Ny ”försiktighetskultur” i Sverige
2022 11 23
Vabbandet i Sverige har nått rekordnivåer.
Under 2022 har fler föräldrar än någonsin stannat hemma och vårdat sina sjuka barn, rapporterar P4 Dalarna.
Trenden innebär större utbetalningar för Försäkringskassan.
– Jämfört med 2019 har vi så här långt betalat ut 1,7 miljarder mer. Jämfört med förra året är det 800 miljoner mer, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till P4 Dalarna.
Försäkringskassans officiella statistik visar att antalet utbetalda dagar med vab är betydligt högre efter åren med pandemirestriktioner än före.
– I september i år var antalet utbetalda dagar 38 % högre än i september 2019. Ökningen gäller samtliga län men med tydliga skillnader mellan länen. Lägst ökning var i Stockholms län (20 %) och högst ökning i Gotlands län (96 %), framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.
Kopplas till pandemin
Den markanta ökningen kopplas till pandemin. Niklas Löfgren tror att föräldrarna blivit mer försiktiga.
Han kallar den nya trenden för en ”ny försiktighetskultur”.
– Ökningen beror på att man under pandemin tagit till större säkerhetsmarginaler och är hemma längre tider och med mindre symtom än före pandemin. Utifrån att vi ser en tydlig ökning av vab‑dagar i all vår statistik när vi jämför tiden före pandemin med den här hösten kan det tyda på en ny ”försiktighetskultur”, framhåller Niklas Löfgren.
I intervjun med P4 Dalarna utvecklar han sitt resonemang.
– Förr kanske man skickade lite snoriga barn till förskolan, man gör inte det i dag, säger familjeekonomen till radiokanalen.
Charlotte Limé, analytiker på Försäkringskassan, bekräftar att det skett en reell förändring.
– Vi ser att det är betydligt fler utbetalda dagar under åren 2020, 2021 och 2022 än vad vi har sett tidigare. Fram till september i år har Försäkringskassan betalat ut ca 1,5 miljarder kronor mer för vab än under samma period år 2019, säger hon i ett pressmeddelande.
Fakta
September 2019 jämfört med september 2022
| Vab-dagar per län | |||
|
Län |
201909 (nettodagar) |
202209 (nettodagar) |
Skillnad i % |
|
Gotlands län |
1 696 |
3 321 |
95,8 % |
|
Kalmar län |
8 097 |
13 466 |
66,3 % |
|
Kronobergs län |
6 104 |
10 004 |
63,9 % |
|
Värmlands län |
8 830 |
14 446 |
63,6 % |
|
Jönköpings län |
12 940 |
20 509 |
58,5 % |
|
Västmanlands län |
10 275 |
16 010 |
55,8 % |
|
Blekinge län |
5 560 |
8 603 |
54,7 % |
|
Västerbottens län |
9 108 |
13 827 |
51,8 % |
|
Gävleborgs län |
8 975 |
13 454 |
49,9 % |
|
Hallands län |
12 917 |
19 020 |
47,3 % |
|
Dalarnas län |
10 315 |
15 181 |
47,2 % |
|
Örebro län |
11 305 |
16 633 |
47,1 % |
|
Östergötlands län |
19 246 |
28 242 |
46,7 % |
|
Norrbottens län |
8 001 |
11 727 |
46,6 % |
|
Uppsala län |
14 334 |
20 610 |
43,8 % |
|
Jämtlands län |
4 810 |
6 721 |
39,7 % |
|
Södermanlands län |
11 880 |
16 545 |
39,3 % |
|
Skåne län |
48 121 |
65 033 |
35,1 % |
|
Västra Götalands län |
67 136 |
89 144 |
32,8 % |
|
Västernorrlands län |
8 391 |
10 659 |
27,0 % |
|
Stockholms län |
91 195 |
109 820 |
20,4 % |
Källa: Försäkringskassan
Foto: K. Sikkema
Text: Redaktionen
