JUST NU: Norsk militär sätts in

2022 09 28

Nu sätter vårt västra grannland in militär för att skydda sig mot eventuella attentat mot infrastrukturen.

Rapporterna efter det misstänkta sabotaget mot Nord Stream 1 och 2 kommer i parti och minut ut från världens medier.

Dels spekulationer om vem som har saboterat gasledningarna.

Dels hur det har gått till.

Dels hur länder i allmänhet och de nordiska i synnerhet ska skydda sig framgent.

Skydda sin energiinfrastruktur

Norges statsminister Jonas Gahr Støre framhöll vid en presskonferens under onsdagen att landet ser det som naturligt att öka säkerheten runt sin gas- och oljeinfrastruktur i landet efter incidenten i Östersjön.

– I efterdyningarna av det som hände i Östersjönkommer den norska försvarsmakten att vara mer närvarande och synlig i områdena runt våra olje- och gasanläggningar.

Sabotage bakom

Statsministern är övertygad om att det är medvetet sabotage som ligger bakom.

– Information vi har fått i dag stärker ytterligare misstanken om att detta var en medveten handling, tillade Støre, enligt NRK.

Norska regeringen har däremot inte fått några indikationer om att just Norge skulle vara föremål för attacker, men osäkerheten gör att statsministern tar det säkra före det osäkra och förbättrar säkerheten på flera plan. Dels runt anläggningar. Dels digitalt.

Ökat antal drönare i Nordsjön

Det är inte bara händelserna runt Östersjön som får vårt västra grannland att öka säkerheten. Under september har norska försvaret noterat en onormal ökning av drönare i Nordsjön.

– Det handlar om drönare av olika storlekar och det har varit en onormalt hög aktivitet, sa han vidare.

Parallellt meddelar den svenska säkerhetspolisen Säpo, att man sätts in i arbetet kring det misstänkta sabotaget.

Säpo tar över

I ett pressmeddelande skriver man:

– Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom.

Foto: M Karasiou och Norges regering

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny bankregel kan införas snart – “2 000 kronor i månaden”

2025 03 27

Till sommaren kan nya allmänna råd börja gälla för Sveriges banker.

Det föreslår Finansinspektionen, FI, som på torsdagen går fram med ett nytt krav.

Ska informeras

Myndigheten kräver nu att bankerna ska informera sina bolånetagare när en ränterabatt på bolån är på väg att löpa ut.

Idag finns det ingen regel som tvingar bankerna att meddela när en förhandlad ränta övergår till en från listräntan, vilket innebär att konsumenter med kort varsel kan få kraftigt höjd ränta om man inte själv noterat förändringen.

– Det är orimligt att konsumenter plötsligt får en högre ränta utan att de har fått tydlig information om det. Bolåneföretagen bör ge sina kunder en ärlig chans att förhandla om sin ränta, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Kunden i underläge

Det faktum att ränterabatter kan sluta gälla utan tydlig information sätter konsumenten i ett större underläge gentemot banken, menar FI.

Som en följd blir också marknaden mindre transparent.

– FI kan konstatera att tidsbegränsade ränterabatter på bolån kan löpa ut utan att bolåneföretagen informerar sin kund om detta. Det kan leda till att stora grupper av kunder får bankens listränta eller en högre ränta än om de hade förhandlat med sitt bolåneföretag, understryker myndigheten.

Flera tusenlappar i månaden

Räntesmällen för en passiv kund kan uppgå till flera tusen kronor per månad.

Den som till exempel har ett bolån på tre miljoner kan få se sin lånekostnad öka med "över 2 000 kronor i månaden", enligt ett räkneexempel från SR.

– De tjänar pengar på dem som har dålig koll, säger en kritisk bolånekund, som råkat ut för ökningen flera gånger, till radion.

Flera banker som SR talat med uppger dock att kunder informeras när rabatten är på väg att sluta gälla.

Kan börja gälla 1 juli

Enligt förslaget om de nya reglerna ska bolåneföretagen skriftligt och minst en månad i förväg informera konsumenten om att rabatten snart löper ut.

De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, framhåller Finansinspektionen.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Betesrätten ska slopas i Sverige.

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd.

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen