Varningen framgår i en ny rapport från Världsnaturfonden WWF som svenska universitetet Chalmers har medverkat till.

I rapporten konstateras det att kaffe har gått om nötkött som den produkt som i högst grad påverkar avskogningen i Amazaonas.

Det gäller även kaffet som finns på marknaden i Sverige.

– År 2022 bidrog konsumtionen av kaffe i Sverige till att 331 hektar regnskog – en yta motsvarande cirka 463 fotbollsplaner – avverkades i Amazonas. Motsvarande siffra för nötkött är 236 hektar, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.

Ny lag införs

Det noteras dock samtidigt att studien inte visar specifik data om enskilda importerade produkter.

Därmed syns det inte i statistiken om svenska kunder konsumerar mycket hållbarhetscertifierat kaffe – som inte har samma påverkan på skogsavverkningen.

Som det är nu finns det ingen märkning på förpackningarna om kaffet är avskogningsfritt.

Det ska nu ändras.

Från och med 30 december införs nämligen en ny EU-regel som avser att “motverka handel med varor som bidrar till världens avskogning och skogsförstörelse”, uppmärksammar Chalmers.

LÄS MER: ”Snart 100 butiker” – lågprisutmanare växer i raketfart

Regeln kommer synas i affären

Det innebär att det kommer att ställas krav på producenter och importörer att spåra och dokumentera att deras produkter inte orsakar avskogning.

För svenska konsumenter blir följden att det kommer att bli lättare att veta var kaffet i affären kommer från. Samma regel kommer även att omfatta exempelvis soja, nötkött och kakao.

– Globalt sett har det varit mycket fokus på sojaproduktionens och boskapsuppfödningens inverkan på avskogningen, så konsumtionen av kaffe kanske har flugit lite under radarn, säger Martin Persson, biträdande professor på Chalmers och en av rapportens författare.

LÄS MER: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen

Det handlar om reavinstskatten, det vill säga den skatt som en bostadsägare betalar när personen säljer sin bostad med vinst.

Förslaget får även stöd bland Tidökollegor. Såväl M som SD är redo att diskutera frågan, medan Liberalerna är klart mest positiva till att sänka reavinstskatten.

– Att få ned reavinstskatten är ett klokt angreppssätt för att öka incitamenten att flytta och få igång en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, särskilt för de som bott länge i sin bostad, säger Patrik Karlsson, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna, till sajten Bostadspolitik.

"Feltänk"

En som inte är positiv till förslaget är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi. 

Han kallar idén för ett “feltänk” och menar att det är lämpligare att beskatta bostadsvinster än exempelvis arbete och företagande, rapporterar SvD.

– Det är bättre att beskatta “flyt” än flit och risktagande, säger Daniel Waldenström och syftar på att bostadens värde ofta stiger av ren slump.

"Belönar de som inte säljer"

Daniel Waldenström uppmärksammar också att KD föreslagit en gradvis sänkning av reavinstskatten. För den som har ägt sin bostad i minst fem år ska reavinstskatten sänkas med 2 procentenheter per år till dess att man bott i den i 16 år – först då slopas hela skatten.

– Förslaget är utformat på ett sätt som belönar de som inte säljer. Det kan få folk att vänta med att sälja sin bostad, tvärtemot vad KD vill uppnå, säger ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

S och C skeptiska

Från oppositionens sida är inställningen skeptisk till förslaget. Centerpartiet vill se bredare reformer än en sänkt reavinstskatt för att komma åt problemen på bostadsmarknaden och Socialdemokraterna hävdar att förslaget kan leda till orättvisa.

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger S bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till Bostadspolitik.

LÄS MER: Börsen faller kraftigt

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen