Miljontals svenskar har idag bank-id från kommersiella aktörer i form av privata banker.

Men det finns också många som inte har något bank-id eller någon form av e-legitimation.

Detta skapar problem i vardagen och leder till ojämlikhet.

Därför införs nu en ny, statlig e-legitimation, rapporterar SR.

En miljon saknar e-legg

Bank-id har fått mycket kritik, bland annat för att många människor saknar möjlighet att skaffa eller använda det.

– Det finns idag ungefär en miljon människor i Sverige som inte kan få en e-legitimation, säger Lotta Hämäläinen, som är ansvarig på Digg – myndigheten för digital förvaltning, till radiokanalen.

Många äldre personer kan inte använda bank-id eftersom de har svårt att hantera en smartphone.

Detsamma kan gälla personer med funktionsnedsättningar.

Ett annat problem är att bankerna, som är privata aktörer, kan välja bort kunder. Detta kan bland annat drabba flyktingar som saknar svenskt personnummer.

Dessutom anses det leda till osäkerhet när privata aktörer i stort sett har monopol på en så viktig samhällsfunktion.

– Vi har en dominerande lösning som gör att går den ner så är risken att samhället stannar, säger Lotta Hämäläinen.

Fysiskt plastkort

Men nu kommer Sverige alltså att införa en statlig e-legitimation, vilket de flesta andra länder redan har.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, säger Lotta Hämäläinen till radiokanalen.

Digital plånbok inom EU

Samma år kommer även EU att införa en gemensam e-legitimation i form av den digitala plånboken EUDI Wallet.

– Nyckelfunktionerna inkluderar möjligheten att e-legitimera användare över landsgränserna, både i e-tjänster och vid fysisk närvaro, uppger myndigheten Digg på sin hemsida.

Med den digitala plånboken kommer man även kunna dela annan information om sig själv inom hela EU.

– Det man fyller den med kan vara allt från teaterbiljetter, körkort, utbildningsmeriter, recept på mediciner till arbetsintyg eller rättigheter att representera ett visst företag, skriver Digg.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen