Ny ”försiktighetskultur” i Sverige

2022 11 23

Vabbandet i Sverige har nått rekordnivåer.

Under 2022 har fler föräldrar än någonsin stannat hemma och vårdat sina sjuka barn, rapporterar P4 Dalarna.

Trenden innebär större utbetalningar för Försäkringskassan.

– Jämfört med 2019 har vi så här långt betalat ut 1,7 miljarder mer. Jämfört med förra året är det 800 miljoner mer, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till P4 Dalarna. 

Försäkringskassans officiella statistik visar att antalet utbetalda dagar med vab är betydligt högre efter åren med pandemirestriktioner än före.

– I september i år var antalet utbetalda dagar 38 % högre än i september 2019. Ökningen gäller samtliga län men med tydliga skillnader mellan länen. Lägst ökning var i Stockholms län (20 %) och högst ökning i Gotlands län (96 %), framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Kopplas till pandemin

Den markanta ökningen kopplas till pandemin.  Niklas Löfgren tror att föräldrarna blivit mer försiktiga.

Han kallar den nya trenden för en ”ny försiktighetskultur”.

– Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin. Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, framhåller Niklas Löfgren.

I intervjun med P4 Dalarna utvecklar han sitt resonemang.

– Förr kanske man skickade lite snoriga barn till förskolan, man gör inte det i dag, säger familjeekonomen till radiokanalen.

Charlotte Limé, analytiker på Försäkringskassan, bekräftar att det skett en reell förändring.

– Vi ser att det är betydligt fler utbetalda dagar under åren 2020, 2021 och 2022 än vad vi har sett tidigare. Fram till september i år har Försäkringskassan betalat ut ca 1,5 miljarder kronor mer för vab än under samma period år 2019, säger hon i ett pressmeddelande.

Fakta 

September 2019 jämfört med september 2022

Vab-dagar per län

Län

201909 (nettodagar)

202209 (nettodagar)

Skillnad i %

Gotlands län

1 696

3 321

95,8 %

Kalmar län

8 097

13 466

66,3 %

Kronobergs län

6 104

10 004

63,9 %

Värmlands län

8 830

14 446

63,6 %

Jönköpings län

12 940

20 509

58,5 %

Västmanlands län

10 275

16 010

55,8 %

Blekinge län

5 560

8 603

54,7 %

Västerbottens län

9 108

13 827

51,8 %

Gävleborgs län

8 975

13 454

49,9 %

Hallands län

12 917

19 020

47,3 %

Dalarnas län

10 315

15 181

47,2 %

Örebro län

11 305

16 633

47,1 %

Östergötlands län

19 246

28 242

46,7 %

Norrbottens län

8 001

11 727

46,6 %

Uppsala län

14 334

20 610

43,8 %

Jämtlands län

4 810

6 721

39,7 %

Södermanlands län

11 880

16 545

39,3 %

Skåne län

48 121

65 033

35,1 %

Västra Götalands län

67 136

89 144

32,8 %

Västernorrlands län

8 391

10 659

27,0 %

Stockholms län

91 195

109 820

20,4 %

Källa: Försäkringskassan 

Foto: K. Sikkema

Text: Redaktionen


Arla ger besked om de nya korkarna

2024 04 20

Arla tror sig ha en förklaring gällande kritiken mot de nya korkarna.

Under den senaste tiden har fastsittande korkar på mjölkkartonger varit hett omdebatterade.

Många har velat se en återgång till tidigare versioner, medan andra inte lägger någon större vikt vid förändringen.

Arla, som är en av aktörerna som genomfört förändringen på sina produkter, tror sig kunna ge ett besked om anledningen till kritiken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Geografiska skillnader

Vad gäller mjölken från Arla så tycks ilskan mot de fastsittande korkarna vara mer intensiv söder om Stockholm.

Presschef Max Wallenberg menar att det hela kan ha att göra med geografiska skillnader.

– Om du bor i Stockholm eller uppåt i landet så har du en kork som många tycker fungerar lite bättre, och bor du längre ner i landet så är det en kork som många tycker funkar lite sämre, säger han till SR.

Får fler klagomål

Arla får in fler klagomål från södra Sverige än från Stockholm och norrut.

– Det beror helt enkelt på var paketen produceras, vid vilket mejeri de görs. Den här korken som har fått mycket kritik, där behöver man trycka till så att det blir ett klick, annars fastnar korken och så får man mjölk överallt.

Därför infördes korkarna

De nya korkarna har införts i samband med att en ny EU-lag klubbas igenom.

– Plastlock från dryckesförpackningar är en av de vanligaste orsakerna till nedskräpning och några av de främst förekommande plastprodukterna upphittade under strandstädningar, förklarar Arla.

– Från och med juli 2024 införs ny lagstiftning från EU som kräver att alla korkar ska sitta fast vid dryckesförpackningar upp till tre liter. 

– För att kunna möta de nya kraven, har vi på Arla redan startat arbetet med att anpassa mejerierna till den nya förpackningsdesignen.

Ska sitta fast

Den nya EU-lagen är klar och tydlig vad gäller återvinningen.

– Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta fast på förpackningen under hela förpackningens livslängd. Det betyder att hela förpackningen sorteras som pappersförpackning.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen