Ny lag på gång – många kan nekas körkort

2024 09 30

Transportstyrelsen vill kunna neka körkort i större omfattning.

Av det skälet lämnar nu myndigheten in en framställan om lagändring till regeringen.

– Vi vill att personer med svenska körkort ska ha nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter för att köra de fordon som man har körkortsbehörighet för, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

"Körkortsturism"

Lagändringen föreslås för att få stopp på vad Transportstyrelsen kallar för “körkortsturism”.

Det som åsyftas är att allt fler personer som är folkbokförda i Sverige åker till andra länder inom EES-området för att få ett körkort från ett tredjeland utbytt till ett europeiskt körkort – för att sedan återvända till Sverige och byta det nya förarbeviset till ett svenskt körkort.

Flera andra europeiska länder har mer frikostiga utbytesregler än Sverige, vilket innebär att man på det här sättet kan ta en genväg för att hamna bakom ratten.

– Utifrån resultaten kan vi konstatera att cirka 3 000 personer i Sverige under förra året kan ha fått ett svenskt körkort utan att ha styrkt sina färdigheter genom ett förarprov i Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, i ett pressmeddelande.

"Vill se åtgärder"

Generaldirektören hänvisar till en omfattande analys av ett stort antal ansökningar om utbyte av utländska körkort från länder inom EES-området till svenska körkort.

Av de cirka 15 000 körkortsutbyten från ett utländskt till ett svenskt körkort som genomfördes 2023 uppskattas 90 procent ha varit från ett annat EES-land. 

Enligt analysen har 24 procent av dessa haft ett ursprung i ett körkort utfärdat i ett tredjeland.

– Det innebär att det finns en viss osäkerhet kring personens kompetens att köra fordon trafiksäkert. Vi vill se åtgärder för att kunna minska den osäkerheten, säger Jonas Bjelfvenstam.

Får inte neka i dagsläget

Enligt nuvarande regler får Transportstyrelsen inte neka utbyte om personen uppfyller de formella kraven: att man har ett giltigt EES-körkort och är permanent bosatt i Sverige.

Myndigheten har tidigare försökt komma åt utbyten på felaktiga grunder – men misslyckats. Slutsatsen är därför att man måste ändra lagen.

– Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder och säkerheten på våra vägar kommer först. Vi ser här betydande trafiksäkerhetsrisker och det är angeläget att motverka riskerna för att undvika flera döda och skadade i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam.

Utbyte ska endast accepteras i tre fall:

Om Transportstyrelsen ska godkänna utbyte till ett svenskt körkort från annat EES-land med ursprung i tredje land ska det enligt det nya förslaget ske på följande premisser:

  • Om körkortet är utfärdat efter ett godkänt förarprov (kunskapsprov samt körprov) i en stat inom EES.
  • Om körkortet är utfärdat efter utbyte av ett körkort som ursprungligen har utfärdats i Färöarna, Storbritannien och Nordirland, Japan eller Schweiz. (Detta är länder Sverige har bilaterala utbytesavtal med redan i dag.)
  • Om körkortsinnehavaren haft sitt körkort i ett EES-land i minst fem år innan han eller hon permanent bosatt sig i Sverige.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


JUST NU: USA slår till mot Iran

2025 09 17

USA riktar återigen in sig på Irans militär.

I juni attackerade USA flera anläggningar i Iran, i ett försök att stoppa regimens kärnvapenprogram.

Attacken beskrevs av Donald Trump som en framgång.  

– Alla flygplan är nu utanför Irans luftrum. En full last med bomber släpptes på den primära anläggningen, Fordow. Alla flygplan är i säkerhet och på väg hem, skrev Donald Trump på Truth Social då.

Attacken väckte hård kritik från flera håll.

I USA hördes kritiska uttalanden från både demokrater och republikaner.

Nya sanktioner

Nu meddelar det amerikanska finansdepartementet att flera nya sanktioner införs mot Iran.

Minst tolv personer och företag är föremål för de nya sanktionerna.

– Iranska enheter förlitar sig på skuggbanknätverk för att undvika sanktioner och flytta miljoner genom det internationella finansiella systemet, säger departementets statssekreterare John K. Hurley, i ett uttalande.

– Under president Trumps ledarskap kommer vi att fortsätta att störa dessa viktiga finansiella strömmar som finansierar Irans vapenprogram och skadliga aktiviteter i Mellanöstern och på andra håll.

LÄS OCKSÅ: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar

Slår mot Irans försvar

Finansdepartementet framhåller att sanktionerna kommer slå mot personer som har hjälpt till att slussa in pengar till Irans försvarsministerium.

Men också mot det Islamiska revolutionsgardet, som är huvudenheten i Irans militär.

– Som ett resultat av dagens åtgärd blockeras all egendom och alla intressen i egendom som tillhör de utpekade eller blockerade personerna, uppger det amerikanska finansdepartementet.

Iran har ställt villkor

Som villkor för att återuppta förhandlingarna om landets kärnprogram har Iran bland annat krävt ekonomisk kompensation för skador på deras kärntekniska anläggningar, efter bombningarna i början av sommaren.

USA har avfärdat kraven, rapporterar Reuters.

– Vi utplånade deras kärnvapenmöjligheter. De kan börja om igen. Om de gör det kommer vi att utplåna det snabbare än du kan vifta med fingret åt det. Det kommer vi att göra med glädje, öppet och gärna, har Trump sagt, enligt nyhetsbyrån.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen