, men det är enbart 16 procent som har störst förtroende för just Miljöpartiet i frågor om miljö- och klimat, enligt DN.

Det kan jämföras med partiets förtroendesiffror på 62 procent för åtta år sedan.

Leda i kris

Noterbart är också siffrorna för hur väljarnas förtroende för de två största partierna ser ut när det kommer till att leda landet i kris.

Här kammar Socialdemokraterna hem 37 procent av rösterna medan Moderaterna samlar ihop 19 procent. En ökning på fem procentenheter för S och en minskning på två procentenheter för M jämfört med februari.

Lista: förtroendet i två frågor

Nedan ser du den fullständiga listan på hur Sveriges väljare rankar de olika partierna i de två stora frågorna om flykting- och invandring samt miljö och klimat. I redovisningen framgår hur siffrorna har förändrats i procentenheter sedan föregående mätning. 

För invandring gjordes den förra mätningen i februari 2022, för miljö och klimat avser siffran i parentes skillnaden från en mätning i juni 2014. Mätningen är gjord av DN och Ipsos.

Flykting- och invandrarfrågor

  1. Sverigedemokraterna 27 % (-5)
  2. Socialdemokraterna 19 % (+5)
  3. Moderaterna 14 % (+2)
  4. Vänsterpartiet 8 % (0)
  5. Centerpartiet 3 % (-1)
  6. Kristdemokraterna 2 % (0)
  7. Liberalerna 2 % (0)
  8. Miljöpartiet 2 % (0)

Miljö och klimat

  1. Miljöpartiet 16 % (-46)
  2. Moderaterna 13 % (+8)
  3. Socialdemokraterna 13 % (+8)
  4. Centerpartiet 9 % (+1)
  5. Sverigedemokraterna  7 % (+6)
  6. Vänsterpartiet 5 % (+2)
  7. Kristdemokraterna 3 % (+3)
  8. Liberalerna 1 % (-1)

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen