Norge varnar för extremt väder – ”farligt att vara utomhus”

2024 01 30

Norges Meteorologisk institutt (MET), landets motsvarighet till SMHI, har utfärdat en röd varning för ”extremvädret Ingunn”.

Enligt MET kan ovädret bli det värsta på 32 år.

– En röd varning för extremt kraftiga vindbyar har utfärdats för delar av Nordfjord, Møre och Romsdal, Trøndelag och Helgeland.

– Från onsdag eftermiddag till torsdag morgon väntas orkan vid kusten och vindbyar på 35-50 m/s, framhåller man i ett uttalande.

”Farligt att vara utomhus”

Nu varnas invånare i de berörda områdena.

– Det är farligt att vara utomhus och ovanligt stora skador på byggnader, infrastruktur, skog och elnät förvänta.

– Takpannor kan blåsa av från hus och byggnader.

MET går ut med följande instruktioner till befolkningen:

- Stanna inomhus

- Följ räddningsmyndigheternas råd

- Om du MÅSTE köra, följ myndigheternas råd och vägmeddelanden (175.no).

- Förbered ditt hem för ett potentiellt längre strömavbrott

- Beredskapsbehovet ska fortlöpande bedömas av utryckningspersonal

- Var försiktig när du kör i strandzonen och längs havet

- Överväg i förväg att vidta åtgärder för att begränsa skador

Risk för byggnader

Vidare varnar väderinstitutet för att elförsörjningen kommer att påverkas avsevärt och för att många vägar kommer att stängas av på grund av träd eller andra föremål i vägbanan.

Väderinstitutet varnar även för kraftfulla vågor.

– Höga vågor kan orsaka skador på infrastruktur och byggnader.

Drar västerut

Under natten mellan torsdag och fredag beräknas ”Ingunn” dra västerut.

– Natten till torsdag vänder vinden västerut med eventuell orkan i norra Trøndelag och södra Helgeland. Under dagen på torsdag är vinden nordvästlig och avtar successivt, först i söder, framhåller MET.

Så påverkas Sverige

Sverige kommer att påverkas av ovädret.

– Under torsdagen passerar ett djupt lågtryck över landet och på många håll blir det rejält blåsigt med hårda eller mycket hårda vindbyar, uppger SMHI och tillägger:

– Norska vädertjänsten har döpt lågtrycket till Ingunn. För Sveriges del väntas minusgrader och snöfall i Norrlands inland, annars plusgrader och byar av regn och snöblandat regn. I främst södra Svealand och norra Götaland ser det även ut att finnas utrymme för lite sol.

Foto: N. Sharafutdinov

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen