JUST NU: Norska bilar attackerade – flera döda

2023 05 04

Två bilar från den norska kyrkan har attackerats.

Bilarna, som tillhör kyrkans hjälporganisation, färdades i Sydsudan.

Fordonen attackerades och sju personer dödades, rapporterar NRK med hänvisning till nyhetsbyrån NTB.

Personerna som dödades uppges tillhöra den lokala fredsrörelsen.

Tre anställda vid den norska kyrkans utlandshjälp fanns med när bilarna attackerades.

Samtliga personer lyckades ta sig i säkerhet.

– Våra tankar går till de familjer som har förlorat en närstående i den här attacken, och våra anställda som drabbas av detta, säger generalsekreterare Dagfinn Høybråten.

Fördömer attacken

Attacken skedde i Imehejek i Sydsudan.

– Vi fördömer starkt attacken mot civila och humanitära arbetare. Attacken visar hur krävande och komplext det är att arbeta i länder där säkerhetsläget ständigt förändras, säger Høybråten.

Kyrkans nödhjälp har vidtagit åtgärder för att hjälpa de anställda som var med under attacken.

Enligt Dagfinn Høybråten är kyrkans medarbetare omskakade.

Under torsdagen har minnesstunder hållits i Oslo och i Juba, Sydsudans huvudstad.

Striderna fortsätter i grannlandet

Sydsudan frigjorde sig från Sudan 2011.

I Sudan fortsätter striderna mellan landets väpnade styrkor, SAF, och Rapid Support Forces, RSF.

Hårda strider utkämpas i huvudstaden Khartum, rapporterar The Guardian.

Civila mål attackeras från luften.

I utkanten av Khartum har ett sjukhus bombats, uppger den brittiska tidningen.

Mins fyra civila, inklusive ett barn, uppges ha dödats i attacken.

Dödssiffran stiger

RSF, som leds av generalen Mohamed Hamdan Dagalo, anklagar motståndarsidan för att ha brutit mot vapenvilan som slöts i tisdags.

De hävdar att Sudans väpnade styrkor slagit till mot fabriker och sjukhus i huvudstaden.

RSF uppges ha sökt skydd i tätbefolkade områden i centrala Khartum.

Enligt officiella uppgifter har 500 personer bekräftas döda i striderna.

Den verkliga siffran befaras dock vara betydligt högre.

– Det verkliga antalet skadade och döda är okänt eftersom de flesta sjukhus inte fungerar fullt ut. Ett medicinskt fackförbund har beskrivit hur högar av döda kroppar ligger kvar på gatorna medan striderna fortsätter, rapporterar The Guardian.

Foto: D. Tomaseti

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen