JUST NU: Nu kan EU sänka din lön

2022 06 07

Europaparlamentet och EU-rådet har kommit överens om att införa minimilöner i unionen.

Beskedet konstateras i ett pressmeddelande på EU-rådets hemsida.

– Den nya lagen, när den väl antas, kommer främja tillräckliga lagstadgade minimilöner och därmed bidra till att uppnå anständiga arbets- och levnadsvillkor för europeiska anställda, står det att läsa i meddelandet.

Kritiken: kan sänka lönen

Men beslutet får kritik på grund av oro att den svenska modellen med bland annat kollektivavtal kan hotas om EU:s lag om minimilöner ska vara ramverket för hur lönerna ska sättas i Sverige.

Bland annat varnas det för att svenska löner skulle sänkas till en lägre nivå, rapporterar Sveriges Radio.

LO rasade

Redan i slutet av 2020 rasade LO mot förslaget när det kom upp på bordet.

– I Sverige riskerar det att leda till sänkta löner och LO säger nej. På sikt hotas hela den svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om lönen i kollektivavtal, framhäver organisationen på sin hemsida.

Riskerar “lönetak”

Organisationen tillägger:

– Med lagstadgade minimilöner är risken stor också att arbetsgivarna skulle hänvisa till minimilönen och inte vilja betala ett öre mer. På så vis riskerar det “lönegolv” som EU satt att istället bli ett “lönetak”.

S-regeringen vill stoppa lagen

Regeringen har lyssnat på LO och vill ta hjälp av riksdagen för att rösta nej till lagen.

– Den svenska regeringens besked idag är att vi kommer att föreslå till riksdagen att Sverige, trots att vi uppnått viktiga förändringar i förhandlingarna, ska rösta nej till det här direktivet, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) på en pressträff under förmiddagen.

Oklart hur Sverige påverkas

Det är ännu oklart hur de nya reglerna kan komma att påverka Sverige, uppger SR. Enligt Eva Nordmark finns det dock en stor samsyn inom EU på att lagstifta om minimilöner på politisk nivå.

– Självklart är det viktigt att alla som jobbar ska kunna leva på sin lön och att vi inte ska ha någon låglönekonkurrens i EU. Det tycker vi är en viktig och riktig ambition. Men i Sverige är det arbetsmarknadens parter som är garanten för det, säger Eva Nordmark på samma pressträff.

Kan dras inför domstol

Enligt SR står det dock klart att Sverige inte kommer att få något formellt undantag från reglerna. 

Det kan i slutändan leda till att Sverige kan tvingas till EU-domstol för att avgöra framtiden för den svenska modellen, menar kanalens Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen