JUST NU: Nu kan EU sänka din lön

2022 06 07

Europaparlamentet och EU-rådet har kommit överens om att införa minimilöner i unionen.

Beskedet konstateras i ett pressmeddelande på EU-rådets hemsida.

– Den nya lagen, när den väl antas, kommer främja tillräckliga lagstadgade minimilöner och därmed bidra till att uppnå anständiga arbets- och levnadsvillkor för europeiska anställda, står det att läsa i meddelandet.

Kritiken: kan sänka lönen

Men beslutet får kritik på grund av oro att den svenska modellen med bland annat kollektivavtal kan hotas om EU:s lag om minimilöner ska vara ramverket för hur lönerna ska sättas i Sverige.

Bland annat varnas det för att svenska löner skulle sänkas till en lägre nivå, rapporterar Sveriges Radio.

LO rasade

Redan i slutet av 2020 rasade LO mot förslaget när det kom upp på bordet.

– I Sverige riskerar det att leda till sänkta löner och LO säger nej. På sikt hotas hela den svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om lönen i kollektivavtal, framhäver organisationen på sin hemsida.

Riskerar “lönetak”

Organisationen tillägger:

– Med lagstadgade minimilöner är risken stor också att arbetsgivarna skulle hänvisa till minimilönen och inte vilja betala ett öre mer. På så vis riskerar det “lönegolv” som EU satt att istället bli ett “lönetak”.

S-regeringen vill stoppa lagen

Regeringen har lyssnat på LO och vill ta hjälp av riksdagen för att rösta nej till lagen.

– Den svenska regeringens besked idag är att vi kommer att föreslå till riksdagen att Sverige, trots att vi uppnått viktiga förändringar i förhandlingarna, ska rösta nej till det här direktivet, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) på en pressträff under förmiddagen.

Oklart hur Sverige påverkas

Det är ännu oklart hur de nya reglerna kan komma att påverka Sverige, uppger SR. Enligt Eva Nordmark finns det dock en stor samsyn inom EU på att lagstifta om minimilöner på politisk nivå.

– Självklart är det viktigt att alla som jobbar ska kunna leva på sin lön och att vi inte ska ha någon låglönekonkurrens i EU. Det tycker vi är en viktig och riktig ambition. Men i Sverige är det arbetsmarknadens parter som är garanten för det, säger Eva Nordmark på samma pressträff.

Kan dras inför domstol

Enligt SR står det dock klart att Sverige inte kommer att få något formellt undantag från reglerna. 

Det kan i slutändan leda till att Sverige kan tvingas till EU-domstol för att avgöra framtiden för den svenska modellen, menar kanalens Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen