Det gäller lagen som ska göra anställda inom kommuner och myndigheter skyldiga att anmäla människor som bor i Sverige utan tillstånd till polisen och Migrationsverket.

Lagen har av kritiker ofta kommit att kallas “angiverilagen”.

Argumentet är att den kommer att slå mot de svagaste i samhället. Enligt det förslag som hittills presenterats skulle skolan bli en av aktörerna som måste anmäla barn som vistas illegalt i Sverige.

– De här barnen och eleverna behöver någon trygg plats att vistas på och där är förskola och skola den trygga platsen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman som är ordförande för Sveriges skolledare till SR Ekot.

44 kommuner säger nej

Frågan har orsakat splittring även inom Tidösamarbetet. Medan SD drivit på för ett införande har Liberalerna velat backa som följd av ett beslut från sitt landsmöte om att skola, socialtjänst, bibliotek och sjukvården ska undantas lagen.

Tidigare i november stod det även klart att 44 av Sveriges kommuner säger nej till lagen, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Enbart tre kommuner som tagit ställning är för och bland regionerna har 14 tagit avstånd från lagförslaget.

– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i en kommentar till undersökningen.

Dessutom har flera kommuner och regioner beslutat att de inte kommer straffa anställda som vägrar att följa anmälningsplikten.  Totalt rör det sig om åtta kommuner och två regioner.

Presenteras klockan 10

Regeringen och SD kommer att presentera innehållet i den nya lagen på en pressträff klockan 10.00 idag, tisdag.

Sveriges tidigare migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har kommenterat kritiken mot anmälningsplikten.

– Det handlar om att offentliganställda i sin tjänst ska hjälpas åt att dra åt samma håll och säkerställa att de beslut som domstolar och myndigheter fattat efter grundlig undersökning verkställs, sade hon till SVT i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Beteendet är inte bara olagligt utan även farligt, framhåller Riksförbundet M Sverige.

Konsumentorganisationen kan i en ny rapport fastslå att 19 procent av landets trafikanter struntar i att stanna vid stoppskyltar – från Skåne i söder till Västerbotten i norr.

– Att inte stanna vid stopplikten handlar inte bara om att bryta mot trafikregler, det utgör en allvarlig säkerhetsrisk för alla i trafiken, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, i en kommentar.

– Varje gång en trafikant struntar i stoppskyltarna utsätter de sig själva och andra för onödiga faror.

Viss förbättring

Även om siffrorna fortfarande är höga är utvecklingen trots allt en förbättring.

När M Sverige genomförde sin första undersökning 2013 visade det sig att hela 32 procent av trafikanterna bröt mot stopplikten.

För bara två år sedan låg siffran på 30 procent.

– Vi uppmanar alla trafikanter att vara extra uppmärksamma vid stoppskyltar, oavsett vilket fordon de kör. En enkel regel som att stanna vid stoppskyltar kan förhindra olyckor och rädda liv. 

– Trafiksäkerhet är en fråga som berör oss alla, och genom att följa trafikregler kan vi tillsammans bidra till en säkrare vägmiljö, säger Heléne Lilja.

Då ryker körkortet

Den som ignorerar en stoppskylt kan, förutom att äventyra säkerheten i trafiken, åka på böter uppemot 2 500 kronor. 

Utgångspunkten är dessutom återkallelse av körkortet, vilket sker när förseelsen rapporteras till Transportstyrelsen som i sin tur fattar beslutet.

Det är dock inte alltid det sker. Enligt körkortslagen kan det i vissa fall stanna vid en varning om brottet bedöms som ringa.

Andel som inte följde stopplikten per fordonsslag

Noterbart i undersökningen, som omfattar cirka 3 400 observationer i hela Sverige, är att det också är stora skillnader mellan olika trafikanter.

Den vanligaste gruppen som inte stannar vid stoppskyltar är cyklister (52 procent) medan enbart 3 procent av taxiförare ignorerar stopplikten.

Så har det sett ut historiskt

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Det är i dag exakt en månad kvar till julafton.

Redan nu har många butiker börjat sälja julrelaterade produkter - däribland Aladdinasken.

Hos en försäljare går det att köpa asken för bara 5 kronor - men bara i dag söndag.

För 5 kronor

Det är webbutiken Matsmart som har upprättat erbjudandet.

Under resten av söndagen går det att via deras hemsida klicka hem en Aladdinask för bara 5 kronor.

Normalpriset är 99 kronor - och det rör sig därmed om en rabatt på nästan 95 procent.

Det är en ask per kund som gäller.

Klassisk produkt

Aladdinasken är en av de mest klassiska julprodukterna i Sverige.

Enligt Ica är det den mest köpta pralinasken i landet.

– Marabou Aladdin är Sveriges mest köpta pralinask från 1939! Asken är fylld av våra ikoniska och fantastiskt goda chokladpraliner med många härliga fyllningar.

Det är Matsmart

Matsmart har sedan 2014 sålt livsmedel på nätet och de fokuserar mycket på hållbarhet.

– Ända sen vi grundades 2014, har vår stora passion varit att rädda mat och konsumentprodukter som riskerar att slängas.

De satsar bland annat på att sälja produkter som är ur säsong, som har kort bäst före-datum, som har vad Matsmart beskriver som “skönhetsfel” och som är “överproducerade”.

2023 speciellt år

Vd Peter Beckius uttalade sig efter årsredovisningen för 2023 om att året var ett speciellt sådant.

– 2023 var ett tufft år, både för konsumenter som fick mindre pengar att röra sig med, och för e-handeln i stort med inflation och ökade kostnader, sade han.

– Tillväxten för mat online stannade av i Europa. På vissa marknader, i Sverige till exempel, var tillväxten negativ. Sett ur det perspektivet är jag extremt stolt över våra prestationer.

Ur ett konsumentperspektiv så finns ljusningar - detta i samband med att Riksbanken har sänkt styrräntan flera gånger och väntas fortsätta göra så kommande månader.

Det innebär mer pengar i plånboken för konsumenter i och med att bolånekostnaderna sjunker - och detsamma gäller för företagen som har pressats av höga kostnader och ett minskat köptryck från konsumenter.

Koppling till Putins brutala regim

Mondelez - som äger Marabou som i sin tur producerar Alladinasken - har fått kraftig kritik för företagets affärer i Ryssland trots landets brutala anfallskrig mot Ukraina.

Den ryska regimen ligger bakom att flera hundratusen personer dödats, torterats, våldtagits eller skadats svårt.

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen