19 okt 2026

Ny ”försiktighetskultur” i Sverige

2022 11 23

Vabbandet i Sverige har nått rekordnivåer.

Under 2022 har fler föräldrar än någonsin stannat hemma och vårdat sina sjuka barn, rapporterar P4 Dalarna.

Trenden innebär större utbetalningar för Försäkringskassan.

– Jämfört med 2019 har vi så här långt betalat ut 1,7 miljarder mer. Jämfört med förra året är det 800 miljoner mer, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till P4 Dalarna. 

Försäkringskassans officiella statistik visar att antalet utbetalda dagar med vab är betydligt högre efter åren med pandemirestriktioner än före.

– I september i år var antalet utbetalda dagar 38 % högre än i september 2019. Ökningen gäller samtliga län men med tydliga skillnader mellan länen. Lägst ökning var i Stockholms län (20 %) och högst ökning i Gotlands län (96 %), framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Kopplas till pandemin

Den markanta ökningen kopplas till pandemin.  Niklas Löfgren tror att föräldrarna blivit mer försiktiga.

Han kallar den nya trenden för en ”ny försiktighetskultur”.

– Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin. Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, framhåller Niklas Löfgren.

I intervjun med P4 Dalarna utvecklar han sitt resonemang.

– Förr kanske man skickade lite snoriga barn till förskolan, man gör inte det i dag, säger familjeekonomen till radiokanalen.

Charlotte Limé, analytiker på Försäkringskassan, bekräftar att det skett en reell förändring.

– Vi ser att det är betydligt fler utbetalda dagar under åren 2020, 2021 och 2022 än vad vi har sett tidigare. Fram till september i år har Försäkringskassan betalat ut ca 1,5 miljarder kronor mer för vab än under samma period år 2019, säger hon i ett pressmeddelande.

Fakta 

September 2019 jämfört med september 2022

Vab-dagar per län

Län

201909 (nettodagar)

202209 (nettodagar)

Skillnad i %

Gotlands län

1 696

3 321

95,8 %

Kalmar län

8 097

13 466

66,3 %

Kronobergs län

6 104

10 004

63,9 %

Värmlands län

8 830

14 446

63,6 %

Jönköpings län

12 940

20 509

58,5 %

Västmanlands län

10 275

16 010

55,8 %

Blekinge län

5 560

8 603

54,7 %

Västerbottens län

9 108

13 827

51,8 %

Gävleborgs län

8 975

13 454

49,9 %

Hallands län

12 917

19 020

47,3 %

Dalarnas län

10 315

15 181

47,2 %

Örebro län

11 305

16 633

47,1 %

Östergötlands län

19 246

28 242

46,7 %

Norrbottens län

8 001

11 727

46,6 %

Uppsala län

14 334

20 610

43,8 %

Jämtlands län

4 810

6 721

39,7 %

Södermanlands län

11 880

16 545

39,3 %

Skåne län

48 121

65 033

35,1 %

Västra Götalands län

67 136

89 144

32,8 %

Västernorrlands län

8 391

10 659

27,0 %

Stockholms län

91 195

109 820

20,4 %

Källa: Försäkringskassan 

Foto: K. Sikkema

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen


6 nov 2026

Turkiet har fått nog – ultimatum till Ryssland

2026 11 06

Den turkiska regeringen sätter ned foten mot Ryssland.

Sänk priset.

Annars köper vi inte.

Så lyder Turkiets skarpa krav på Moskva när det gäller import av rysk gas.

Enligt Alparslan Bayraktar, den turkiska energi- och naturresursministern, kommer landet att hitta andra sätt att få in naturgas om ryssarna inte går med på att ge Turkiet rabatt.

– Anledningen till att vi köper mindre gas från Ryssland och mer gas från USA har ett mycket enkelt svar. Inte politik, utan pris. Ryssland är extremt dyrt, säger ministern enligt Turkiye Today.

Letar alternativ

Turkiet avser dock inte att stänga kranen helt. Landet kommer sannolikt fortsätta köpa rysk gas, men letar samtidigt efter mer gynnsamma erbjudanden.

Den turkiske ministern menar dock att “oöverkomliga kostnader” påskyndar övergången till andra leveranser. 

– På energiefterfrågesidan, eftersom gas är extremt dyrt, tvingar man i princip människor att hitta alternativ – antingen alternativa gaskanaler, billigare gas, konkurrenskraftig gas eller alternativa bränslen, säger Alparslan Bayraktar.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Kan bli hårt slag

För drygt 20 år sedan dominerade Ryssland den turkiska marknaden. Nästan 64 procent av Turkiets totala import av naturgas kom då från Ryssland. I början av 2025 hade andelen sjunkit till ungefär 37 procent, enligt turkisk media.

Tomrummet har framför allt fyllts av flöden från Azerbajdzjan som nu står för ungefär 22 procent av den turkiska importen. Det har även skett en kraftig ökning av amerikansk naturgas.

Ytterligare en minskning av tukriska inköp skulle bli ett hårt slag mot ryska Gazprom, som förlorat majoriteten av sina europeiska kunder, skriver The Moscow Times.

Kina och Turkiet är fortsatt de största köparna av rysk naturgas. Till Kina säljs gasen kraftigt rabatterat, enligt Bloomberg.

Läs mer: Trump kan rundas – öppnar ny möjlighet för Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen