JUST NU: Norska bilar attackerade – flera döda

2023 05 04

Två bilar från den norska kyrkan har attackerats.

Bilarna, som tillhör kyrkans hjälporganisation, färdades i Sydsudan.

Fordonen attackerades och sju personer dödades, rapporterar NRK med hänvisning till nyhetsbyrån NTB.

Personerna som dödades uppges tillhöra den lokala fredsrörelsen. 

Tre anställda vid den norska kyrkans utlandshjälp fanns med när bilarna attackerades.

Samtliga personer lyckades ta sig i säkerhet.

– Våra tankar går till de familjer som har förlorat en närstående i den här attacken, och våra anställda som drabbas av detta, säger generalsekreterare Dagfinn Høybråten.

Fördömer attacken

Attacken skedde i Imehejek i Sydsudan.

– Vi fördömer starkt attacken mot civila och humanitära arbetare. Attacken visar hur krävande och komplext det är att arbeta i länder där säkerhetsläget ständigt förändras, säger Høybråten.

Kyrkans nödhjälp har vidtagit åtgärder för att hjälpa de anställda som var med under attacken.

Enligt Dagfinn Høybråten är kyrkans medarbetare omskakade.

Under torsdagen har minnesstunder hållits i Oslo och i Juba, Sydsudans huvudstad.

Striderna fortsätter i grannlandet 

Sydsudan frigjorde sig från Sudan 2011.

I Sudan fortsätter striderna mellan landets väpnade styrkor, SAF, och Rapid Support Forces, RSF.

Hårda strider utkämpas i huvudstaden Khartum, rapporterar The Guardian.

Civila mål attackeras från luften.

I utkanten av Khartum har ett sjukhus bombats, uppger den brittiska tidningen.

Mins fyra civila, inklusive ett barn, uppges ha dödats i attacken.

Dödssiffran stiger

RSF, som leds av generalen Mohamed Hamdan Dagalo, anklagar motståndarsidan för att ha brutit mot vapenvilan som slöts i tisdags.

De hävdar att Sudans väpnade styrkor slagit till mot fabriker och sjukhus i huvudstaden.

RSF uppges ha sökt skydd i tätbefolkade områden i centrala Khartum.

Enligt officiella uppgifter har 500 personer bekräftas döda i striderna.

Den verkliga siffran befaras dock vara betydligt högre.

– Det verkliga antalet skadade och döda är okänt eftersom de flesta sjukhus inte fungerar fullt ut. Ett medicinskt fackförbund har beskrivit hur högar av döda kroppar ligger kvar på gatorna medan striderna fortsätter, rapporterar The Guardian.  

Foto: D. Tomaseti

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen