JUST NU: Nu kan EU sänka din lön

2022 06 07

Europaparlamentet och EU-rådet har kommit överens om att införa minimilöner i unionen.

Beskedet konstateras i ett pressmeddelande på EU-rådets hemsida.

– Den nya lagen, när den väl antas, kommer främja tillräckliga lagstadgade minimilöner och därmed bidra till att uppnå anständiga arbets- och levnadsvillkor för europeiska anställda, står det att läsa i meddelandet.

Kritiken: kan sänka lönen

Men beslutet får kritik på grund av oro att den svenska modellen med bland annat kollektivavtal kan hotas om EU:s lag om minimilöner ska vara ramverket för hur lönerna ska sättas i Sverige.

Bland annat varnas det för att svenska löner skulle sänkas till en lägre nivå, rapporterar Sveriges Radio.

LO rasade

Redan i slutet av 2020 rasade LO mot förslaget när det kom upp på bordet.

– I Sverige riskerar det att leda till sänkta löner och LO säger nej. På sikt hotas hela den svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om lönen i kollektivavtal, framhäver organisationen på sin hemsida.

Riskerar “lönetak”

Organisationen tillägger:

– Med lagstadgade minimilöner är risken stor också att arbetsgivarna skulle hänvisa till minimilönen och inte vilja betala ett öre mer. På så vis riskerar det “lönegolv” som EU satt att istället bli ett “lönetak”.

S-regeringen vill stoppa lagen

Regeringen har lyssnat på LO och vill ta hjälp av riksdagen för att rösta nej till lagen.

– Den svenska regeringens besked idag är att vi kommer att föreslå till riksdagen att Sverige, trots att vi uppnått viktiga förändringar i förhandlingarna, ska rösta nej till det här direktivet, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) på en pressträff under förmiddagen.

Oklart hur Sverige påverkas

Det är ännu oklart hur de nya reglerna kan komma att påverka Sverige, uppger SR. Enligt Eva Nordmark finns det dock en stor samsyn inom EU på att lagstifta om minimilöner på politisk nivå.

– Självklart är det viktigt att alla som jobbar ska kunna leva på sin lön och att vi inte ska ha någon låglönekonkurrens i EU. Det tycker vi är en viktig och riktig ambition. Men i Sverige är det arbetsmarknadens parter som är garanten för det, säger Eva Nordmark på samma pressträff.

Kan dras inför domstol

Enligt SR står det dock klart att Sverige inte kommer att få något formellt undantag från reglerna.

Det kan i slutändan leda till att Sverige kan tvingas till EU-domstol för att avgöra framtiden för den svenska modellen, menar kanalens Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen