JUST NU: Norsk militär sätts in

2022 09 28

Nu sätter vårt västra grannland in militär för att skydda sig mot eventuella attentat mot infrastrukturen.

Rapporterna efter det misstänkta sabotaget mot Nord Stream 1 och 2 kommer i parti och minut ut från världens medier.  

Dels spekulationer om vem som har saboterat gasledningarna.  

Dels hur det har gått till.  

Dels hur länder i allmänhet och de nordiska i synnerhet ska skydda sig framgent.

Skydda sin energiinfrastruktur 

Norges statsminister Jonas Gahr Støre framhöll vid en presskonferens under onsdagen att landet ser det som naturligt att öka säkerheten runt sin gas- och oljeinfrastruktur i landet efter incidenten i Östersjön. 

–  I efterdyningarna av det som hände i Östersjönkommer den norska försvarsmakten att vara mer närvarande och synlig i områdena runt våra olje- och gasanläggningar. 

Sabotage bakom

Statsministern är övertygad om att det är medvetet sabotage som ligger bakom. 

–  Information vi har fått i dag stärker ytterligare misstanken om att detta var en medveten handling, tillade Støre, enligt NRK. 

Norska regeringen har däremot inte fått några indikationer om att just Norge skulle vara föremål för attacker, men osäkerheten gör att statsministern tar det säkra före det osäkra och förbättrar säkerheten på flera plan. Dels runt anläggningar. Dels digitalt. 

Ökat antal drönare i Nordsjön

Det är inte bara händelserna runt Östersjön som får vårt västra grannland att öka säkerheten. Under september har norska försvaret noterat en onormal ökning av drönare i Nordsjön. 

–  Det handlar om drönare av olika storlekar och det har varit en onormalt hög aktivitet, sa han vidare. 

Parallellt meddelar den svenska säkerhetspolisen Säpo, att man sätts in i arbetet kring det misstänkta sabotaget. 

Säpo tar över

I ett pressmeddelande skriver man: 

–  Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom. 

Foto: M Karasiou och Norges regering

Text: Redaktionen 


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen