Det säger chefen för den norska försvarsmakten Eirik Kristoffersen i en intervju med Bloomberg.

Enligt Kristoffersen bedömning kommer Ryssland ha förmåga att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

Tidsramen är kortare än vad flera andra experter och bedömare har uppskattat.

– Vid ett tillfälle sa någon att det kommer att ta tio år för Ryssland att bygga upp sin militära kapacitet igen.  Men jag tror att vi är tillbaka till mindre än tio år på grund av den industriella bas som nu finns i Ryssland, säger försvarschefen till Bloomberg.

Uppmanar västvärlden

Eirik Kristoffersen anser att Nato måste utnyttja de närmaste åren fullt ut.

– Den ryska återuppbyggnaden kommer ta lite tid, vilket ger oss ett fönster under de kommande två till tre åren för att återuppbygga våra styrkor och fylla på våra lager, samtidigt som vi stöder Ukraina.

Fördubblar utgifterna

Stortinget i Norge har nyligen godkänt en plan som innebär att landets försvarsutgifter fördubblas under de kommande tolv åren.

Beslutet har fattats på grund av den ökade hotbilden från Ryssland. I synnerhet kommer det norska försvaret att satsa på att utveckla marinstyrkornas förmågor och luftförsvaret.   

Norges ambition är att landets försvarsutgifter ska uppnå två procent av BNP under 2024, i enlighet med Natos krav. Till år 2030 ska försvarsutgifterna uppnå 2,7 procent av BNP.

– Jag ser ett fönster nu där vi kan uppfylla de krav som Nato har kommit överens om. Men vi måste skynda oss. Vi måste vara klara om två till tre år så att vi är redo för vad som än kan hända, säger Eirik Kristoffersen 

Fakta: Natos gemensamma målsättning

- Nato har sedan 2014 haft en gemensam målsättning om att medlemsstaternas försvarsutgifter ska uppgå till minst två procent av BNP senast 2024.

- Minst 20 procent av försvarsutgifterna ska gå till investeringar i materiel.

-  I samband med toppmötet i Vilnius den 11–12 juli 2023 kom medlemsstaterna överens om en ny skarpare målsättning som bland annat innebär att två procent av BNP inte bara är en målsättning utan utgör en miniminivå för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och de förpliktelser som följer av att vara Natomedlem.

Källa: Regeringen

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Från och med nästa år kommer det estniska säkerhetsföretaget Frankenburg Technologies börja testa sina luftvärnsrobotar i Ukraina.

– Tekniken är lovande och vi kommer att börja testa den i Ukraina under det nya året, säger Kusti Salm, vd för Frankenburg Technologies och Estlands tidigare försvarsminister, till public service-kanalen ERR.

Salm bekräftar att Estland och Ukraina har tecknat ett avtal.

– Vårt mål är att hjälpa Ukraina att vinna detta krig. För att göra detta erbjuder vi testskjutningar av en ny lågkostnadsrobot. Roboten kan användas för att skjuta ner inkommande projektiler, främst obemannade flygfarkoster (drönare).

Massproduktion

Vd:n lovordar det nya vapnet och berättar att Frankenburg Technologies har stora planer för luftvärnsroboten.

– Vi vill utveckla ett robotsystem som är tio gånger billigare jämfört med systemen i dag och som har en produktionskapacitet som är hundra gånger större. Vi siktar på att producera kvantiteter som vida överstiger nuvarande industrikapacitet.

Det estniska företaget planerar initialt att producera dussintals robotar per vecka. Under 2025 kommer siffran att öka till flera hundra robotar per vecka.

Frankenburg Mark 1

Luftvärnsroboten som ska testas i Ukraina går under namnet ”Frankenburg Mark 1”. Den har kapacitet att träffa mål som befinner sig två kilometer upp i luften.

Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar.

Under hösten har flyglarmen tjutit var och varannan dag i landet. 

I november uppgav president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland avfyrat 800 flygbomber, 460 drönare och 20 robotar inom loppet av en vecka.

– Ukraina behöver mer luftförsvar. Vi arbetar med denna fråga tillsammans med våra partners, sade presidenten.

LÄS MER HÄR:

Fartyg med vapen har gått på grund – på väg till Natojätte

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen