JUST NU: Norsk militär sätts in

2022 09 28

Nu sätter vårt västra grannland in militär för att skydda sig mot eventuella attentat mot infrastrukturen.

Rapporterna efter det misstänkta sabotaget mot Nord Stream 1 och 2 kommer i parti och minut ut från världens medier.  

Dels spekulationer om vem som har saboterat gasledningarna.  

Dels hur det har gått till.  

Dels hur länder i allmänhet och de nordiska i synnerhet ska skydda sig framgent.

Skydda sin energiinfrastruktur 

Norges statsminister Jonas Gahr Støre framhöll vid en presskonferens under onsdagen att landet ser det som naturligt att öka säkerheten runt sin gas- och oljeinfrastruktur i landet efter incidenten i Östersjön. 

–  I efterdyningarna av det som hände i Östersjönkommer den norska försvarsmakten att vara mer närvarande och synlig i områdena runt våra olje- och gasanläggningar. 

Sabotage bakom

Statsministern är övertygad om att det är medvetet sabotage som ligger bakom. 

–  Information vi har fått i dag stärker ytterligare misstanken om att detta var en medveten handling, tillade Støre, enligt NRK. 

Norska regeringen har däremot inte fått några indikationer om att just Norge skulle vara föremål för attacker, men osäkerheten gör att statsministern tar det säkra före det osäkra och förbättrar säkerheten på flera plan. Dels runt anläggningar. Dels digitalt. 

Ökat antal drönare i Nordsjön

Det är inte bara händelserna runt Östersjön som får vårt västra grannland att öka säkerheten. Under september har norska försvaret noterat en onormal ökning av drönare i Nordsjön. 

–  Det handlar om drönare av olika storlekar och det har varit en onormalt hög aktivitet, sa han vidare. 

Parallellt meddelar den svenska säkerhetspolisen Säpo, att man sätts in i arbetet kring det misstänkta sabotaget. 

Säpo tar över

I ett pressmeddelande skriver man: 

–  Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom. 

Foto: M Karasiou och Norges regering

Text: Redaktionen 

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen