Ny fabrik i Sverige – regeringen satsar 2,5 miljarder

2025 09 11

“Massiva satsningar” görs på infrastruktur för att rusta upp vägar och järnvägar.

Det framhåller regeringen i den regeringsförklaring som lagts fram för riksdagsåret 2025-26.

– Vi gör även den största satsningen någonsin på forskning och innovation med fokus på banbrytande teknik, excellens och praktiknära forskning, uttrycks i förklaringen som är angiven av statsminister Ulf Kristersson (M).

Vill se fem "gigafabriker" på svensk mark

En stor del av satsningen gäller AI.

Där ingår bland annat en av EU:s så kallade AI-fabriker som ska etableras i Linköping.

– Regeringen ser gärna att även en av EU:s fem planerade gigafabriker för AI hamnar i Sverige.

– Under våren tas en AI-strategi fram för att säkerställa att Sverige snabbt drar nytta av de stora möjligheter som AI-revolutionen innebär, meddelar Ulf Kristersson vidare.

Flera miljarder

Satsningen kommer att märkas av i den kommande budgeten.

Under nästa år har 479 miljoner kronor avsatts för AI-ändamål och ytterligare cirka 500 miljoner för varje år mellan 2027-2030, skriver GP.

Totalt handlar det därmed om en satsning värd cirka 2,5 miljarder kronor.

– I en tid av global osäkerhet ska Sverige vara ett kunskapssamhälle med forskning som ligger i framkant, framhålls i regeringsförklaringen.

LÄS OCKSÅ: Tung smäll för hushåll med fjärrvärme

Flera satsningar

Det är inte första gången det storsatsas på AI i Sverige.

Exempelvis meddelade det kanadensiska bolaget Brookfield Asset att man är villiga att lägga 95 miljarder kronor på ett investeringsprogram för att främja utvecklingen av infrastruktur för artificiell intelligens.

Det skulle inkludera en fabrik, ett så kallat AI-center, i Strängnäs.

– Strängnäs har alla förutsättningar för att bli platsen för norra Europas första AI-centrum. Vi kan erbjuda ett utmärkt geografiskt läge, vi har hög utbildningsnivå och ett gott samarbete med kommunerna i Mälardalen, säger Jacob Högfeldt.(M) kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, i juni.

LÄS OCKSÅ: Kunderna väller in till Clas Ohlson

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen