Norska politiker fattar kontroversiellt beslut

2024 01 09

Norges regering har lagt fram ett förslag om utvinning på havsbotten.

Förslaget gäller utvinning av viktiga mineraler.

Förslaget ledde genast till starka protester hos delar av den norska befolkningen. Främst fanns kritiken hos starka klimataktivister som menade att utvinningen skulle leda till katastrofala följder för miljön.

Men politikerna menar att de tar ett helhetsgrepp om frågan.    

– Vi har varit måna om att det här är en öppning som ska säkerställa att vi får reda på om det faktiskt går att utvinna mineraler på ett lönsamt, hållbart och ansvarsfullt sätt, säger Marianne Sivertsen Næss, ledamot i Stortinget, till NRK.

Därför är utvinningen viktig

Utvinningen av havsbotten är av stor vikt, inte minst sett ur ett internationellt perspektiv.  

– Om vi inte utvinner mineraler och blir mer beroende av Kina och Ryssland på mineralsidan, då blir det också en katastrof. Då kommer vi inte att kunna genomföra det gröna skiftet. Jag tror att alla länder verkligen har en skyldighet att se om de har mineraler som de kan utvinna hållbart.

Det säger Norges olje- och energiminister Terje Aasland till NRK.

Klubbat beslut

Det var länge osäkert om Stortinget, Norges motsvarighet till Sveriges regering, skulle rösta igenom förslaget eller inte. Men så blev det.

De fyra partierna nådde under tisdagen en överenskommelse om brytning på havsbotten vilken antogs i Stortinget.

Under dagen beslutade Stortinget att därmed tillåta prospektering och utvinning av eftertraktade mineraler på havsbotten.

Stortingsmajoriteten har kommit till slutsatsen att gruvdriften kommer att leda till en lönsam, hållbar och sund mineralverksamhet till havs.

Olje- och energiminister Terje Aasland säger till NRK att han är glad att beslutet klubbats igenom.

Kritik från övriga partier

Men alla partier är inte nöjda med det klubbade beslutet.   

Partierna SV, Rødt, Venstre, MDG och KrF röstade emot det klubbade beslutet och anser att Norge saknar kunskap om miljön i 99 procent av de havsområden som är aktuella för gruvdrift.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


Jättebesked från Lidl – gäller i en månad

2024 03 03

Lidl genomför nu omfattande prissänkningar på Matrikets produkter.

I samband med kostnadskrisen som har varit och den höga inflationen hyllades Lidl då man var tidigt ute med att sänka eller frysa priset på matvaror.

Nu kommer man med ett nytt besked som gynnar kunderna, nämligen att man sänker priserna på 200 varor tillhörande varumärket “Matriket” under hela mars.

Det framhåller Lidl via sociala medier.

“Du läste rätt”

Det rör sig om en omfattande rad prissänkningar som gäller varumärket “Matriket”, vilket är varor från svenska gårdar.

– Det är sant! Du läste rätt, vi gör vår största prissänkning hittills under mars för att ännu fler hushåll ska upptäcka den höga kvaliteten och det breda utbudet av svenska livsmedel, framhåller Lidl via sociala medier.

200 produkter

Livsmedelskedjan framhåller vidare att sänkningarna berör hundratals produkter.

– Vi sänker priset med 20 procent på 200 Matriket-varor under hela mars. Ett år efter lanseringen av vårt varumärke “Matriket” finns det cirka 200 Matriket-produkter i Lidls sortiment, allt från yoghurt och havrekuddar till falukorv och matvete.

Produkter från Sverige

Gemensamt för alla produkter inom varumärket “Matriket” är att de är svenskproducerade.

– Här samlar vi mat från svenska gårdar, producenter och odlare, för en levande landsbygd och goda smaker. Svensk mat är unik och vårt avlånga land med fyra årstider ger förutsättningar för otroliga smakupplevelser, framhåller Lidl angående satsningen.

Ökar igen

Statistiska centralbyrån har meddelat att matpriserna generellt stigit något på sistone, men att det inte rör sig om någon extrem ökning.

– Det följer mönstret från tidigare år. Priserna på kaffe, te och kakao, på oljor och fetter samt på fisk brukar gå upp i januari. Där ingår nämligen många produkter som brukar ingå i olika kampanjer i december, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

De genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 0,3 procent i januari jämfört med december.

Foto: Lidl

Text: Redaktionen


Rusning till Sverige – oväntad produkt lockar

2024 03 03

Norrmännens intresse för svenska produkter är fortsatt högt.

Under året har personer från såväl Norge som Danmark och Finland handlat i Sverige mot bakgrund av den svaga kronan.

Bland produkterna som norrmännen är mest intresserade av finns godis, kött och läsk.

Samtidigt tar sig många över gränsen för att handla en något oväntad produkt, nämligen glutenfria varor.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Större och billigare

Anledningen till att norrmännen tar sig till Sverige för att handla glutenfritt handlar om att utbudet beskrivs som både större och billigare.

Det säger norska kunder som besöker affärer i värmländska Charlottenberg.

– Det är större utbud här, det bidrar till att det är intressant att komma hit, säger Snezana Bartulovic, som rest över gränsen för att handla glutenfritt, till SR.

Viktig del

Försäljningen av glutenfria produkter är inte lika stor som exempelvis kött, men är ändå en viktig del av utbudet.

Det förklarar Tommy Johansson som är chef för Maximats butik i Charlottenberg nära den västvärmländska gränsen mot Norge.

– Det är viktigt att få hit de här familjerna och kunderna som har glutenintoleranta personer i familjen, säger han.

Åtta miljarder kronor

År 2023 handlade norrmännen för ett sammanlagt värde om 9,3 miljarder kronor varav 85 procent, eller drygt 8 miljarder kronor, hamnade i Sverige.

Den största omsättningen återfanns inom just livsmedel och dryck.

Intresset är även stort för alkohol och tobak samt vissa sällanköpsvaror som exempelvis kläder, apoteksvaror och hygienprodukter.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Charlottenberg tvåa

Ungefär hälften av gränshandelsomsättningen hamnade i Strömstads kommun.

– Det är området runt Strömstad med Nordby och Svinesund som är den solklara ettan som destination för gränshandlande norrmän, säger Guro Henriksen vid den norska statistikmyndigheten SSB.

Därefter återfinns Charlottenberg på en andra plats, med nästan 15 procents omsättningsandel.

Foto: A. Dudar

Text: Redaktionen