Norskt fartyg attackerat – står i lågor

2023 12 12

Det 144 meter långa norska handelsfartyget Strinda har träffats av en robot.

Fartyget attackerades omkring midnatt natten till tisdagen lokal tid.

Drivs och ägs av norskt företag

Angreppet ägde rum på en av världens farligaste platser Bab el-Mandeb Sundet, som ligger där Adenviken och Röda Havet möts mellan Arabiska Halvön och nordöstra Afrika.

De närmaste länder är Jemen, Eritrea och Djibouti och området trafikeras av en stor mängd oljefartyg.

– Det privata underrättelseföretaget Dryad Global har identifierat att det attackerade fartyget är Strinda – ett norskägt och norskdrivet fartyg, uppger AP.

Beväpnade vakter ombord

– Fartyget har framhållit att det fanns beväpnade vakter ombord när man passerade sundet.

Norska Strinda är ett olje- och kemikaliefartyg som var på väg från Malaysia till Suezkanalen.

Det är inte klarlagt hur skadat skeppet blev av robotattacken.

– Men brittiska militärens marina handelsoperationer som utfärdar varningar till fartyg i Mellanöstern har gått ut med en rapport.

– Om en brand ombord på ett oidentifierat fartyg utanför Mokha i Jemen.

Koordinaterna stämmer

Koordinaterna avseende det brinnande fartyget stämmer överens med den senast kända geografiska placeringen av det norska fartyget Strinda.

Strinda är 24 meter brett och 144 meter långt. Fartyget byggdes för 17 år sedan, 2006, och seglar under norsk flagg.

Jemenitiska houthirebeller misstänks ligga bakom attacken men de har inte tagit på sig ansvar på angreppet ännu.

– Rebellernas talesperson, brigadgeneral Yahya Saree, har emellertid sagt ett viktigt meddelande kommer att släppas från rebellerna inom kort, uppger AP.

Angriper Israel

De Iranstödd houthirebellerna har genomfört en rad attacker på fartyg i Röda Havet nyligen.

Rebellerna har även angripit Israel med drönare och missiler och har sagt att de ska angripa fartyg som är på väg till Israel.

Det finns dock ingen information som pekar på att Strinda har någon koppling till Israel.

– Bedömare tror att houthirebellerna hoppas på att öka sitt stöd efter åratal av inbördeskrig i Jemen mellan houthirebellerna och Saudistödda styrkor, uppger AP.

Brittiska underrättelser pekar på att alla ombord ska ha klarat sig undan allvarliga skador.

Foto: VesselFinder

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen