Norska utspelet – “Sverige går för guldet”

2025 04 07

För ungefär 22 år sedan sade svenskarna nej till att införa euron i landet. Nu ser opinionen lite annorlunda ut – och Norge vill se Sverige visa vägen framåt.

Sverige ska egentligen som EU-medlemsland införa euron som valuta.

En folkomröstning som hölls 2003 resulterade emellertid i en seger för "nej"-sidan – och införandet lades på is.

Nu verkar dock allt fler svenskar ha svängt i frågan.

Enligt SCB:s mätning från juni 2024 säger 46 procent av svenska folket nej till euron och 34 procent ja. Det är en tydlig uppgång för jasidan som på ett år ökat från 30,6 till 34,4 rapporterar Europaportalen. Men det är samtidigt en fortsatt klar majoritet för nejsidan.

En av de som förespråkar ett valutabyte så snart som möjligt är Timbros vd PM Nilsson.

Särskilt nu när den globala ekonomin befinner sig i ett kaosartat läge.

– USA har varit det stora ankaret, men nu har de helt släppt taget. Då gäller det för oss andra att snabbt hitta stabilitet framåt, säger PM Nilsson till Aktuellt.

“Det vill inte Sverige göra”

Nu lägger sig även Norge i eurofrågan.

Den norske sparekonomen Jan Ludvig Andreassen delar nämligen samma bild som PM Nilsson, och vill se att den norska kronan skrotas helt till förmån för euron.

– Jag gissar att Sverige går för guldet, och vill sitta med vid bordet när EU bestämmer räntor och allt som har med penningmarknaden att göra. Det sitter många länder ute i korridoren, bland annat Danmark. Det vill inte Sverige göra. Nu är det Europas ödesstund, och då är det viktigt att vara med och bestämma. Det tror jag också att Sverige tänker, uppger den norske ekonomen för Børsen.

“En verklighetskontroll”

Först vill dock Andreassen att Sverige visar Norge vägen framåt.

– När de går över till euron kommer vi att få en verklighetskontroll i Norge. Då kommer vi att hasa efter. Själv hade jag gått rakt på att byta till euro, men jag lämnar det till dem som bestämmer, säger han till Børsen.

Foto: Ninni Andersson - Regeringskansliet (bilden är ett montage)

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen