JUST NU: Ny mätning – bakslag för regeringen

2022 08 09

Det indikerar Expressen/Sifos nya mätning.

Ytterligare nedgång

I mars sköt förtroendet för regeringen i höjden. Då svarade 53 procent av väljarna att de kände ett förtroende för S-regeringen, enligt Sifos mätning.

I dag ser siffran annorlunda ut – 41 procent av väljarna uppger att de har förtroende för regeringen. Ett förtroendetapp på tolv procentenheter sedan toppnoteringen i mars. 

Enligt Sifos siffror har väljarnas förtroende för regeringen sjunkit i en stadig takt de senaste fem månaderna. 

Nedgången i augusti innebär ett tapp på två procentenheter i jämförelse med Sifos mätning för juli.

– Vi ser en tydlig trend när det gäller förtroendet för regeringen som är på nedåtgående flera månader i rad medan Magdalena Andersson bevarar sitt förtroende. I valrörelsen blir det mer konflikt om sakfrågor som skatt och skola. Det kan leda till minskat förtroende, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo, till Expressen.

Förtroende för regeringen under 2022

Januari: 40 procent

Februari: 42 procent

Mars: 53 procent

April: 51 procent

Maj: 47 procent

Juni: 47 procent

Juli: 43 procent

Augusti: 41 procent

Källa: Sifo/Expressen

Magdalena i topp

Samtidigt fortsätter väljarnas att uppvisa ett starkt förtroende för statsminister Magdalena Andersson (S).

Väljarnas förtroende för statsministern ökar med en procentenhet i Sifos mätning – från 58 till 59 procent. 

Magdalena Andersson toppar mätningen i överlägsen stil. Oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) hamnar på andra plats. Han noterar ett förtroendestöd på 33 procent.

– Magdalena Anderssons stora förtroende byggs till en del av ett ganska stort förtroende för henne också bland moderata väljare utan att de för den skull röstar på henne. Men högt förtroende är ett bra ingångsläge i en valrörelse, det betyder att folk i alla fall är villiga att lyssna på en, säger Toivo Sjörén till Expressen.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 59 procent (+1)

Ulf Kristersson (M): 33 procent (-2)

Jimmie Åkesson (SD): 29 procent (+1)

Ebba Busch (KD): 27 procent (+1)

Annie Lööf (C): 27 procent (+1)

Johan Pehrson (L): 24 procent (+3)

Nooshi Dadgostar (V): 22 procent (0)

Per Bolund (MP): 10 procent (+1)

Märta Stenevi (MP): 8 procent (-1)

Mätningen är genomförd  1–7 augusti.

Foto: Armin Dröge 

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen