Ny eskalering från Putin

2022 10 19

Rysslands diktator Vladimir Putin inför krigslagar i de illegalt annekterade ukrainska regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Diktatorn bekräftar sin order i ett tal på onsdagen, rapporterar Reuters.

Ett dekret är undertecknat och klart.

– Nu måste vi formalisera dessa regioner inom ramen för rysk lagstiftning. Därför undertecknade jag ett dekret om införande av krigslagar i dessa fyra regioner i Ryska federationen, säger Putin enligt AFP och betonar att beslutet kommer att ”stärka Moskvas krigsinsats i Ukraina”

Vidare hävdar Putin att krigslagarna kommer att öka stabiliteten i den ryska ekonomin och industrin.

– Vi arbetar på att lösa mycket komplexa, storskaliga uppgifter och för att säkerställa en pålitlig framtid för Ryssland och för vårt folk, säger diktatorn enligt nyhetsbyrån.

Införandet av krigslagar innebär att de lokala ledarna i regionerna får ökade befogenheter.

Särskilt råd

I en senare del av talet meddelar Putin att han kommer att inrätta ett särskilt samordningsråd som syftar till att uppfylla målen för hans så kallade ”särskilda militära operation”.

Premiärminister Mikhail Mishustin kommer att ansvara för det nyinrättade rådet som kommer att arbeta nära de annekterade regionerna.

– Alla ryska regioner ska vidta åtgärder för att skydda viktiga anläggningar, säger Putin enligt AFP

Eskalering

Det är oklart vad de nya lagarna innebär konkret. Rysk lagstiftning ger de lokala ledarna möjlighet att begränsa människors rörelser och möten i det offentliga. De kan även införa striktare censur och stärka polismakten.

Enligt Reuters bör Putins besked tolkas som ännu en ”eskalering” i kriget.

– Den nya ordern markerar den senaste eskaleringen från Putin. Han vill vända den negativa trenden och motverka ytterligare nederlag i Ukraina, skriver nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Överläkare varnar – många blir allvarligt sjuka

2025 11 29

Fler än vanligt kan bli allvarligt sjuka i vinter.

Influensasäsongen är här på allvar, har Folkhälsomyndigheten konstaterat.

Samtidigt varnar överläkaren och professorn Magnus Gisslén för att fler kan bli allvarligt sjuka i år.

"Lättare ta sig förbi immunitet"

Influensasäsongen riskerar att bli extra tuff i år, rapporterar SR.

Det menar Magnus Gisslén, överläkare och professor på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Den nya k-varianten av influensaviruset riskerar att leda till att fler blir sjuka och att många också drabbas värre än vanligt.

– Det kan man tänka sig, att det blir en säsong med extra mycket influensa, och då också med många som blir lite allvarligare sjuka, säger Magnus Gisslén till radiokanalen.

Han understryker att det bara handlar om en prognos – man kan inte veta säkert om fler blir sjuka.

Mycket talar dock för det.

Influensaviruset muterar regelbundet, och med tiden utvecklar vi immunitet mot nya varianter.

– Men just i år så har den då muterat flera gånger, så man har fått flera mutationer som gör att den har sannolikt då lättare att ta sig förbi så att säga den immunitet som finns i befolkningen, och det har man sett på södra halvklotet nu, och nu ser vi det i delar av Europa och andra delar av världen, att den här börjar dominera lite grann, säger Magnus Gisslén till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Smittspridningen ökar snabbt

I veckan har det rapporterats att influensaepidemin nu är här på allvar.

Smittspridningen har kommit igång tidigare än väntat, rapporterar TV4.

Även socialminister Jakob Forssmed (KD) har varnat för en ökad smittspridning.

– Vi kan de närmaste veckorna vänta oss en markant ökning av smittspridningen, säger Forssmed, enligt kanalen.

Att smittspridningen börjat tidigare än föregående säsong beror troligtvis på den muterade k-varianten, som sprids snabbt i Europa.

Statsepidemiologen Erik Sturegård understryker vikten av att vården och äldreomsorgen höjer sin beredskap.

– Tittar vi framåt finns det en viss risk att vi går in mot en lite tuffare influensasäsong. Alldeles oavsett så vet vi nu när influensasäsongen är igång att belastning på sjukvården kommer att öka, säger Erik Sturegård, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen