Ny ”försiktighetskultur” i Sverige

2022 11 23

Vabbandet i Sverige har nått rekordnivåer.

Under 2022 har fler föräldrar än någonsin stannat hemma och vårdat sina sjuka barn, rapporterar P4 Dalarna.

Trenden innebär större utbetalningar för Försäkringskassan.

– Jämfört med 2019 har vi så här långt betalat ut 1,7 miljarder mer. Jämfört med förra året är det 800 miljoner mer, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till P4 Dalarna.

Försäkringskassans officiella statistik visar att antalet utbetalda dagar med vab är betydligt högre efter åren med pandemirestriktioner än före.

– I september i år var antalet utbetalda dagar 38 % högre än i september 2019. Ökningen gäller samtliga län men med tydliga skillnader mellan länen. Lägst ökning var i Stockholms län (20 %) och högst ökning i Gotlands län (96 %), framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Kopplas till pandemin

Den markanta ökningen kopplas till pandemin. Niklas Löfgren tror att föräldrarna blivit mer försiktiga.

Han kallar den nya trenden för en ”ny försiktighetskultur”.

– Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin. Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, framhåller Niklas Löfgren.

I intervjun med P4 Dalarna utvecklar han sitt resonemang.

– Förr kanske man skickade lite snoriga barn till förskolan, man gör inte det i dag, säger familjeekonomen till radiokanalen.

Charlotte Limé, analytiker på Försäkringskassan, bekräftar att det skett en reell förändring.

– Vi ser att det är betydligt fler utbetalda dagar under åren 2020, 2021 och 2022 än vad vi har sett tidigare. Fram till september i år har Försäkringskassan betalat ut ca 1,5 miljarder kronor mer för vab än under samma period år 2019, säger hon i ett pressmeddelande.

Fakta

September 2019 jämfört med september 2022

Vab-dagar per län
Län	201909 (nettodagar)	202209 (nettodagar)	Skillnad i %
Gotlands län	1 696	3 321	95,8 %
Kalmar län	8 097	13 466	66,3 %
Kronobergs län	6 104	10 004	63,9 %
Värmlands län	8 830	14 446	63,6 %
Jönköpings län	12 940	20 509	58,5 %
Västmanlands län	10 275	16 010	55,8 %
Blekinge län	5 560	8 603	54,7 %
Västerbottens län	9 108	13 827	51,8 %
Gävleborgs län	8 975	13 454	49,9 %
Hallands län	12 917	19 020	47,3 %
Dalarnas län	10 315	15 181	47,2 %
Örebro län	11 305	16 633	47,1 %
Östergötlands län	19 246	28 242	46,7 %
Norrbottens län	8 001	11 727	46,6 %
Uppsala län	14 334	20 610	43,8 %
Jämtlands län	4 810	6 721	39,7 %
Södermanlands län	11 880	16 545	39,3 %
Skåne län	48 121	65 033	35,1 %
Västra Götalands län	67 136	89 144	32,8 %
Västernorrlands län	8 391	10 659	27,0 %
Stockholms län	91 195	109 820	20,4 %

Källa: Försäkringskassan

Foto: K. Sikkema

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen