JUST NU: Ny mätning – bakslag för regeringen

2022 08 09

Det indikerar Expressen/Sifos nya mätning.

Ytterligare nedgång

I mars sköt förtroendet för regeringen i höjden. Då svarade 53 procent av väljarna att de kände ett förtroende för S-regeringen, enligt Sifos mätning.

I dag ser siffran annorlunda ut – 41 procent av väljarna uppger att de har förtroende för regeringen. Ett förtroendetapp på tolv procentenheter sedan toppnoteringen i mars. 

Enligt Sifos siffror har väljarnas förtroende för regeringen sjunkit i en stadig takt de senaste fem månaderna. 

Nedgången i augusti innebär ett tapp på två procentenheter i jämförelse med Sifos mätning för juli.

– Vi ser en tydlig trend när det gäller förtroendet för regeringen som är på nedåtgående flera månader i rad medan Magdalena Andersson bevarar sitt förtroende. I valrörelsen blir det mer konflikt om sakfrågor som skatt och skola. Det kan leda till minskat förtroende, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo, till Expressen.

Förtroende för regeringen under 2022

Januari: 40 procent

Februari: 42 procent

Mars: 53 procent

April: 51 procent

Maj: 47 procent

Juni: 47 procent

Juli: 43 procent

Augusti: 41 procent

Källa: Sifo/Expressen

Magdalena i topp

Samtidigt fortsätter väljarnas att uppvisa ett starkt förtroende för statsminister Magdalena Andersson (S).

Väljarnas förtroende för statsministern ökar med en procentenhet i Sifos mätning – från 58 till 59 procent. 

Magdalena Andersson toppar mätningen i överlägsen stil. Oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) hamnar på andra plats. Han noterar ett förtroendestöd på 33 procent.

– Magdalena Anderssons stora förtroende byggs till en del av ett ganska stort förtroende för henne också bland moderata väljare utan att de för den skull röstar på henne. Men högt förtroende är ett bra ingångsläge i en valrörelse, det betyder att folk i alla fall är villiga att lyssna på en, säger Toivo Sjörén till Expressen.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 59 procent (+1)

Ulf Kristersson (M): 33 procent (-2)

Jimmie Åkesson (SD): 29 procent (+1)

Ebba Busch (KD): 27 procent (+1)

Annie Lööf (C): 27 procent (+1)

Johan Pehrson (L): 24 procent (+3)

Nooshi Dadgostar (V): 22 procent (0)

Per Bolund (MP): 10 procent (+1)

Märta Stenevi (MP): 8 procent (-1)

Mätningen är genomförd  1–7 augusti.

Foto: Armin Dröge 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen