JUST NU: Nu svänger vädret om

2023 06 09

Solen skiner i stora delar av Sverige.

Men än så länge har inte den ”riktiga” sommarvärmen nått våra norra breddgrader.

Vid 13-tiden på fredagen håller sig temperaturen under 20-gradersstrecket i stora delar av Sverige.

Men snart vänder det.

Nästa vecka svänger vädret om.

Ett massivt högtryck är på väg in över Sverige och det kan blir riktigt varmt på sina ställen.  

I stora delar av landet väntas temperaturen nå hela 30 grader i mitten av nästa vecka.

Tio landskap

I tio landskap kan det bli extra varmt.

Temperaturen väntas stiga uppemot 30-strecket, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till SMHI.

Det handlar om följande landskap:

- Bohuslän

- Dalarna

- Dalsland

- Gästrikland

- Halland

- Hälsingland

- Värmland

- Västergötland

- Västmanland

- Östergötland

Torrt högtrycksväder

– Det torra högtrycksvädret ser ut att fortsätta nästa vecka. Allt tyder på att det då blir ytterligare varmare, kommenterar SMHI:s meteorolog Katarina Andersson.

Vidare varnar meteorologen för att den ihållande värmen innebär en fortsatt stor brandrisk.

SMHI varnar för skogsbränder i Gotland, Götaland, stora delar av Svealand och södra Norrlands kustlandskap.

– Det är fortsatt torrt  väder med extremt stor brandrisk i södra halvan av landet, förklarar Katarina Andersson.

Lämna paraplyet hemma

Den som väntar på regn kan få vänta länge.

Inga stora mängder nederbörd kommer att nå Sverige de kommande dagarna, enligt SMHI:s prognos.

– I nuläget ser det inte ut att vara några omfattande regnväder på ingång, bara mindre mängder i södra Norrland, säger Katarina Andersson.

Kan bli som 2018

SMHI:s meteorologer har varnat för att sommaren 2023 kan bli lika torr och varm som rekordsommaren 2018.

Under sommaren 2018 upplevde hela Sverige varmare temperaturer än vanligt. Högsommarvärmen ledde till en utbredd torka och massiva skogsbränder.

Enligt SMHI finns det flera tecken som tyder på att sommaren 2023 riskerar att bli lika torr och varm. 

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen

Agnes Wold avråder från vanlig toalettartikel: ”Skulle aldrig använda”

2024 10 22

Elektriska handtorkar på toaletter är en superspridare av bakterier och virus.

Det varnar experten Agnes Wold för.

Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, hänvisar till en studie som visar hur virus på händerna blåses rakt upp i luften vid användning av handtork. Viruspartiklarna sprids över hela toaletten och ökar risken för smittspridning. 

Bakterier blir även kvar på händerna och risken för kontaminering av områden utanför toaletten är stor.

Agnes Wold använder själv inte toalettartikeln.

– Aldrig, då torkar jag hellre mig på kläderna, säger hon till TV4.

Experten rekommenderar toalettbesökare att torka händerna med handduk eller papper. 

– Tvålen har ganska liten effekt och en tork har ingen effekt alls. Torkar du dig med pappers- eller tyghanduk reducerar man bakterieantalet litegrann och får bort smuts på händerna, säger Wold till tv-kanalen.

”Kan få influensa”

En brittisk studie, som publicerats i Journal of Applied Microbiology, har tidigare konstaterat att handtorksapparater sprider 1 300 gånger fler viruspartiklar än torkning med papper.

– Någon annan kan ställa sig vid handtorkapparaten och andas in dina mikrober. Då kan de få till exempel influensa om du har den på din hand, rent teoretiskt, sade Agnes Wold till SVT i samband med att studien publicerades.

Hygiensjuksköterskan Jette Holt drar samma slutsats.

– På sjukhus rekommenderar vi inte användning av handtorkar med luft. Inte bara för att de är bullriga, utan också för att luftflödet har visat sig sprida hudpartiklar och därmed mikroorganismer i rummet, säger hon till tidnungen i Form.

Hellre kläderna än handtork

Enligt Agnes Wold är det bättre att torka händerna på kläderna i en situation där endast handtork finns tillgänglig.

Professorn rekommenderar allmänheten att använda tröjan eller slipsen.

– Att torka händerna i byxan leder inte till att du får bort allt. Använd då i stället slipsen eller skjortan, och säg till att du torkar dig runt alla fingrar, säger hon till tv-kanalen.

Foto: Johan Wingborg resp B. Wang

Text: Redaktionen

Kalldusch för tre av fyra pensionärer – oväntat bakslag

2024 10 22

Igår meddelades det att inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen