18 maj 26

Ny flaggdag – det här gäller

2023 05 26

Den 15 september är det dags att hissa flaggan.

Regeringen föreslår att dagen blir en tillfällig allmän flaggdag.

– Detta för att högtidlighålla 50-årsdagen av Konungens trontillträde, framhåller regeringen i ett uttalande.

50 år på tronen 

Den 15 september i år har Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf suttit på tronen i 50 år.

Han är därmed Sveriges genom tiderna längst regerande monark.

Och det är något som bör firas, enligt regeringen.

– Det är en händelse med koppling till landets konstitutionella historia som är betydelsefull för Sverige som nation, står det i uttalandet.

”Mycket betydelsefulla insatser”

Statsminister Ulf Kristersson (M) stämmer in i hyllningskören.

– Konungens insatser för Sverige under dessa första 50 år vid tronen har varit mycket betydelsefulla för vårt land, säger han och tillägger att regeringen avser att uppmärksamma detta faktum.

– Därför föreslår regeringen att den 15 september 2023 ska högtidlighållas som allmän flaggdag.

Bollen hos riksdagen

Förslaget skickas nu vidare.

Regeringens förslag behöver fortfarande godkännas av riksdagen, men eftersom regeringen och SD har majoritet ska det mycket till för att förslaget inte ska klubbas igenom.

När riksdagen godkänner förslaget kommer regeringen att besluta om en ändring i förordningen om allmänna flaggdagar.

Allmänna flaggdagar i Sverige

- 1 januari – Nyårsdagen

- 28 januari – Konungens namnsdag

- 12 mars – Kronprinsessans namnsdag

- Påskdagen

- 30 april – Konungens födelsedag

- 1 maj

- Pingstdagen

- 29 maj – Veterandagen

- 6 juni – Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag.

- Midsommardagen

- 14 juli – Kronprinsessans födelsedag

- 8 augusti – Drottningens namnsdag

- Dag för val till riksdagen

- 24 oktober – FN-dagen

- 6 november – Gustav Adolfsdagen

- 10 december – Nobeldagen

- 23 december – Drottningens födelsedag

- 25 december – Juldagen

Vid flaggning på dessa officiella flaggdagar hissas svenska flaggan på samtliga flaggstänger och då med flaggor i samma storlek.

Källa: Riksarkivet

Foto: M. König

Text: Redaktionen 


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen