Ny covidupptäckt i Sverige – ökad risk

2023 12 11

En ny covidvariant ökar kraftigt i flera europeiska länder.

Det handlar om en undergrupp till omikronvarianten av viruset.

Slår larm 

Den nya varianten kallas för JN.1 och har spridit sig snabbt i Europa.

Storbritannien är ett av flera länder som noterat en explosionsartad ökning av JN.1.

– Det kommer förmodligen snart vara den mest förekommande varianten, säger Clare Bryant, professor vid Cambridge universitet, till Sky News.

Hon varnar för att den nya varianten kommer att leda till en ökad smittspridning. 

– De olika mutationerna i JN.1 innebär sannolikt att den är mer smittsam, säger Bryant och hänvisar till förändringar som uppstått i virusvariantens så kallade spikprotein.

– Det är det som orsakar störst problem för oss. Man kan  inte kontrollera något som är så smittsamt, säger professorn. 

Längre sjuktid

Sheena Cruickshank, immunolog vid universitetet i Manchester, delar Bryants bedömning.

Hon konstaterar att JN.1 redan har visat sig vara smittsammare.

Dessutom riskerar personer som smittas av varianten att bli sjuka under en längre tid.

– En av mutationerna i JN.1 verkar ha en ökad potential att låsa fast sig vid celler. Det ökar risken för att drabbas av viruset, säger Cruickshank och tillägger:

–  Det i kombination med immunförsvarsmekanismer betyder att det kan vara svårt för vårt immunsystem att bli av med viruset.

Upptäckt i Sverige

JN.1 har även upptäckts i Sverige.

Det uppger Folkhälsomyndigheten i sin senaste lägesrapport om smittspridningen.

– JN.1 ökar snabbt i många länder och vi ser nu också en ökning i Sverige, framhåller myndigheten.

Antalet dödsfall ökar kraftigt 

I sin rapport noterar Folkhälsomyndigheten även en ökning av antalet avlidna med covid-19.

Tidigare i höstas låg antalet dödsfall i genomsnitt på 120 per vecka men nu ökar siffrorna markant.

De senaste tre veckorna har nästan 600 personer dött i Sverige

– Hittills har 214 respektive 176 bekräftade fall rapporterats avlidna under vecka 47 och 48, framhåller Folkhälsomyndigheten.

På grund av eftersläpning kan siffrorna öka ännu mer.

Foto: U. Majnun

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen